Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pataholm - Patarener - Patchen, Kenneth - Pâte - Pâté - Patel, Vallabhbhai - Patella - Patellarreflex - Paten - Patent - Patentankare - Patentbyrån - Patentfolio - Patentlagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
915 Patarener—Patentlagstiftning 916
Redan på 1540-talet synes orten haft karaktär
av lydköping under Kalmar, ett förhållande, som
ansågs bestå ännu 1904. Förr hade P. livlig
seglation och ett blomstrande skeppsbyggeri. Där
samhället med sitt 20-tal gamla köpmans- och
hantverkargårdar ligger tätt samlat på sin
numera landfasta holme, är det en idyll med prägel
av 1700- och 1800-tal. Hamnen har en 20 m lång
kaj vid 3,7 m djup. — Litt.: M. Hofrén, ”P.”
(i ”Nordiska museets handlingar”, 25, 1946).
Patarener (efter P a t a r i a, lumpsamlarnas
kvarter i Milano) blev namnet på ett parti bland
de lägre klasserna i Milano, vilket omkr. 1050
sammanförde kravet på sociala reformer med
kyrkliga Cluny-reformtankar. Denna revolutionärt
demokratiska rörelse riktade sig mot biskoparna
och den kejsarvänliga högadeln samt stöddes av
borgarna, som ville krossa biskoparnas makt, och
av påvestolen. Milano tvingades uppgiva sin
gamla kyrkliga självständighet, och de demokratiska
tendenserna inom kyrkan främjades. P., urspr. ett
smädenamn, blev sedermera beteckning för
ka-tarerna.
Patchen [pä^Jon], Kenneth, amerikansk
författare (f. 1911). P. har gjort sin viktigaste
insats som lyriker och utg. flera diktsaml. Han
har tolkat en stark på en gång intensiv och naiv
medkänsla, en mystisk gemenskapskänsla, som
politiskt yttrar sig i en anarkistisk samhällssyn. P.
har vidare utg. ett par närmast surrealistiskt
hållna romaner med krigsmotiv, ”Journal of Albion
Moonlight” (1941) och ”Memoirs of a shy
por-nographer” (1945) samt ”See you in the
mor-ning” (1948; sv. övers. 1950). — Litt.: Biogr.
av H. Miller (1947).
Påte [pät]( fr. (av lat. pa’sta, deg), deg,
deglik blandning, särskilt i betydelsen av
porslins-el. över huvud lergodsmassa. — Påte dure
[dyr], hård el. svårsmält massa (den s. k. fina
fajansen el. flintporslinet, det eldfasta stengodset
i de gammaltyska krusen och liknande
tillverkningar samt det vanliga fältspatäkta porslinet).
— Påte tendre [tädr], mjuk el. lätt smält
massa (de tidiga europeiska porslinsimitationerna,
t. ex. sèvreporslin, och vanlig grovfajans).
Paté [pate’] (fr.), pastej. — Påté de foie gras
[pate’ da fæa’ gra’] el. paté de Strasbourg [pate’
da strasbö’r], gåsleverpastej.
Pate’l, Vallabhbhai Jhaverbhai, indisk
politiker med hederstiteln sardar (1876—1950),
urspr. advokat, anslöt sig till Gandhi 1916 och
ledde under de följ, åren flera
ohörsamhetskam-panjer. P. var från 1931 en av den indiska
na-tionalkongressens främsta organisatörer och
taktiker (ledare för högerflygeln). Han var
inrikesminister samt informations- och radiominister
i indiska interimsregeringen sept. 1946—aug.
1947. Han behöll dessa poster och blev v.
premiärminister i Nehrus regering vid upprättandet
av Indiska unionen s. å. Vid sidan av Nehru
räknades P. som det hinduiska Indiens mest
betydande politiker.
Pate’lla, se Knäled; zool., se Snäckor.
Patellärreflex (av lat. pate’lla, knäskål),
fy-siol., se Reflex.
Patén (av lat. pa’tina, skål), se Nattvardskärl.
Pate’nt (av lat. Titterae pate’ntes, öppet brev),
vissa offentliga urkunder, utfärdade av en
regering el. dess organ. I allmänhet begagnas ordet
i betydelsen av uppfinnarpatent, d. v. s.
rätt för en uppfinnare el. hans rättsinnehavare
att under viss tid med andras uteslutande
tillgodogöra sig en industriell uppfinning (se
Patentlagstiftning).
Patentankare, se Ankare.
Patentbyrån, se Patent- och
registreringsverket.
Patentfolio, tryckalster, bestående av ett
blad, som icke är vikt.
Patentlagstiftning. Det lagstadgade
patentskyddet leder sitt ursprung från England (stadgan
om monopol 1624), infördes i Frankrike och
U.S.A. omkr. 1790 och har numera vunnit insteg
i nästan alla kulturländer. — Gemensamt för all
p. är, att fullt skydd för en uppfinning inträder
först genom det av offentlig myndighet efter
ansökan beviljade patentet. I vissa länder (bl. a.
U.S.A., England, Tyskland och de nordiska
länderna) meddelas patent endast efter myndighets
prövning av uppfinningens nyhet och patentbarhet
i övrigt, det s. k. förprövningssystemet, medan i
andra (bl. a. Frankrike) myndigheten blott
tillser, att ansökningen är formellt riktig, det s. k.
anmälningssystemet.
Även i Sverige meddelades i äldre tider
privilegier för uppfinningar. Sveriges första allmänna
patentförfattning är k. f. 28/< 1819 ang. privilegia
exclusiva. Enl. denna kunde K. m:t meddela
privilegium åt den, som uppfunnit el. i riket först
verkställt någon ny slöjdinrättning, konst el.
väsentlig konstförbättring. Kommerskollegium
skulle därvid avgiva yttrande. Genom ny k. f. 1834
infördes beteckningen patent, och det
bestämdes, att Kommerskollegium direkt och utan
förprövning skulle meddela patent. 1856 tillkom en
ny författning i ämnet, vilken avlöstes av k. f.
16/s 1884 ang. patent. Denna är ännu gällande men
har ändrats vid åtskilliga tillfällen, senast 1953;
en särsk. genomgripande revision skedde 1944. —
Enl. patentförordningen må patent endast
meddelas på nya uppfinningar, som avse alster el.
förfaranden och som kunna utnyttjas i industriell
verksamhet; ordet ”industriell” tolkas enl.
stadgad praxis betydligt mer vidsträckt än i vanligt
språkbruk. Patent må ej meddelas på
uppfinning, vars utövning skulle strida mot lag el. goda
seder. Avser uppfinning livs- el. läkemedel el.
kemisk förening, må patent ej meddelas på själva
alstret utan endast på särskilt förfarande för dess
framställning. Endast uppfinnare, svensk el.
utländsk, el. hans rättsinnehavare är berättigad att
erhålla patent. Är uppfinnaren anställd i annans
tjänst, gälla särskilda regler enl. en lag av 1949
om rätten till arbetstagares uppfinningar.
Arbetsgivaren har då stundom viss rätt till
arbetstagarens uppfinning, men denne är i så fall
berättigad till skälig ersättning. Ansökan om
patent skall ingivas el. insändas till Patent- och
registreringsverket. Därvid skola lämnas
åtskilliga uppgifter, framför allt beskrivning, som skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
