Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pasteur, Louis - Pasteurinstitutet - Pasteurisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
909
Pasteur institutet—P asteuriser in g
910
kare (1822 27/i2—95 28/g). Han studerade vid
École normale i Paris, där han 1857—89 var
prof, efter att tidigare ha haft lärartjänster i
Strasbourg och Lille. Under sina sista år var
P. föreståndare för det genom internationell
insamling skapade Institut Pasteur i Paris.
P. började som kemist: hans i och för sig
värdefulla undersökningar över isomera syror,
särskilt vinsyror, ledde honom till studiet av
sockerarter och detta till jäsningsprocessen.
Tidigare betraktades jäsningen som en rent kemisk
process och jästen som en produkt av denna. Nu
påvisade P. experimentellt, att de olika slagen
av jäsning, mjölksyrejäsningen, som han
undersökte 1857, alkohol jäsningen, smörsyrejäsningen
m. fl., orsakas var och en av sin särskilda
organism, vilken, anbragt i en passande
sockerlösning, som därjämte innehåller lämplig
kvävenäring, fosfat m. m., omedelbart framkallar den.
givna kemiska processen. Dessa upptäckter mötte
livlig gensaga från kemister av gamla skolan,
särskilt Liebig. Slutligen segrade P., ej minst
genom den vidsträckta praktiska tillämpning han
gav sina rön. Han förbättrade vin-, öl- och
ättiktillverkningen genom att tillämpa sin
jäs-ningsteori, han uppfann metoden att konservera
vin och öl genom ”pasteurisering”, d. v. s.
upphettning till en temp. under 1000, han
upptäckte silkesmasksjukans och hönskolerans
mikroorganismer och bekämpade därmed dessa
sjukdomar. Han utredde mjältbrandens egenskap av
infektionssjukdom och införde skyddsympning
däremot. Genom dessa upptäckter utredde P.
infektionssjukdomarnas väsen och banade vägen
för den moderna antiseptiken och aseptiken samt
knöt därmed sitt namn vid läkekonstens viktigaste
framsteg. Särskilt känd och beundrad blev P.
för sin sista stora insats, behandlingen av
ra-bies genom ympning; den förde tusentals
patienter till hans institut och framkallade anläggandet
av ”Pasteurinstitut” i de flesta kulturländer. —
Biogr. av R. Vallery-Radot (1900), som även
utgav ”CEuvres de Pasteur” (7 bd, 1922—39); sv.
biogr. av R. Tigerstedt (1920).
Pasteurinstitutet [pastö’r-], se Institut
Pasteur.
Pasteurisering [pastör-], uppvärmning av en
vätska till en viss temp., varigenom sådana i
vätskan ingående organismer dödas, vilka kunna
vara till skada för vätskans användning för
något visst ändamål, som närings- el.
njutningsmedel o. dyl., utan att vätskan undergår några
mera djupgående förändringar. Uppvärmningens
användning för detta ändamål infördes av Louis
Pasteur. P. kom först till praktiskt bruk för
att öka hållbarheten hos vin och öl. Senare blev
den allmänt införd i mejeridriften, men här
gällde det icke så mycket att förbättra hållbarheten
hos mjölken och smöret utan i främsta rummet
att förhindra spridning av tuberkulos, som just
genom mjölken och mejerierna blivit mycket
spridd bland nötkreatursbesättningarna. — En
kortvarig upphettning av mjölken till lägst 8o°
kallas högpasteurisering till skillnad
från senare införda p.-metoder. Hög-p. har länge
varit den enda officiellt erkända p.-metoden av
mjölk och grädde, dels därför att den så bekvämt
kan kontrolleras med tillhjälp av det
storch-ska pasteuriseringsprovet, dels
därför att den länge ensam ansågs effektiv för att
döda tuberkelbacillerna. Det senare gäller dock
endast, såvitt för p. användas p.-apparater (p a
s-teurer) av den fjordska typen el. s. k.
gryt-pasteurer, vilka mjölken får genomströmma under
omröring och uppvärmning till 8o°. Hög-p.
medför, att mjölken får kokt och bränd smak ocli
även på annat sätt förändras, så att den
förorsakar matsmältningsrubbningar hos spädkalvar
och späda barn, och att den därför är mindre
lämplig för konsumtionsmjölk. — Av senare
utförda undersökningar har emellertid framgått, att
en uppvärmning till endast c:a 63° är tillräcklig
för att tillintetgöra i mjölken förekommande
smittämnen, även tuberkelbaciller, om denna temp.
hålles under 20—30 min. Detta p.-sätt, som
kallas långtidspasteurisering,
åstadkommer icke några påvisbara förändringar hos
mjölken och är sålunda lämpligt för p. av framför
allt konsumtionsmjölk. Långtids-p. har därför
fått en ganska stor spridning. Mjölken
uppvärmes hastigt till 63° i en
dubbelrörspas-t e u r och överföres därefter till en s. k.
hållare, d. v. s. en mer el. mindre rymlig v a n n a,
långtids-p.-vanna, ofta delad i två el. flera celler,
som efter varandra fyllas och efter 20—30 min.
tömmas för mjölkens överförande till en
kyl-apparat. — Konstruerandet av ytterligare
förbättrade apparater för mjölkens p. har givit upphov
till ännu en p.-metod, den s. k.
lågpasteuri-seringen, en kortvarig upphettning av
mjölken till c:a 700. Utmärkande för dessa
apparater är, att mjölken tryckes i mycket tunna
skikt med stor hastighet och under högt tryck
emellan värmeytorna, som uppvärmas med vatten
av samma el. något högre temp. än den, till
vilken mjölken skall uppvärmas, el. också med
låg-trycksånga. Av apparater för låg-p. finnas en
mängd olika typer, näml, dels dubbelrör
s-p a s t e u r e r, t. ex. Astra montana och Stassano,
dels plattpasteurer i en mängd olika
utföranden.
P. av mjölk är i Sverige numera stadgad
genom pasteuriseringslagen (SFS 382/
1925, 548/1936 och 549/1936). Enl. denna skall
all mjölk och kärnmjölk, som distribueras från
mejeri, vara pasteuriserad och får efter
behandlingen ej ge utslag för det storschska provet.
Det åligger Medicinalstyrelsen att genom prov
minst 2 ggr pr månad kontrollera mejerierna
härutinnan. Mjölk till människoföda är vidare
underkastad den s. k. pasteurisering
s-förordningen (SFS 737/1937), som stadgar,
att mjölk och grädde till människoföda skall på
platser, där hälsovårdsstadgan för städer gäller,
före saluförandet vara pasteuriserad.
Hälsovårdsnämnden kan dock enl. Medicinalstyrelsens
kungörelse 7/e 1938 medgiva undantag härifrån för
ladugårdar med betryggande hygieniska
förhållanden och med reaktionsfri besättning el. om
denna är underkastad kontroll genom det
stats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
