Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pastoratshandeln - Pastor primarius - Pastorsadjunkt - Paštun (pachtun, pushtun) el. pathan - Pastörisering - Pastös, pastos - Pasviks älv - Pata - Patagonien - Patagoniska kanalerna - Pataholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
913
från 1786 i samband med
ecklesiastikberedning-ens inrättande.
Pastor primärius, ”främste kyrkoherde”,
titel, som tillkommer kyrkoherden i Stockholms
Storkyrkoförsamling. Sedan mot 1500-talets slut
ett konsistorium utbildats i Stockholm, var p.
dess preses som ersättare för ärkebiskopen, tills
Stockholms stift med egen biskop inrättades 1942.
P. tillsättes så, att Storkyrkoförsamlingen kallar
ett obegränsat antal provpredikanter; K. m:t
utnämner en av de tre, som vid val erhålla högsta
röstetalet.
Pastorsadjunkt, i k. regi. 1935 för
prästerskapets avlöning benämnd p a s t o r a t s a
d-j u n k t, e. o. präst, som av domkapitlet
förordnas att biträda ord. tjänsteinnehavare, t. ex.
vid sjukdom. Enl. prästlönelagen 1910 kan i ett
pastorat inrättas stadigvarande
adjunktsbefattning ; innehavare av sådan (kyrkoadjunkt)
förordnas likaledes av domkapitlet.
Pastün (p a c h t ü n, eng. skrivning p u s
h-t u n) el. p a t h ä n, det nationella namnet på
afghanerna, som kalla sitt språk pastö (pachtö,
pushto), särskilt afghanerna vid Indiens
nordvästgräns och i berglandet vid Punjabs gräns. De
äro c:a 3,5 mill., av vilka dock blott tredjedelen
talar pastö-, ett stort antal ingår i den indiska
armén. Språket är indoeuropeiskt och tillhör den
iranska avd. av den ariska språkfamiljen. —
Litt.: G. Morgenstierne. ”An etymological
voca-bulary of Pashto” (1927).
Pastöriséring, se Pasteurisering.
Pastös, p a s t o s [-å’s] (it. pasto’so, degig),
kallas en målning, om färgen pålagts i tjockare
skikt. Den pastosa tekniken litar icke till
grunden som ljuskälla (vilket är fallet med lasyren),
utan ljuset (valören) ernås genom den rikligare
färgkvantiteten.
Pasviks älv, fi. Paatsjoki, avlopp för Enare
sjö i n. Finland, mynnar i Bökfjorden, Ishavet.
Nederbördsområde 18,830 km2, längd 143 km,
beräknad medelvatteneffekt 135,500 hk.
Vattenkraften i P. har utnyttjats genom Jäniskoski
kraftverk. Kraftverket förstördes av tyskarna
1944 men har sedermera återuppförts av
finländska staten för Sovjetunionens räkning. Det nya
kraftverket, som igångsattes 1950, utnyttjas av
Sovjetunionens nickelkoncern. Enl. en
överenskommelse av 1950 har Finland förbundit sig att
för Sovjetunionens räkning bygga ytterligare ett
kraftverk, Raj akoski, vid P., som utgör
gräns mellan Norge och Sovjetunionen.
Pata, ett slag av fast fiskredskap. Vanlig p.
består av ett stängsel av trä med öppningar, i
vilka med lyftramar försedda tinor äro nedsatta.
Se Fiskredskap, sp. 551, Laxpata och Laxtina.
Patagonien, sydligaste delen av Sydamerika
mellan Atlanten och Anderna, i n. begränsad av
Rio Colorado, i s. av Magalhäes’ sund. (Till
P. räknas näml, ibland även s. Chile, V ä s
t-p a t a g o n i e n.) P. är ett gammalt platåland,
som sluttar från bergskedjan i v. mot Atlanten.
