- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
17-18

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin, 3. Carl Gustaf - Tessininstitutet - Tessinska medaljen - Test - Testakten - Testamentarisk - Testamente - Testator - Testikel, sädeskörtel, pungsten - Testikelhormon - Testikelinflammation, orkit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

T essininsti tutet—Testikelinflammation

18

ruinerade honom, såldes samlingarna och kommo
slutligen delvis i offentlig ägo (Nationalmuseum,
Myntkabinettet). Han främjade på många sätt
den vetenskapliga odlingen, särskilt som gynnare
av Linné och som kansler för Åbo akad. (1745
—61). Tillika med sin spirituella och nobla maka,
Ulla Sparre, var T. medelpunkten i det
förfinade, franskt påverkade sällskaps- och
kulturlivet. Sin stilistiska talang ådagalade T. i brev
och vitterhetsarbeten av skilda slag; de
dagböcker, som han på ålderdomen förde på Åkerö,
stå med över 20,000 foliosidor jämte övriga saml.
som ett storslaget monument över hans
personlighet. — Tryckta skrifter: ”Tal om svenska
språkets rygt och upodlande” (1747), ”Några
hastiga försök ... huru svenska språket sig
passa vill till ritnings-skrift eller den s. k.
stensty-len” (1750, 1771), ”En gammal mans bref till
en ung prints” (2 bd, 1756), ”Tal hållne i K.
Seraphimer-ordens capitlet ifrån 1748 till 1761”,
utg. av J. Simmingsköld (1778), ”Skrifter”,
utg. av G. Frunck (1882—83), ”Dagbok 1757”,
utg. av G. A. Montgomery (1824), ”Dagbok
1748—1752” samt ”Lovisa Ulrika och C. G. T.”,
utg. av Sigrid Leijonhufvud (1915, resp. 1920).
— Litt.: Sigrid Leijonhufvud, ”Omkring C. G.
T.” (2 bd, 1917—18), ”C. G. T. och hans
Äkerö-krets” (2 bd, 1931—33); W. Holst, ”C. G. T.”
(1936).

Tessininstitutet, fr. Institut Tessin,
Biblio-thèque d’art suédois, startades i Paris 1934 av
konsthistorikern fil. lic. Gunnar W. Lundberg,
vilken fortfarande är dess föreståndare. Från
början inrymt i svenska beskickningens hus i
Paris, flyttades T. snart till Hotel de Brancas,
Rue de Tournon 6. T. äger en avsevärd saml.
böcker och dokument, som avser att belysa de
svensk-franska konstförbindelsema, och har även
genom en serie utställningar framhävt dessa. T.
äges sedan 1937 av det då stiftade
Tessin-sällskapet med säte i Stockholm.

Tessinska medaljen, den förnämsta
utmärkelse, som utdelas av Kungl. akad. för de fria
konsterna, stiftades 1728 av C. G. Tessin till minne
av hans fader N. Tessin d. y. och överlämnades
till utdelning åt den 1735 upprättade Kongl.
ritar-akad. Medaljen utfördes av J. C. Hedlinger.

Test (eng., prov; sv. plur. i regel test,
stundom tests), som psykologiskt mätinstrument
tjänande intelligens- el. lämplighetsprov, använt
i avsikt att gradera individuella differenser. En
mängd olika testtyper finnas, och de kunna
indelas efter olika grunder. Efter formella
grunder kan man t. ex. skilja mellan verbala t,
där uppgifterna formuleras språkligt och ev.
fordra även språkligt formulerade svar, o s p r å
k-1 i g a t., som tillåta prövning utan användande av
språket, och performancetest el.
praktiska t., där instruktionen i regel ges språkligt men
försökspersonen löser uppgiften med tillhjälp av
tillhandahållen materiel, t. ex. en apparat el. en
uppsättning träklotsar. Enl. en annan
indelningsgrund skilj er man mellan individualprov,
vilka kunna ges åt endast en individ åt gången,
och grupptest, varmed ett större antal
per

soner kunna prövas samtidigt. — Om prövning
av intelligensen se Intelligensmätning och där
anförd litt. — Det är framför allt
prestationsegen-skaper, som man sökt mäta medelst t. Försök
ha emellertid också gjorts att mäta
personlighets-och karaktärsegenskaper samt attityder och
intressen. Bland sådana t. märkas framför allt de
projektiva testningsmetoderna, av
vilka den äldsta är Rorschachs formtydningsprov.
Karakteristiskt för denna typ av t. är, att
fantasien mer el. mindre engageras. I
Rorschach-testet är uppgiften att tolka slumpvis formade
bläckfläckar och i Murrays Thematic
appercep-tion test att fritt forma en berättelse i anslutning
till en bild. Personlighetsegenskaper har man
dessutom sökt utforska med tillhjälp av den
metod, som är en av de vanligaste, då det gäller
attityd- och intresseundersökningar, näml, e
n-käten. — Jfr Psykoteknik.

Testakten (eng. Test Act, av lat. testis,
vittne), 1673 antagen engelsk lag, som påbjöd, att
varje civil el. militär ämbetsman skulle
underskriva en förklaring mot läran om
transubstantia-tionen och inom tre månader efter ämbetets
tillträdande gå till nattvarden efter engelska
högkyrkans ritual. T. framkallades närmast av Karl
II :s toleransedikt av 1672 och avsåg att utesluta
katolikerna från alla statsämbeten. T.
avskaffades 1828.

Testamentärisk, adj. till Testamente 1).

Testame’nte (lat. testame^tum). 1) (Jur.) T.
är ett i viss form avgivet uttryck för en persons
yttersta vilja. Den första större lagstiftningen
om t. var 1686 års t.-stadga, vars bestämmelser
sedan lades till grund för stadgandena om t. 1734.
Dessa stadganden ersattes 1930 genom en ny lag
om t. (TL). Enl. nu gällande svensk rätt måste
t. göras skriftligen med två ojäviga vittnen, vilka
ha att med sina namnteckningar bestyrka, att
testator själv underskrivit t. el. åtm. vidkänts
sin underskrift. I nödfall må t. upprättas
muntligen inför två vittnen el. genom egenhändigt
skriven handling utan vittnen; sådant t. måste
dock göras om i vanlig form, om testator under
tre mån. varit i tillfälle därtill. Efter testators
död skall t. bevakas vid domstol och delges
testators arvingar, varefter dessa äga att inom sex
mån. klandra t., därest de förmena det icke vara
lagligen tillkommet. Alltefter innehållet skiljes
mellan universellt t. (som avser hela
kvarlåten-skapen el. andel därav el. överskott därå) samt
legat (ang. viss sak, visst belopp, nyttjande av
viss egendom). Se vidare Inbördes testamente,
Laglott och Omyndig. — Litt.: B. Ekeberg och
H. Guldberg, ”Den nya testamentslagen” (1931).

2) (Teol.) Se Bibel.

Testator, jur., person, som upprättat
testamente (se d. o. 1).

Testi’kel, sädeskörtel, pungsten (lat.
di’dymis, o’rchis, testis, testi’culus), anat.,
vardera av de för hannen (mannen) utmärkande
båda körtlar, i vilka säden (semen virile)
bere-des. Se vidare Könsorgan, sp. 205.

Testi’kelhormon [-ä’n], se Könskörtlar.

Testi’kelinflammatiön, orchltis, orkit. Akut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free