Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patiens - Patient - Patina - Patinir, Joachim - Patio - Patisseri - Patkul, Johan Reinhold - Patmos - Patna - Patogenes - Patois - Patologi - Patopsykologi - Patos - Patou, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
921
Patiens—Patou
922
Patiens [pasia’Ds] (fr. patience, eg. tålamod),
kortspel, vanl. spelat av blott en person (”lägga
p.”) och utfört i många olika kombinationer,
gående ut på att få korten samlade i en
bestämd följd, sedan de blandats och utlagts efter
vissa regler. — Litt.: E. Werner, ”Världens
bästa patienser och patiensspel” (1945).
Patient [pasjä’; sv. utt. pasiä’nt], fr., person
under läkarbehandling.
Pa’tina, it., antikärg, åldersbeläggning, se
Aerugo nobilis. — P a t i n é r a, överdraga med
patina.
Patinir, Joachim, flamländsk målare (omkr.
1475—1524). P. står vid början av 1500-talet
som grundare av landskapsmåleriet, en heder,
som han delar med A. Altdorfer. P. tog det
realistiska landskapet till huvudmotiv och inställde
figurerna som staffage. Utförande och stil i
P:s målningar äro påverkade av Gerard David,
Hieronymus Bosch och Lionardo da Vinci. P:s
förnämsta arbeten äro ”Jesu dop” (i
Staatsgale-rie, Wien) och ”Antonius’ frestelse” (i Prado,
Madrid).
Patio [pa’tjå], sp., gård, förgård.
Patisseri, finare bakverk; pastejbagarkonst.
Pa’tkul, Johan Reinhold, livländsk
politiker, diplomat och militär (1660—1707). Han
fick en omsorgsfull uppfostran och blev 1687
kapten vid
generalguvernörens över Livland
reg: te. Tidigt anslöt
sig P. till den
liv-ländska adelsoppositionen, och särskilt
vände han sig mot
reduktionens genomförande i Livland. 1690
var han ridderskapets
ombud vid
förhandlingarna i Stockholm
om den livländska
adelns privilegier,
varvid han intog en mot
den svenska regeringen
mycket aggressiv hållning. Återkommen till
Livland, arbetade P. med stor energi för sitt lands
frigörelse från Sverige och invecklade sig i
vidlyftiga politiska stämplingar. 1694 dömdes han
som högförrädare till döden men lyckades fly
till utlandet. Under sina resor vann han bl. a.
anknytning till kurfurst August den starke av
Sachsen och kunde i jan. 1699 framlägga en
sachsisk-polsk-rysk alliansplan riktad mot
Sverige, vilken vann kurfurstens gillande. På våren
s. å. lyckades P. under en beskickning till
Köpenhamn även vinna Danmark för alliansen.
Efter en av väsentligen personliga orsaker
föranledd brytning med den sachsiske kurfursten
trädde P. 1701 i rysk tjänst. Här nedlade han ett
betydelsefullt arbete på försvarsverkets
organisation samt nyttjades även i viktiga diplomatiska
uppdrag. 1703 utnämndes han till generalmajor
och tsarens sändebud vid de kejserliga och
sachsiska hoven. P:s hänsynslösa intrigspel och oftast
av rent personliga ställningstaganden motiverade
politik medförde dock snart en brytning med tsar
Peter. 1705 överlämnade han sina i Sachsen
stående ryska trupper till kejsaren, varefter han
arresterades. Enl. bestämmelserna i fredsfördraget
i Altranstädt (1706) utlämnades P. till Karl XII,
som 1707 lät dödsdomen från 1694 under
barbariska former gå i verkställighet. — Litt.: Biogr.
av O. Sjögren (1882) och H. Hornborg (1945);
C. Hallendorff, ”Bidrag till det stora nordiska
krigets förhistoria” (1897).
Pa’tmos, it., Patmo, grekisk ö bland Tolvöarna
i Egeiska havet, 35 km s. om Samos; 34 km2,
c:a 3,000 inv. P. är en ödslig klippö, 269 m hög.
Enl. traditionen förvisades aposteln Johannes till
P.; ett kloster grundades här 1088.
Patna [eng. utt. pä’tna]. 1) Förutv. brittisk
lydstat i Främre Indien; ingår sedan 1947 i
prov. Bihar.
2) Huvudstad i prov. Bihar, Indiska unionen,
på s. stranden av G anges, vid Gandaks inflöde;
176,000 inv. I den oerhört långsträckta staden
ligger längst i v. Patna New City, säte för
Bi-hars regering, därefter följer Bankipora, v.
delen av det egentliga P., med högsta domstol,
distriktshuvudkvarter, j ärnvägsstation, museum
och protestantisk kyrka. Längs flodstranden
ligga de olika univ.-fakulteterna, tekn. högsk. och
orientaliskt bibi. (Khuda Bakhsh) m. m. Berömt
sikhtempel (Har Mandir Takht) från 1600 och
rom.-katolsk kyrka. Staden grundlädes under
namnet Pätaliputra (grek. Palibothra) på 400-talet
f. Kr. som huvudstad i Magadha, och ruiner från
denna äldsta stad kunna spåras på en längd av
15 km och en bredd av över 3 km.
Patogenes [-jenè’s] (av grek. pa’thos, lidande,
och ge’ne sis, uppkomst), en sjukdoms orsak och
uppkomstsätt. Läran därom heter patogeni.
— Ad].: Patogèn [-j-], sjukdomsalstrande.
Patois [patæa’], fr., landsmål, dialekt.
Patologi (av grek. pa’thos, lidande, och lo’gos,
lära), läran om sjukdomarna i vidaste bemärkelse,
deras orsaker, med dem sammanhängande
förändringar i funktion och struktur. Adj.:
patologisk. — Allmän patologi omfattar de
vid sjukdom i allm. förekommande företeelserna
i organen; speciell patologi avser de
särskilda organens och sjukdomarnas p.
Arvspatologi, den del av p., som berör
ärftlighetens roll vid sjukdomar. Experimentell
patologi, studiet av på konstlad väg
framkallade sjukdomar. Psykopatologi, de
psykiska sjukdomarnas p., d. v. s. den gren av
medicinen, som behandlar dessas orsaker och natur.
Jfr Medicin, sp. 748.
Patopsykologi (av grek. pa’thos, lidande,
psychè, själ, och lo’gos, lära),
abnormpsykologi, den gren av psykologien, som undersöker
de psykiska förändringarna vid sjukdomar och
abnormtillstånd.
Pätos [-ås] (av grek. pa’thos, eg. lidande),
lidelsefull känsla: högstämdhet (stundom om
”falskt p.”). — Patetisk, fylld av patos,
lidelsefull; högtravande.
Patou [pato’], Jean, fransk damskräddare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
