Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tetrakishexaeder - Tetrakloretan - Tetraklormetan - Tetrakord - Tetralin - Tetrandria - Tetranitrometylanilin - Tetrapak - Tetrark - Tetrasporer - Tetrodon, blåsfiskar - Tetryl - Tetschen - Tetuán - Tetzel, Johann - Teubner, Benedictus Gotthelf - Teufelsbrücke (Djävulsbron) - Teurgi - Teusajaure - Teusina - Teutoburger Wald - Teutoner - Tevere - Teverone - Tewkesbury - Tex. - Texas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
T etrakishexaeder—T exas
22
Tetrakishexaèder [-ä’k-], miner., se
Kristallsystem, bild på pl.
Tetrakloretän [-å’r-], se Acetylentetraklorid.
Tetraklormetän [-å’r-], se Koltetraklorid.
Tetrakord [-å’rd] (grek, tetra’ chordon, av
te’tra-, fyr-, och chordé, sträng), en följd av fyra
toner, hos grekerna skalans grundval. Genom
sammanställning av två t. uppstodo oktavskalorna;
varje t. bestod av två heltoner och en halvton.
Efter placeringen av halvtonen i början, mitten
•cl. slutet uppstodo tre grundskalor; dorisk, frygisk
■och lydisk. Hela detta system kallades det d i
a-t oni sk a; två andra system blevo under
Alex-andriatiden populära: det kromatiska med
två halvtoner och en liten ters och det
enharmoniska med två fjärdedelstoner och en stor
ters.
Tetralin, kem., se Naftalin.
Tetra’ndria, bot., se Linnés sexualsystem.
Tetranitrometylanilin, kem. tekn., se
Explosivämnen, sp. 98.
Tetrapäk, emballage av plastbelagt papper
för mjölk, grädde o. dyl., till formen en
tetra-eder; tillverkas av ab. Åkerlund & Rausing.
Tetra’rk (grek. tetra’rches), enl. senare
romerskt språkbruk en under romersk överhöghet
stående vasallfurste över ett mindre landområde;
i svenska kyrkobibeln (av 1917) är ordet
återgivet med ”landsfurste”.
Tetraspörer, bot., se Rödalger, sp. 520.
Te’trodon, biåsfiskar, benfisksläkte,
utmärkt av att käkarna, som äro delade genom
en lodrät mittfåra, se ut som 4 tänder (tetrodon
= fyrtandad).
Oroas fiskarna,
blåsa de upp
sig med luft,
varvid de
vassa taggar, som
täcka kroppen,
spärras ut. De
flesta äro
brokigt färgade.
F a h a k e n, T.
lineatus, från
Nilen, Senegal
och Kongo, blir
45 cm lång. Andra arter finnas vid kusterna
av Nordamerika och Japan samt i Ost- och
Västindien. Jfr Fiskgift.
Tetryl, kem. tekn., se Explosivämnen, sp. 98.
Tétschen, se Dècin.
Tetuån [tätcoa’n], huvudstad i Spanska
Marocko, nära medelhavskusten 30 km s. om Ceuta;
c:a 94,000 inv. I den av murar omgivna
arabstaden finnas en borg och många moskéer. T.
har några högre skolor, radiostation och stark
spansk garnison. Hamnstaden Rio Martin har
c:a 6,000 inv.
Tetzel [tä’tsal], J o h a n n, tysk
avlatspredi-kant (1465—1519). T., som 1489 ingick i
domini-kanorden, var 1517 subkommissarie vid den
Albrekt av Mainz beviljade avlaten. Det sätt, varpå
denna bedrevs, uppkallade Luther till de 95
teserna, mot vilka T. 1518 i Frankfurt an der Oder
Uppblåst biåsfisk.
uppsatte 122, av Wimpina författade
disputa-tionsteser för licentiatgrad. Av påvlig ynnest
erhöll T. teol. doktorat men sköts under den följ,
utvecklingen i bakgrunden, gjordes av Miltitz
till syndabock och drog sig då undan till
domi-nikanklostret i Leipzig, där han dog. T. har
blivit överdrivet svartmålad. Mest beryktad blev
han för den grova folkliga vältalighet, varmed
han prisade sin vara. — Litt.: N. Paulus, ”J.
T. der Ablassprediger” (1899; katolsk).
Teubner [täi’bnar], Benedictus G o
11-h e 1 f, tysk bokförläggare (1784—1856), köpte
1811 boktryckeri i Leipzig, 1824 förenat med
förlagsbokhandel, ett av Tysklands förnämsta
vetenskapliga förlag.
Teufelsbrücke [tåi’fals-] (D j ä v u 1 s b r o n),
bro över floden Reuss i schweiz. kant. Uri, på
vägen över S:t Gotthardspasset. Den nuv. T.
byggdes 1830; namnet avsåg urspr. en medeltida,
1888 instörtad bro. — Se bild 15 å pl. vid
Schweiz.
Teurgi, försök att utforska gudomens vilja. T.
förekommer i de flesta polyteistiska religioner.
Tétfsajåure, fjällsjö i Vietasjokks dal, i
Gällivare sn, Lappland, bildar n. gräns för St.
Sjöfallets nationalpark; 12 km2, 501 m ö. h.
Téü’sina, ort i n. ö. Estland, Ingermanland,
strax n. om Narva. — IT. slöts 18 maj 1595
fred mellan Sverige och Ryssland. Ryssland
avstod från anspråk på Estland; Sverige skulle
efter gränsbestämning överlämna Kexholm med
område till Ryssland. Främmande handel på
Ryssland skulle bedrivas över Viborg och Reval;
till Narva, som stannade i svensk besittning, fingo
endast svenska köpmän segla.
Teutoburger Wald [tåi’tåborgar va’lt], T e
u-toburgerskogen, bergsträckning i
Tyskland, inom Westfalen, Hannover och Lippe,
utgörande vattendelare mellan Ems och Weser. T.
börjar under namnet Lippischer Wald,
där största höjden, Völmerstod, når 468 m ö. h.,
och sträcker sig i nästan rät linje åt n. v. c:a
100 km med en bredd av 7—15 km. Större
delen är skogrik (bok och ek). — Slaget i
Teuto-burgerskogen är en av de betydelsefullaste
händelserna i den äldre germanska historien. I
detsamma krossades 9 e. Kr. den till 3 legioner
uppgående romerska hären under Varus av
upproriska germaner, ledda av Arminius.
Téütoner [-tå’-] (lat. Teu^oni}, sannolikt
germanfolk, deltagare i cimbrernas tåg söderut; se
Cimbrer. — Stundom namn på tyskar.
Te’vere, se Tiber(n).
Teverone [-å’ne], dets. som Aniene.
Tewkesbury [tjö’ksbari], stad i
Gloucester-shire, s. v. England, nära Severn; c:a 5,000 inv.
Fordom berömt benediktinkloster, vars märkliga
kyrka, gr. på 700-talet, ännu kvarstår.
Tex., off. förk. för Texas.
Texas [te’ksos], förk. Tex., en av Sydvästra
Centralstaterna i Förenta staterna (se karta vid
d. o.), U.S.A:s till arealen största stat; 682,408
km2, 7,711,194 inv. (1950). Innanför Mexikanska
buktens lagunkust utbreder sig i ö. T. den av
kvartära alluviala och tertiära marina bildningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
