Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tertiärsystemet - Tertullianus, Quintus Septimius Florens - Teruel - ter Vehn, Albert - Tervuren - Terzaghi, Karl von - Terzeron - Terzett - Terzin - Tes - Tesaurering - Teschen - Teschenområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
9
Tertullianus—Teschenområdet
10
begränsade till de varma haven. De i t. mera
rikligt företrädda insjö- och
fastlandsavlagring-arna äro också svåra att korrelera med de
marina bildningarna. — T. är ingalunda likformigt
utbildat överallt, utan man kan särskilja olika
geografiska områden med olika utbildning.
Sålunda kan man inom Europa urskilja en m
e-d i t e r r a n och en mellaneuropeisk
provins. i) Den mediterrana provinsens avlagringar
sträcka sig från s. Frankrike över länderna på
ömse sidor om Medelhavet åt ö. till Indien och
Östasien samt karakteriseras av rik förekomst
av nummulitkalkstenar och korallrev i eocen.
Rika förekomster av däggdjurslämningar ha
påträffats flerstädes. 2) I den mellaneuropeiska
provinsens avlagringar är faunan något mindre
tropisk, nummuliterna förekomma mera sparsamt,
och korallrev saknas. Bland de mellaneuropeiska
tertiärbildningarna märkas särskilt de i
Paris-och Londonbäckenen förekommande
lagerserierna. I Mellaneuropa äro de yngre
tertiärbildningarna i hög grad representerade av limniska och
terrestra avlagringar. I Tyskland förekomma i
stor utsträckning sandavlagringar, innehållande
brunkol av stor ekonomisk betydelse. I samband
med övriga limniska och terrestra
tertiärbild-ningar må erinras om bärnstenen. I Österrike
finnes från början av miocen ett havsbäcken,
vars salthalt småningom avtager, och slutligen
blir Wienbäckenet en sötvattensbassäng, som
tilltar i utsträckning mot ö. Den sarmatiska etagen
i övre miocen är en brackvattensbildning, men
i pliocen blir vattnet mera sött, och den
pon-tiska etagen (el. Congeria-etagen efter en där
förekommande mussla, Congeria) är en ren
söt-vattensbildning. I Karpaterna finnas
miocen-bildningar, som höra samman med Wienbäckenets,
innehållande bergsalt vid Wieliczka och vid
Ka-lusz även kalisalter. — T. hade vidsträckt
utbredning i Danmark. Ang. t. i Skåne se d. o.,
sp. 489 ff.
Tertullianus, Q u i n t u s Septimius
Florens, en av den kristna teologiens grundläggare
(omkr. 160—220). Han var son till en romersk
centurion i Kartago och vanns först vid mogen
ålder för kristendomen. Från 197 framträder
T. som kristen skriftställare med en säregen
förening av praktisk klokhet och lidelsefull glöd.
Högt bildad, särskilt i filosofi och
rättsvetenskap, ställer han förnuftet bredvid
kyrkoaukto-riteten. Med agitatorisk kraft kämpar han mot
hedendom och kätterier av olika slag. Främst
står ”Adversus Marcionem” i 5 böcker,
oumbärlig för kännedomen om gnosticismen. I
”Adversus Praxean” gör T. ett viktigt inlägg i den
monarkianska debatten. Där gör han också ett
för den katolska kyrkoläran fruktbringande
försök att med hjälp av termen trinitas
(treenighet) hävda den kristna monoteismens förenlighet
med tanken på Sonens och Andens fulla
gudomlighet. I ”De præscriptione hæreticorum” ger
han den klassiska framställningen av den katolska
traditionsprincipen. I sin kyrkosyn och sin
uppfattning av förhållandet mellan människan och
Gud låter T. de rättsliga synpunkterna dominera
och ger så upphov till en på satisfaktion inställd
moralism, som banat väg för det katolska
botinstitutet. Asket och världsföraktare vid en
tidpunkt, då kyrkan började kompromissa med
”denna världen”, drevs T. till slut att lämna kyrkan.
Närmast fann han sitt ideal i montanismen. —
T:s skrifter äro utg. av F. Oehler (3 bd, 1851
—54). En kritisk uppl. är under utgivning i
”Corpus scriptorum ecclesiasticorum latinorum”
(1890 ff.), ”Ausgewählte Schriften” i
”Biblio-thek der Kirchenväter”, 7, 24 (1912—15). —
Litt.: E. Löfstedt, ”Kritische Bemerkungen zu
T:s Apologeticum” (1918); R. E. Roberts, "The
theology of T.” (1924); J. Lortz, ”T. als
Apolo-get” (2 bd, 1927—28).
Teruel [täræä’1], stad i s. Aragonien,
Spanien, vid övre Guadalaviar; c:a 20,000 inv.
Gammal stad av medeltida prägel; domkyrka och
akvedukt från 1500-talet.
ter Vehn [ter fé’n], Albert,
företagsekonom (f. 1900 18/8), dr rer. pol. i Frankfurt a.M.
1923, doc. vid handelshögsk. i Nürnberg 1925,
prof, i handelsteknik (numera företagsekonomi)
vid handelshögsk. i Göteborg 1926. T:s
vetenskapliga undersökningar beröra huvudsakl.
spörsmål på räkenskapsväsendets område.
Tervuren [-fy’ran] (flarn.), fr. Tervueren, ort
i Belgien, 10 km ö. om Bryssels centrum. I en
ståtlig park ligger Kongomuseet, uppfört 1904—
08.
Terzaghi [tärtsä’gi], Karl (Charles) von,
österrikisk-amerikansk geotekniker (f. 1883).
Efter att ha varit prof, i grundläggningsteknik vid
Wiens tekniska högsk. från 1929 flydde T. 1938
till U.S.A., där han sedan dess verkat vid
Harvard Univ.; amerikansk medborgare 1943. Inom
sitt specialfack har han konsulterats i ett stort
antal länder.
Terzerön, se Terseron.
Terze’tt, se Tersett.
Terzin [-tsi’n], strof av 3 versrader, som
utgöras av femfotade (vanl. elvastaviga) jamber;
varje strofs 1 :a och 3:e rad rimma med mittraden
i näst föreg. strof, enl. schemat aba, bcb, cdc,
ded ... samt till avslutning xyx, y. T. bilda en
fortlöpande kedja, i det att varje strof genom
sitt oavslutade rim visar över till den följ. Dante
anses vara t:s uppfinnare. I svensk dikt
upptogs t. av nyromantikerna i början av 1800-talet.
Tes, (läro)sats, påstående (att bevisa).
Tesauréring (av lat. thesäu’rus, skatt,
skattkammare), undanhållande från allmänhetens sida
av mynt och ädla metaller — vid vissa tider av
oro även av sedlar — för att skydda sig mot
befarad myntförsämring.
Te’schen, stad i österrikiska Schlesien till
1920, då den jämte det omgivande s. k.
Teschenområdet delades mellan Polen och
Tjeckoslovakien. Den polska staden, Cieszyn, har c:a 15,000
inv. samt textil-, trä- och metallindustri. Den
tjeckoslovakiska staden, Cesky Tèsin, har c:a
11,000 inv. och främst textilindustri. — IT.
avslöts 1779 fred mellan Preussen och Österrike
efter bayerska tronföljdskriget.
Te’schenområdet, den ö. delen av f. d. öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