Utanför kusten ligger ett mindre än 200 m djupt
grundhav med en bredd av 300—500 km, ur vilket
Falklandsöama resa sig och vars gräns markerar
Pastor primärius—Pataholm
914
P:s tidigare utsträckning. Större delen av platån
är täckt av tertiära havs- och flodsediment, i v.
överlagrade av istidens moräner och glacifluviala
bildningar. Längs Andernas fot finnas 4 serier
av ändmoräner utmärkande olika stadier i
gla-ciärernas utbredning. Den nuv. kusten anses vara
bestämd av förkastningar och är en brant
abra-sionskust med de grunda, halvcirkelformiga San
Matias-, San Jorge- och Bahia Grande-bukterna.
Floderna äro av betydlig storlek, ss. Rio
Colorado, Rio Negro och Rio Chubut, men de äro
icke segelbara. Deras dalar äro ganska djupt
nedskurna i platån. Klimatet är regnfattigt
utom längst i v. Santa Cruz vid kusten
har blott 136 mm årlig nederbörd och
Sar-miento i det inre 125. Vid ö. foten av Anderna
stiger regnmängden till 400—500 mm. —
Klimatet är milt. Medeltemp. för jan. på de båda
platserna är I4°s, resp. i8°t och för juli i^s,
resp. 3—4°. — P. klädes övervägande av stäpp,
vanl. en blandning av tuvade, xerofila gräs och
kuddformiga buskar och ris. Mellan dessa spira
under regntiden ettåriga örter. Blott i v. i det
andina sjöområdet växa såväl sommargröna som
ständigt gröna sydbokskogar och barrskog.
Djurvärlden är täml. fattig. Guanacos äro
karaktärs-djur och förekomma i stora hjordar. Vidare
finnas spetshjort samt en bälta, Zaedius ciliatus.
Av rovdjur märkas puman, azararäven samt ett
stinkdjur och bland gnagarna tukotukon. Bland
fåglarna är Darwins nandu, Rhea darwini,
mycket vanlig. Den såväl som guanacon jagas ivrigt.
Av rovfåglar finnas kondoren, caranchon samt
chimangon. Även en kolibri, Patagona gigas,
förekommer. Kräldjur, groddjur och fiskar äro
täml. sällsynta. — Av den urspr. indianska
befolkningen, tehuelcherna, av de vita upptäckarna
kallades patagonier, återstå blott några hundratal,
som leva i särskilda reservat. De äro ett
nomadiserande jägarfolk, som nu är statt i snabbt
utdöende. Huvudmassan av befolkningen utgöres
av vita. De leva huvudsaki. av den ullfårskötsel,
som bedrives på väldiga estancior. Petroleum
ut-vinnes särsk. vid Comodoro Rivadavia vid Gorgo
de San Jorge. Större delen av P. tillhör
Argentina och är uppdelad i territorierna Neuquéen,
Rio Negro, Rio Chubut och Santa Cruz med en
sammanlagd areal av 766,534 km2 och 295,941
inv. (1947). Sydligaste P. mellan 520 s. br. och
Magalhäes’ sund jämte en smal remsa ö. om
Anderna tillhör Chile. — Litt.: C. Skottsberg,
”Båtfärder och vildmarksridter” (1909).
Patagöniska kanalerna (i Västpatagonien, s.
Chile) kallas det system av inomskärsfarleder,
som från 420 s. br. löpa i n.—s. riktning. Trots
rikedom på goda hamnar och det i allm. rena
och djupa farvattnet begagnas kanalerna numera
sällan för samfärdseln, vilken föredrar öppna
havet på gott avstånd från den farliga yttre
skärgården.
Pataholm, samhälle, t. o. m. 1953 köping, i
Ålems sn i Småland, strax s. om Alsteråns
mynning i Kalmarsund mitt emot Borgholm; o,og
km2; 59 inv. (1953). Formellt är P.
municipal-samhälle, men inga dithörande stadgar tillämpas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
