Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sienkiewicz, Henryk - Sierra - Sierra Leone - Sierra Madre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Sierra—Sierra Madre
136
Marknadstorg i Freetown, Sierra Leone.
1901) och ”Pan Wolodyjowski” (1888; ”Den
lille riddaren”, 1902). Denna trilogi om
1600-talets polska krig spelade en stor roll i Polens
andliga historia. Skrivna på ett lysande språk,
med sällsynt väl utmejslade scener och
karaktärer, gjorde de S. till nationens älskling. Med
denna trilogi mäter sig knappt ”Quo vadis” (1896;
sv. övers. 1898), trots att den blivit en av
världens mest lästa romaner. En bred episk skildring
av Polens kamp med Tyska orden är ”Krzyzacy”
(1900; ”Korsriddarna”, 1903). Besläktad med
Bourgets psykologiska
berättelser är ”Bez
dogmatu” (1895;
”Utan fäste”, 1902).
För ungdom skrev S.
den utmärkta
berättelsen ”W pustyni i w
puszczy” (1911;
”Genom öknen”, 1913).
Mästerverket bland
novellerna är
”Latar-nik” (1882; ”Fyrvak
-taren”; flera övers, till
sv. jämte andra
noveller). — S. erhöll 1905
Nobelpriset. Sami. skr.
i 38 bd (1886—1913). — Litt.: Eng. monogr.
av M. Gardner (1926).
Sierra [sjä’ra] (sp., eg. såg), bergskedja,
ingår i namn på bergskedjor o. dyl. i nu el. tidigare
(i U.S.A.) spansktalande länder, t. ex. Sierra de
Gredos, Sierra Nevada.
Sierra Leone [eng. utt. siGra liåu’n],
brittisk besittning i Västafrika, mellan franska
Guinea och Liberia (se karta vid Franska
Västafrika); 72,325 km2, c:a 1,975,000 inv. (1950),
därav c:a 1,000 européer. Den 340 km långa
atlantkusten är flack och delvis sumpig, uppdelad
av halvöar.och breda flodmynningar; av öarna
är Sherbro störst. I s. och v.
är terrängen täml. jämn och
låglänt men stiger åt n. och
ö. uppåt det vattenrika
Leo-ne-Liberia-massivet, där
platåerna i allm. ligga 275—900
m ö. h. (högsta toppen c:a
2,100 m). Södra S. och
kusttrakterna äro skogrika
(mangrove), medan de högre
delarna utanför floddalarna
täckas av gräs- och
busksa-vann. Oljepalmen
förekommer allmänt. Klimatet
präglas av bestämd skillnad
mellan regn- och torktid (den
sistn. i dec.—mars) ; kusten
har en årsnederbörd av mer
än 4,000 mm, det inre c:a
2,500. Kusttrakterna
räknades förr som mycket osunda.
Det största och viktigaste
negerfolket är mende;
österut i bergen träffas fulbe,
och i kuststäderna utgöres
ett betydelsefullt folkelement av ”kreoler”
el. Sierra Leoneans, avkomlingar av frigivna
slavar, vilka äro kristna och tala ett slags
engelska. De infödda odla i stor
utsträckning majs för det egna behovet, ris, hirs, maniok,
sesam och bönor, jordnötter, sötpotatis och
ingefära. Viktiga för exporten äro oljepalmens
frukter, kolanötter och piassava. Boskapsskötsel idkas
främst i de n. delarna. Rika förekomster ha
konstaterats av hematit, guld, platina och
diamanter. Floderna äro trafikabla blott kortare
sträckor uppåt från mynningen. Från huvudstaden
Freetown går en smalspårig järnväg till närheten
av Liberias gräns; dess längd med ett par
förgreningar är 541 km (1950). Flygstation finns
i Lungi nära Freetown. Exporten från S.
omfattar främst järnmalm, palmkärnor, piassava,
jordnötter, ingefära, palmolja, kolanötter och
krommalm. Viktigaste importvaror äro textilier
(framför allt bomull), drivmedel, maskiner,
motorer samt järn- och stålmanufaktur, livsmedel,
vin-, sprit- och maltdrycker. — Sedan 1896 är
S. delat i en koloni (697 km2, c:a 241,000 inv.
1950), omfattande i stort sett halvön Sierra Leone
och några öar, samt ett protektorat (71,628
km2, 1,734,000 inv.).
S., som först besöktes av portugiser,
förvärvades 1788 genom köp av engelsmän, som där
grundade en koloni för värnlösa negrer från
London. Även förrymda negerslavar sökte sig
dit. S. blev 1808 kronkoloni. 1896
proklamerades området innanför den egentliga kolonien som
engelskt protektorat. Koloni och protektorat
styras av en guvernör, som vid sin sida har ett
lagstiftande råd på 30 medl. Detta har sedan
1946 en egen församling med rådgivande
befogenheter, bestående av valda och utsedda
ledamöter.
Sierra Madre [sjä’ra ma’örä], randberg i
Mexico.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
