Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rattigan, Terence Mervyn - Ratzeburg - Ratzel, Friedrich - Rauch, Christian - Raudiska fälten - Rauk, strandpelare - Rauma - Raumabanen - Raumo - Raunkiær, Christen - Raus - Rauschning, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
773
Ratzeburg—Rauschning
774
sina lustspel, bl. a. ”French without tears” (1937;
”Diana går på jakt”).
Ratzeburg [ra’tsobork], stad i
Schleswig-Holstein, 20 km s. om Lübeck, vackert belägen vid
och på en ö i Ratzeburger See (16 km2,
24 m djup); c:a 13,000 inv. (1949). R. nämnes
som stad i mitten av 1200-talet, då även dess
romanska dom stod färdig. Semesterort. — Det
forna biskopsstiftet (furstendömet) R. tillhör
Mecklenburg-Strelitz.
Ratzel [ra’tsal], Friedrich, tysk geograf
(1844—1904). Han blev 1868 fil. dr i Heidelberg
på en zool. avh. Han reste genom Nordamerika,
Mexico och Cuba och blev 1876 e. o. prof, vid
Münchens Polytechnicum samt 1886 prof, i
geografi vid Leipzigs univ. — R. räknas som
grundläggare av antropogeografien. Hans stora
lärobyggnad är framlagd i ”Antropogeographie”
(2 bd, 1882, 1891). R. införde även geografiska
metoder i etnografien, som han behandlade i
”Völ-kerkunde” (3 bd, 1885—88). — Litt.: K.
Ahle-nius, ”F. R. och hans antropografiska
lärobyggnad” (i Ymer, 1906).
Rauch [råu^:], Christian Daniel, tysk
skulptör (1777—1857). Efter några studieår i
Italien kallades han 1811 till Berlin och fick i
uppdrag att
utföra minnesvård
över drottning
Luise med
dennas liggande
staty. Det
utomordentligt nobla konstverket
fullbordades
1814 (i
mausoleet i
Charlot-tenburgs park).
Utom en ståtlig
rad
porträttbyster skapade han
de stora
monument i brons
el. marmor, med
vilka samtiden
hedrade
frihetstidens hjältar : Scharn-
horst, Bülow, York, Gneisenau och Blücher;
1840 fullbordades Dürer-monumentet i
Nürnberg. Under det sista skedet av sitt liv 1839
—51 upptogs R. av arbetet på Fredrik den
stores ryttarstaty i Berlin. En annan sida av
hans konst återspeglas av de segergudinnor i
antikt ideal gestaltning, som han utförde för
Wal-halla i Regensburg. Hans främsta verk präglas
av en realism, som visserligen är bunden av hans
stränga klassicism men icke dess mindre är äkta
och psykologiskt fullödig. — Litt.: Monogr. av
H. Mackowsky (1916).
Råu’diska fälten, lat. Ca’mpi Råildii, i
forntiden en slätt s. ö. om nuv. Vercelli i Piemonte,
Italien.
Råiik (gotländska), strandpelare,
uppkommer på strandsterrasser vid vågornas abra-
sion på kuster, bestående av inhomogena
bergarter, på så sätt att mer motståndskraftiga partier,
ss. på Gotland (se bild vid d. o., sp. 141) den
hårda s. k. revkalken, isoleras och bli kvarstående
i kustlinjen som abrasionsvittnen. R. uppträda ofta
i samband med strandgrottor och kunna antaga
bissara former. — Litt.: H. Munthe, ”Sveriges r.
jämte exempel på pseudo-r.” (1921).
Rauma [röu’-], Lesjaskogsvatns v. avloppsälv
genom Romsdalen till Romsdalsfjord på Norges
västkust; flodområde 1,202 km2, längd 64 km.
Raumabanen [röu’-], statsbanelinje i Norge
mellan Dombås station på Dovrebanan och
Ån-dalsnes vid Romsdalsfj orden; 114 km lång. R.
går genom den storslagna Romsdalen.
Råu’mo, fi. Rauma, stad i Äbo och
Björneborgs län, Finland, vid kusten av Bottniska viken;
32 km2, 15,498 inv. (1951); finsktalande. R. är
en av Finlands äldsta städer. I R. fanns ett
fran-ciskankloster, grundat på 1400-talet. Stadens
kyrka är klosterkyrkan från 1400-talet. Det gamla
rådhuset, uppf. 1776, är numera stadsmuseum. De
största industrierna äro Rauma-Repola-koncernen
tillh. sågverk, sulfitcellulosafabrik, wallboard-,
låd- och trähusfabriker m. m. En av stadens
huvudnäringar är sjöfarten. Den välskyddade
hamnen har en kaj längd av 2,800 m. Finskt lyceum,
folkskollärarseminarium och navigationsskola.
Råu’nkiær, Christen, dansk botanist (1860
—1938), prof, vid Köpenhamns univ. 1912. Hans
främsta arbetsområden voro morfologien och
vissa grenar av växtgeografien, särskilt ekologien
och sociologien. Bland hans skrifter märkas ”De
danske blomsterplanters naturhistorie”, I
(1895—-99) och ”Planterigets livsformer” (1907).
Raus, församling i Hälsingborgs s. del; 20,o»
km2; 13,543 inv. (1953). Raus sn (8,300 inv.
1917) med municipalsamhällena Rå, Raus
plantering och Köpinge (Ramlösa) inkorporerades
1918. Den tornlösa, romanska kyrkan av
sandsten härstammar från 11 oo-talet, korsvalven från
1400-talet. Klockstapel från 1700-talet.
Råu’schning, H e r m a n n, tysk politiker och
författare (f. 1887). Efter att ha deltagit i
1 :a världskriget innehade R. ett gods i fristaten
Danzig. Han anslöt sig 1931 till
nationalsocialisterna, blev efter deras valseger i Danzig i maj
1933 senatspresident men avsattes redan i nov.
1934, sedan han hade kommit i konflikt med
partiledaren A. Forster. R. bröt 1935 med nazisterna
och flydde senare till utlandet. Han vistades först
i Schweiz och Frankrike, begav sig därefter till
England och fortsatte 1940 till U.S.A. R. blev
världsbekant genom några böcker, i vilka han
skarpt tog ställning mot nazismen och meddelade
avslöjande uppgifter om dess ledare. I ”Die
Revolution des Nihilismus” (1938; sv. övers. 1939)
brännmärkte han Hitlers rörelse som förödande
för den europeiska kulturen. I "Hitler m’a dit”
(1939; sv. övers. ”Samtal med Hitler”, 1940, av
vilken de 5 första uppl. beslagtogos, 6:e uppl.
1945) återgav han samtal med ”Führern”, vilka
belyste dennes världserövringsplaner,. R. har
vidare utg. bl. a. ”The beast from the abyss” (1941,
sv. övers. ”Vilddjuret och den stora ofreden”,.
Christian Rauch: Självporträtt i
gips, 1828.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
