Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patentlagstiftning - Patentlogg - Patentlås - Pantentmedicin - Patent- och registreringsverket - Patentombud - Patentunionen (Parisunionen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
917
Patentlogg—Patentunionen
918
vara så tydlig och fullständig, att sakkunnig
person med ledning därav kan utöva
uppfinningen. Beskrivningen skall avslutas med ett el.
flera patentanspråk, som skall innehålla bestämd
uppgift om vad som kännetecknar uppfinningen
och sökes skyddat genom patent. I Patentverket
underkastas ansökningen såväl formell
granskning som fullständig prövning ang. nyhet och
patentbarhet i övrigt. Leder verkets egen
granskning till att patent synes berättigat,
offent-liggöres ansökningen, och allmänheten uppmanas
att inom viss tid inkomma med ev. invändningar
(s. k. utläggning). Först därefter upptages
ärendet till slutgiltigt avgörande. Patent meddelas
för en tid av 17 år från ansökningsdagen.
Pa-tenthavaren måste dock, utom vissa avgifter på
ansökningsstadiet, för varje patentår fr. o. m. det
fjärde erlägga en efter stigande skala beräknad
avgift, vid äventyr att patentet eljest förfaller.
Undantag gäller för s. k. tilläggspatent,
d. v. s. patent, som meddelas patenthavare på
förbättring av en för honom patenterad uppfinning;
för dessa erläggas icke några årsavgifter, och de
gälla ej längre än huvudpatentet. — Vissa
inskränkningar i patenträtten föreligga. Den, som
före patentsökningen i god tro inom landet
utövat uppfinningen el. vidtagit väsentliga
åtgärder för sådan utövning, kan sålunda få fortsätta
därmed; han säges ha s. k. f ö r a n v ä n d a
r-r ä 11. Vidare riskerar patenthavaren, om han
underlåter att utöva uppfinningen, att annan av
domstol tillerkännes s. k. t v å n g s 1 i c e n s, d. v. s.
rätt att mot ersättning till patenthavaren själv
utöva uppfinningen. Ytterligare finns möjlighet
för K. m:t att vidtaga vissa
expropriationsåtgär-der i fråga om patenträtt. Gäller det uppfinningar
av betydelse för försvaret, äro
expropriationsbe-fogenheterna vidsträcktare enl. en särskild lag av
1946, och i dyl. fall äro uppfinnarens
befogenheter att disponera över uppfinningen även på
annat sätt inskränkta. — Huvudregeln är
emellertid, att patenthavaren har viss ensamrätt att
utnyttja uppfinningen, d. v. s. kan ingripa mot att
annan yrkesmässigt utnyttjar densamma. Denne
säges begå patentintrång. Den viktigaste
påföljden vid intrång är skadestånd. Full
ersättningsskyldighet föreligger i regel, om intrånget
varit uppsåtligt el. oaktsamt och skett efter
patentets beviljande el. dessförinnan men sedan
patentansökningen efter Patentverkets förprövning
utlagts. Vid intrång i andra fall föreligger
stundom viss begränsad ersättningsskyldighet. Har
intrång i beviljat patent begåtts uppsåtligen, kan
även straff (böter el. i svårare fall fängelse)
inträda. Patentet kan överlåtas, och patenthavaren
kan vidare genom licens till annan upplåta
rätt att i visst avseende utnyttja uppfinningen.
Talan om meddelat patents ogiltighet kan av
envar föras vid domstol. Patentmål handlägges i
regel i första instans av Stockholms rådhusrätt,
varvid som domare tjänstgöra 3 jurister och 3
tekniskt sakkunniga. — Litt.: G. Reiland,
”Handbok för uppfinnare och patentsökande” (1949).
Patentlogg, gemensamt namn på mekaniska
loggar (patenterade). Se Logg.
Patentlås, se Lås, sp. 238.
Patentmedicin, läkemedel, som försälj es under
ett visst namn, för vilket fabrikanten vanl. sökt
namnskydd. Då enl. svensk lagstiftning rättsligt
skydd kan erhållas endast för namnet, icke för
sammansättningen, förekomma ofta samma medel
under olika namn. Enl. apoteksvarustadgan måste
i Sverige alla p. vara deklarerade, varjämte
sådana medel sedan ett 1 o-tal år tillbaka
kontrolleras av Apotekens kontrollaboratorium betr,
uppgiven sammansättning och pris; endast av nämrda
laboratorium godkända preparat tillhandahållas
på apoteken.
Patent- och registreringsverket. Intill 1885
meddelades patent å uppfinningar av
Kommerskollegium. Detta år inrättades inom kollegiet en
byrå, Patentbyrån, för ärenden ang. patent
och registrering av varumärken. Vid kollegiets
omorganisation 1891 skildes byrån från kollegiet
och blev ett fristående ämbetsverk med en
byråchef som chef. Byrån omorganiserades 1895 till
P. med en överdirektör som chef. Till P. förlädes
registrering av aktiebolag 1897, av mönster och
modeller 1899. P. sattes på ord. stat 1899 och
omorganiserades 1914, varvid chefen fick titeln
generaldirektör. P. omorganiserades ånyo 1931.
En särskild besvärsavd. inrättades. Enl. instr. 26
juni 1931 skall P. även ombesörja utgivningen av
samlingar, omfattande de ur aktiebolagsregistret,
Försäkringsinspektionens register,
föreningsregist-ren och handelsregistren kungjorda uppgifter. P.
utgöres av en generaldirektör som chef och 10
byråchefer som led. Avlöningar och utgifter för
P. bestridas av influtna patent- och
registrerings-avgifter. P. lyder sedan 1921 under Handelsdep.
Patentombud, person, som yrkesmässigt
biträder annan vid sökande av patent. Är
patentsökande ej bosatt i Sverige, skall han enl. svensk
lag förete fullmakt för här bosatt ombud.
Patentunionen (el. Parisunionen),
förkortad benämning på den internationella union
för industriellt rättsskydd, som bildats genom
Pariskonventionen 20/s 1883 för skydd
av den industriella äganderätten. Ett 40-tal
länder tillhöra f. n. unionen, däribland nästan alla
europeiska stater (av industriell betydelse) utom
Sovjetryssland. Av utomeuropeiska unionsländer
må särsk. nämnas U.S.A. och Japan. Sverige
tillträdde unionen 1885. — En 1925 antagen
konvention avser skydd för patent,
nyttighets-modeller, mönster och modeller, varumärken,
firma samt ursprungsbeteckningar ävensom
undertryckande av illojal konkurrens. Konventionens
huvudregel är, att det skydd för industriell
äganderätt, som gives ett unionslands egna
medborgare, även skall komma dem till godo, som äro
medborgare el. bosatta i annat unionsland el.
där äga verkligt industri- el. handelsföretag.
Unionen har till sitt organ en internationell byrå
i Bern, vars verksamhet bekostas av
unionslän-derna, Byrån till skydd för industriell
äganderätt (Bureau internationell pour la protection de
la propriété industrielle), upprättad .1883. —
Litt.: Å. v. Zweigbergk i ”Festskr. tillägnad
Gösta Eberstein” (1950).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
