Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ternopil - Teros - Terpandros - Terpener - Terpentin - Terpentinolja - Terpineol - Terpsichore - Terra - Terracina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Temopil [-å’pilj] (ukrain.), ry. Ternopol, till
1944 Tamopol, po. Tarnopol, huvudstad i det av
Sovjetunionen ockuperade polska vojvodskapet
Tarnopol, numera inom Ternopolområdet i v.
delen av Ukrainska sovjetrepubliken, vid Dnjestrs
biflod Sereth; c:a 40,000 inv. (1939). Viktig
järnvägsknut.
Teros, bot., se Rosor, sp. 249.
Terpa’ndros (grek. Te’rpandros, lat.
Terpa’rider), forngrekisk musiker och diktare från
Lesbos, verksam i Sparta i början av 600-talet
f. Kr., enl. traditionen uppfinnare av den
sju-strängade lyran; bilder visa emellertid, att denna
är äldre. T. har utan tvivel haft stor betydelse
för musikens utveckling.
Terpèner, kem., en serie alicykliska kolväten,
som äro utbredda i växtriket och förekomma i
de s. k. eteriska oljorna och vilkas
sammansättning i allm. motsvarar en multipel av CsHs.
T. indelas i enkla el. mono-t., CioHio (sällan
CioHis), seskvi-t., C15H24, di-t, C20H32, och
poly-t, (CsHs)”, till vilka senare kautschuk räknas.
Viktigast äro de enkla t, vilka i allm. äro oljor
med aromatisk lukt. Deras kokpunkt ligger
mellan 156 och 1900. De äro lättflyktiga med
vattenånga, vilket man begagnar sig av vid deras
isolering. L i m o n e n, som är en färglös vätska
och kokar vid 178°, förekommer i 2 optiskt
aktiva former. Högerformen, d-limonen, finnes
bl. a. i pomeransskalolja och kumminolja,
vänsterformen, 1-limonen, i tallbarrsolj a och
racem-formen, d,1-limonen, som även kallas d i p e n t e n,
i terpentinolja. Karen förekommer i indisk
terpentinolja från Pinus longifolia. Pinen,
som är huvudbeståndsdelen i vanlig terpentinolja,
förekommer i 2 optiskt aktiva former och är
en färglös vätska med kokpunkten 156°.
Kamfen, som är fast, förekommer i oljan av Pinus
sibirica. Kamfen, som har betydelse för
framställning av syntetisk kamfer, kan framställas
av pinen genom addition av klorväte och
efterföljande avspjälkning av detta. Det återbildas
då icke pinen, utan kamfen erhålles, som vid
oxidation ger kamfer. Seskvi-t. äro täml.
tjockflytande, mellan 255 och 2750 kokande oljor.
Den viktigaste är k a d i n e n. Di-t., som ha ännu
högre kokpunkt (över 3000), äro svårflyktiga med
vattenånga. De förekomma i många balsamer och
hartser. Närbesläktade med t. äro kamferarterna,
NF XXI — i
som äro syrehaltiga derivat, ant. ketoner el.
alkoholer, av t. De viktigaste äro mentol,
kamfer och borneol. T. såväl som deras derivat
kännetecknas av stor föränderlighet, vilket
oerhört försvårar deras undersökning. Bland
forskare, som sysselsatt sig med t:s kemi, märkes
O. Wallach, som utg. ”Terpene und Campher”
(2:a uppl. 1914).
Terpentin (mlat. terebi’nthina, eg. terebintkåda,
av grek, trädnamnet tere’binthos), terebinthina,
sekretet från stammen av Pmu^-arter, utgörande
en gulvit—grågul, tjockflytande, ogenomskinlig
massa med skarpt bitter smak. Beståndsdelarna
äro flyktig olja (15—33%) samt harts,
bestående av abietinsyra i amerikansk samt pimar-,
pimarol- och pimarinsyra i fransk t. T. har
medicinsk användning i plåster och salvor.
Genom destillation med vattenånga erhålles
terpentinolja, aetheroleum terebinthinae, en
färglös el. svagt gulaktig vätska, bestående av
terpenerna pinen och kamfen; användes i
medicinen som hudretande medel i liniment och i
tekniken som lösningsmedel m. m. Genom skakning
med kalkvatten och destillation erhålles av
t.-oljan renad terpentin, aetheroleum
terebinthinae rectificatum, som har invärtes medicinsk
användning i t.-oljeemulsion och kapslar.
Strassburgterpentin är en bärnstensgul
—brunaktig, klar el. nästan klar, sirapstjock
vätska med angenäm lukt, som utvinnes i
Voge-serna och Sydtyrolen från silvergranen.
Terpentinolja, se Terpentin.
Terpineol [-å’l], en tjockflytande, färglös olja,
olöslig i vatten, lättlöslig i alkohol, med
syren-liknande lukt. T. förekommer i många eteriska
oljor samt användes för framställning av
parfymer och parfymerade tvålar.
Terpsi’chore [-kå-], se Muser.
Te’rra, lat., jord; jorden. — 1) T. firma,
fast mark. — T. incögnita, okänt land. —
T. n u 111 u s, ingen mans land.
2) (Farm, med.) Vissa droger el. preparat,
vilka se ut som jord, lera el. dyl. I Sv.
farma-kqpén ingår T. silicea, kiselgur (se Bergmjöl),
och kaolin (se d. o.).
Terracina [-tfi’na], hamnstad i Latium,
Italien, vid Terracinabukten och s. ö. ändan av
Pontinska träsken; c:a 20,000 inv. I antiken var
T., beläget vid Via Appia, en mondän badort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
