Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salva (skott) - Salva (läkemedel) - Salvador - Geologi och terrängformer - Klimat och växtvärld - Djurvärld - Befolkning - Historia - Författningen - Näringsliv - Salvarsan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Salva—Salvarsan
662
Salva (i gevärssalva o. dyl., av lat. salve, var
hälsad), urspr. om skott, avfyrade som hälsning
el. hedersbetygelse (salut), numera samtidigt av-
fyrande av eldvapen, t. ex. pjäserna i ett batteri;
även använt för att beteckna fällandet av ett
antal bomber.
Salva (av mlty. salve, med grundbet. olja,
fett), för utvärtes bruk avsedd läkemedelsform,
som vid vanlig temp. är halvfast men smälter
vid uppvärmning. Grundbeståndsdelen utgöres av
vaselin, ullfett, lanolin, paraffin, talg el. annat
ämne, till vilket verksamma beståndsdelar i fly-
tande el. fint pulveriserat tillstånd blandas. In-
nehåller s. större mängd fasta beståndsdelar, får
den fastare konsistens och benämnes då pasta.
Salvador [salo)aÖå’r], officiellt Repüblica de
El Salvador, den minsta av Mellanamerikas re-
publiker, gränsar i n. och ö. till Honduras, i s.
till Stilla havet och i n. v. till Guatemala (se
karta vid Mexico); c:a 34,126 km2, 1,856,000 inv.
(1950). Huvudstad San Salvador.
Geologi och terräng former. S. utgöres av ett
c:a 100 km brett kustbälte från Golfo de Fon-
seca i ö. till Rio de la Paz i v. och Lago de
Guija i n. v. Den 10—30 km breda kustslätten är
rik på laguner. Innanför denna reser sig en 700
m hög, av vulkaniskt material uppbyggd platå,
genomskuren av S:s största flod Rio Lempa med
biflöden, över platån resa sig vackra, delvis
ännu verksamma vulkankäglor, ss. längst i v.
Izalco (1,885 m ö. h.). Den är fortfarande verk-
sam med utbrott var 5:e—20 :e min. Andra vul-
kaner äro Santa Ana (2,385 m), och San Sal-
vador (1,950 m).
Klimat och växtvärld. Klimatet är tropiskt
med små temp.-amplituder, men värmen mildras
uppe på platån genom höjden över havet. Staden
San Salvador (640 m ö. h.) har en medeltemp.
för dec. av 21 °9, för april av 24°e. Den årliga
regnmängden uppgår till 1,730 mm, varav ®/io
falla under maj—okt. Den låga kusten är kantad
av ett mangrovebälte. Kustslätten innanför äger
xerofila, lövfällande skogar. Kustområdet i v.
mellan La Libertad och Acajutla kallas Balsam-
kusten efter där befintliga vidsträckta bestånd av
balsamträdet, vars harts kallas perubalsam, eme-
dan det fordom utfördes över Callao. Trädet är
endemiskt i S. Skogarna innehålla dessutom ma-
hogny- och valnötsträd, tall och trädslag, som ge
färgämnen. På de mot n. vettande sluttningarna
härska savanner och buskvegetation {chaparalles).
Djurvärld, se Mellanamerika.
Befolkning. Omkr. 20% av S:s inv. uppgivas
vara rena indianer. De övriga äro mestiser och
vita (5%), huvudsaki. av spansk härkomst. C:a
40 °/o av inv. äro bosatta i städerna, som till
övervägande del ligga uppe på platån. De vik-
tigaste äro San Salvador (160,380 inv. 1950),
Santa Ana (51,676) och San Miguel (26,831).
Historia. Under den spanska tiden (se Mellan-
amerika, sp. 792) utgjorde S. en provins i ge-
neralkaptenskapet Guatemala. Efter frigörelsen
från Spanien 1821 ingick S. i Centralamerikas
förenade stater. Sedan denna statsbildning 1839
sönderfallit, har S. varit självständig republik
med en mestadels lika orolig och blodig his-
toria som grannstaterna. Önskan att återställa den
mellanamerikanska enheten har varit särsk. fram-
trädande i S. och föranledde under 1800-talet
åtskilliga krig med grannländerna. Några stora
män höjde sig icke över mängden stridande mi-
litärer och gerillahövdingar. När P. J. Escalon
1903 i laga ordning valdes till president, var det
en så anmärkningsvärd händelse, att valdagen för
en tid framåt firades som nationaldag. De när-
maste decennierna stördes av krig med Guate-
mala 1906, bilagt efter medling av U.S.A. Efter
en revolution 1931 fick general M. Hernåndez
Martinez makten. Hans långvariga diktatur (in-
till 1944, då han frivilligt avgick) hade blodig
begynnelse och blodigt slut men var dessemellan
relativt mild. S. var under denna tid en av Mel-
lanamerikas bäst styrda stater, bl. a. utbyggdes
vägnätet. Major Oscar Osorio tog makten efter
en revolution 1949 och valdes 1950 till president.
Under 1 :a världskriget förblev S. neutralt men
förklarade 1941, omedelbart efter japanernas an-
grepp mot Pearl Harbor, axelmakterna krig.
Författningen av 1886 upphävdes 1939, återin-
fördes 1945 och ersattes slutligt 1950 av en ny.
Verkställande makten tillkommer en president,
som jämte vicepresident väljes för 6 år genom
direkta val. Kabinettet har 10 medl. Lagstif-
tande makten utövas av en församling (Asamblea
legislativa), som består av 52 medl., valda för 2
år. Rösträtt, tillika röstplikt, tillkommer varje
manlig och kvinnlig medborgare, som fyllt 18 år.
Näringsliv. S. är ett utpräglat jordbruksland.
60% av hela landarealen äro odlad jord. Bruk-
ningsdelarna äro små och ägas av de infödda.
Kaffebusken är den viktigaste kulturväxten och
odlas på bergssluttningarna mellan 600 och 1,200
m ö. h.; 1949 upptogo kaffebuskar c:a 1,295
km2, och kaffeskörden utgjorde 74,^75 ton, var-
av 2/s voro sorter med mild smak. Andra jord-
bruksprodukter äro majs, ris, sockerrör, kakao,
tobak, indigo och sisalhampa. Bomullsskörden ut-
gör c:a 6,000 ton, varav hälften förädlas i egna
nyanlagda bomullsfabriker. Boskapsskötseln är väl
utvecklad. Även bergsbruk bedrives och ger guld,
silver, kol, koppar, bly, zink, järn, svavel och
kvicksilver. Kaffeexportens värde utgör c:a 80%
av hela exportens. C:a 8o°/o av exportvärdet gå
till, c:a 70% av importvärdet komma från U.S.A.
De viktigaste hamnarna äro La Union, La Liber-
tad och Acajutla. En gren av Mellanamerikas
internationella järnvägar sträcker sig från Guate-
mala genom hela S. Goda flygförbindelser fin-
nas med de syd- och mellanamerikanska republi-
kerna samt U.S.A.
Salvarsan (av lat. salväre, rädda och ar-
senik), ett av Paul Ehrlich i samarbete med
Bertheim och Hata framställt organiskt arsenik-
preparat. Redan vid mitten av 1800-talet be-
handlades vissa trypanosominfektioner framgångs-
rikt med oorganiska arsenikpreparat. Ett stort
framsteg betydde införandet av organiska arse-
nikpreparat. Sålunda framställdes atoxyl redan
1863, vilket användes av Uhlenhut vid behandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
