Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paili, Ivan - Pauli, Wolfgang - Paili brev - Paulicianer - Paulinaneroid - Paulinus - Paulis princip - Pauliström - Paullinia - Paulsen, Friedrich - Paulsen, Julius - Paulson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Pauli—Paulson
936
1925—50. P., som sedan studentåren var
anslu-vid Högre allm. lärov. å Östermalm i Stockholm
ten till socialdemokratiska partiet, invaldes av
detta 1921 i F. K., där han hade säte till 1949
(bl. a. led. av Statsutskottet). Han ägnade sig
främst åt skol- och kulturfrågor men tog
jämväl del i den utrikespolitiska debatten. I det
offentliga utredningsarbetet har han varit livligt
verksam, bl. a. i 1927 års skolsakkunniga och
1945 års univ.-beredning. Han har bl. a. utg.
”Enfant, garqon, fille dans les langues romanes”
(gradualavh., 1919), läroböcker och uppsatser
samt varit politisk och kulturell medarbetare i
Arbetet och Socialdemokraten (Morgontidn.).
Pau’li, Wolfgang, tysk fysiker (f. 1900),
prof, vid univ. i Hamburg 1926, vid tekniska
högsk. i Zürich 1928. P. har utfört
betydelsefulla arbeten framför allt för den moderna
kvantumteoriens utveckling. 1925 uppställde han en
fundamental princip
(P a u 1 i s
princip), som utsäger, att
i en atom varje genom
4 kvantumtal fullt
bestämt tillstånd endast
kan intagas av en enda
elektron, en teori, som
visat sig oerhört
fruktbar för
förståendet av grundämnenas
periodiska system och
för tydningen av
deras spektra. För
detta forskningsresultat
erhöll P.
nobelpri
set i fysik 1945. P. har på senare tid
bearbetat teoretiska problem inom kärnfysiken och
bl. a. uppställt hypotesen om existensen av en
förut okänd elementarpartikel, en s. k. neutrino.
Han har även bidragit till utvecklingen av
me-sonteorien. Bland P:s skrifter märkas
”Relati-vitätstheorie” (1921) och ”Quantentheorie” (i H.
Geiger och K. Scheel, ”Handbuch der Physik”,
23, 1926) samt ”Die allgemeinen Prinzipien der
Wellenmechanik” (därst., 24:1, 2:a uppl. 1933).
Påu’li brev, se Paulus.
Påuliciäner, en gnostisk dualistisk sekt,
grundad omkr. 650 i Armenien av syrern
Konstantin. P. erkänna liksom Marcion endast ett
evangelium och Paulusbreven som helig skrift. De
ville fullfölja Paulus’ verk, och de lära, att ”allt
kött” skapats av ett ont väsen, Denna världens
Herre, vilken bekämpar Den himmelske Fadern,
änglarnas skapare. Kristus är en ängel, som
Fadern sänt till jorden och låtit födas som
människa. P. fördöma korsets dyrkan och se i
munkväsendet djävulens påfund. Från iioo-talet
försvinna de ur historien, men åtskilliga av deras
trossatser levde kvar hos katarerna (se d. o.).
Påulinaneroid, se Barometer.
Paulinus, se Laurentius Paulinus.
Påu’lis princip, se Pauli, W.
Påuliström, bruksegendom i Karlstorps sn i
Småland.
Påullinia, se Sapindaceae.
Julius Paulsen: Modellerna vänta, 1897.
Göteborgs konstmuseum.
Pau’lsen, Friedrich, tysk filosof och
pedagog (1846—1908), prof, i Berlin. Skrifter:
"Geschichte des gelehrten Unterrichts auf den
deutschen Schulen und Universitäten” (1885; sv.
övers. 1909), ”System der Ethik” (2 bd, 1889),
”Einleitung in die Philosophie” (1892; ”De
metafysiska problemen”, 1904) m. fl. Som filosof
mest påverkad av Kant och Fechner, utvecklade
P. en idealistisk monism, enl. vilken det
kroppsliga är fenomen av en inre andlig verklighet.
Påudsen, Julius, dansk målare (1860—
1940), mest känd för sina genreporträtt,
aktbilder och landskapsstämningar. I sina yngre
år målade P. ofta bibliska motiv, t. ex. den stora
duken ”Adam och Eva” (1887; Kunstmuseet,
Köpenhamn). P. har i sina mindre, efter
verkligheten brett målade bilder visat sig som en
av Danmarks mest personliga målare. Några
impressionistiska skisser från Bal Tabarin i Paris
(1909) beteckna en höjdpunkt av
valörraffinemang. Mera kända äro P:s porträtt av danska
kulturpersonligheter och hans många aktstudier.
Även strandbilderna med pärlemorskimrande
kvällstoner äro berömda. Från senare år finnas
slutl. åtskilliga stämningsporträtt och grupper i
interiör med helt frigjort fläckföredrag.
Dubbelporträttet ”Stemning” (1925) är ett mästerverk
i antydningens konst. — P. var 1908—20 prof,
vid konstakad. i Köpenhamn.
Påu’lson, Gustaf, organist och tonsättare
(f. 1898 22/i). Efter organistexamen vid
Musik-konservatoriet i Stockholm studerade P. piano
och komposition i Köpenhamn och Paris; sedan
1929 är han organist vid Gustaf Adolf skyrkan
i Hälsingborg. Som tonsättare har P. framträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
