- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
3-4

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Terracina - Terrafilm, ab. - Terrafärger - Terrakotta - Terramarakulturen - Terramycin - Terranova di Sicilia - Terrarium - Terrasitputs - Terrass - Terrasskultur - Terre Haute - Terrester - Terribel - Terrier - Terrigen - Terrin - Territorial - Territorialgränsen - Territorialgrupper - Territorialvatten - Territorium - Terror, terrorism - Terry, Ellen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

Terrafilm ab.—Terry

4

Av romerska rester märkas ruinerna av ett
Ju-pitertempel.

Terrafilm, ab., Stockholm, driver
filminspelning samt distribuerar egna och utländska
filmer. T. grundades 1938 av bl. a. regissör L.
Marmstedt och står numera under ledning av
denne och Alf Jörgensen. T., som gjort sig känt
för en ambitiös och kräsen filmproduktion, har
producerat c:a 40 filmer.

Terrafärger, dets. som jordfärger (se
d. o.).

Terrakotta [-kå’-] (it. terracotta, av terra,
jord, lera, och cotta, bränd; fr. terre cuite) kan
beteckna alla arter av bränd lera, men med t.
förstås vanl. oglaserat lergods med porös,
ogenomskinlig massa. T:s färg är alltefter den
större el. mindre mängden av järnoxid röd, brun el.
gul. Den har i äldsta tider nyttjats och nyttjas
ännu till kärl, plastiska figurer, arkitektoniska
prydnader, golvplattor m. m. Berömda äro
antikens terrakottavaser med el. utan målning och
genrebilderna av t. från Tanagra.

Terramärakulturen, se Italien, sp. 241.

Terramycin, ett nytt antibioticum (1950), som
produceras av den i jorden förekommande
strål-svampen Streptomyces rimosus. Det har gul färg
och bitter smak. T. resorberas lätt och hastigt
från tarmkanalen och kan alltså ges genøm
munnen. Det är verksamt mot en stor mängd olika
infektionsämnen: kokker och stavar, både aeroba
och anaeroba, spiroketer, protozoer, rickettsior
och vissa virus.

Terranova di Sicilia [-nå’va di sit/i’lia], se
Gela.

Terrärium, av glas el. annat material
förfärdigad behållare, vari levande lägre djur, ss.
insekter, snäckor, groddjur och kräldjur, kunna
hållas. T. äro vanl. försedda med inplanterade
växter, vattenbehållare,
uppvärmningsanordning-ar o. dyl.

Terrasitputs, ett slags specialputs för fasader,
vilken genom iblandad krossad natursten jämte
färgämnen får en om natursten erinrande yta.

Terra’ss (fr. terrasse, av lat. te’rra, jord,
mark). 1) Jordvall; av jord och sten formad,
vanl. trapplik el. med trappa försedd avsats, som
förmedlar övergången från ett arkitekturverk till
den omgivande terrängen; av murverk uppförd
altan; platt tak, altantak. T. kallas även de
trapp-formiga jordavsatser, som uppförts på en
bergsluttning för odling (se Terrasskultur). —
Terrassera, anlägga terrasser; utjämna medelst
jord- och stenfyllningar.

2) Geol., i form av avsatser uppträdande
ero-sions- och ackumulationsbildningar, vanl. mest i
lösa jordarter men även i fast berg. De kunna
vara strandterrasser, uppkomna i nivå
med en havs- el. sjöyta och då i huvudsak
horisontella, s. k. erosions- och ackumulations-t. Till
de senare höra även vissa glacifluviala
randdeltan, s. k. randterrasser. Slutl. äro att
nämna dal- och flodterrasser, mer el. mindre
lutande och vanl. utskurna genom vattendragens
erosion i sina egna dalfyllnader.

Terrasskultur, en för Medelhavsländernas mera

kuperade trakter sedan antiken karakteristisk
form för jordbruk, till förebyggande av den
odlingsbara jordens bortförande av vind och
rinnande vatten i områden, där vegetationstäcket och
den naturliga jordfuktigheten ej äro av
tillräckligt bindande natur. Terrasserna kantas vanl. av
stenmurar och förekomma ofta i hundratal
ovanför varandra på dalsidor o. a. sluttningar. Kring
v. Medelhavet är kulturlandskapet nästan överallt
terrasserat och ofta, i Nordafrika alltid,
kombinerat med anordningar för konstbevattning. —
Se t. ex. bild vid Bingen, bild 2 å pl. vid
Filippinerna, bild 4—5 vid Japan, 2 vid Kina
och 5 vid Peru.

Terre Haute [te’ra håu’t], stad i v. delen av
Indiana, U.S.A., vid den härifrån segelbara
Wa-bash River; c:a 65,000 inv. Viktig järnvägsknut,
industristad.

Terre’ster, som hör till, avser jorden.

Terribel, faslig, ryslig.

TeTrier, se Hundraser, sp. 566 och bild 8—15.
Terrigen [-jé’n] (av lat. te’rra, jord, och grek.
ge’nein, uppkomma) säges om beståndsdelar i
sedimentära avlagringar, d. v. s. det, som härrör
från förstörda bildningar i den fasta
jordskorpan, i motsats till dels kemiskt avsatta
beståndsdelar, dels organiska lämningar.

Terrin (fr. terrine}, soppskål.

Territorial (-i e’l 1), som tillhör el. avser ett
territorium.

Territorialgränsen, se Sjöterritorium.

Territorialtrupper, i tidigare härorganisationer
av äldre årsklasser uppsatta, provinsiellt
(territoriellt) rekryterade förband, vilka tilldelades
mera begränsade uppgifter. Ang. Storbritanniens
territorialarmé se Storbritannien, sp. 143. Jfr
Lantvärn.

Territorialvatten, se Sjöterritorium.

Territorium, lat. (av te’rra, jord, mark),
landområde, officiell benämning (eng. territory) på
sådant till Förenta staterna hörande område, som
ej nått erforderlig utveckling för att upptagas
som en stat i unionen. T:s förvaltning
kontrolleras helt av förbundsmyndigheterna. Dess
högsta styresmän utses sålunda av unionens
president, och kongressen kan ändra el. upphäva de
beslut, som fattas av en ev. förefintlig
representation inom t. Det ankommer helt på
kongressen att upptaga ett t. till stat inom unionen. F. n.
finnas endast två t., Alaska och Hawaii.

Te’rror, lat., t e r r 0 r i’s m, skräck,
skräckvälde el. -period. — Terroris è ra, utöva
skräckvälde. — Subst.: T e r r o r i’s t.

Terry [te’ri], Ellen Alicia, engelsk
skådespelerska (1848—1928). Hon var från 1861
anställd vid olika teatrar i London, bl. a. 1878—
1902 såsom Henry Irvings motspeler ska på
Ly-ceum Theatre. Hon var sin tids stora
skådespelerska på engelsk scen. Hennes
framställningskonst var buren av djup känslovärme, starkt
temperament och strålande humor. Hon spelade,
utom hela raden Shakespeareroller, Margareta i
”Faust”, lady Teazle i ”Skandalskolan”, Madame
Sans-Géne m. m. Hon var första gången g. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free