Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Texas - Texas Company, The - Texasfebern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Texas Company—Texasfebern
24
Anläggning i Texas för utvinning av magnesium ur havsvatten.
(sand och lera) uppbyggda kustslätten, som i sina
inre delar når 100—200 m ö. h. och i v. övergår
i black prairie (svarta prärien) med en mycket
fruktbar svartjord, som uppstått genom
förvitt-ring av underliggande kalksten från senare delen
av kritperioden och genom förvittringsj ordens
uppblandning med förmultnande växtdelar. Denna
svartjord bildar en ypperlig jordmån för
bomullsodling och är uppodlad till över 50 %. V.
delen av T. tillhör Great Plains och Llano
Esta-cado samt Rocky Mountains’ sydligaste kedjor
(Guadelupe, Chisos Mountains m. fl.). Den
årliga nederbörden är i de östligaste delarna över
1,000 mm men sjunker längst i v. till under
500 mm.
Befolkningen ökade från 1940 till 1950 med
20,2%. 1950 utgjordes befolkningen av 6,726,534
vita, 977,458 negrer (12,7%), 2,736 indianer och
3,392 asiater. Den utlandsfödda vita
befolkningen uppgick till 276,645. Antalet svenskfödda var
1950 2,346. Bland 18 högre
undervisningsanstalter märkas Univ. of Texas i Austin (gr. 1883),
Univ. of Houston i Houston (1934), Southern
Methodist Univ. i Dallas (1911) och Baylor
Univ. i Waco (1845). 1950 funnos 331,567
farmer, omfattande en areal av 588,000 km2.
Jordbruket i T. domineras av kommersiell stordrift
med långt driven mekanisering. Jorderosionen
är ett allvarligt problem. Alltför stora områden
lades under 2:a världskriget ut till sädesodling
på mark med tendens till stoftflykt och
vatten-erosion. Den konstbevattnade arealen uppgår till
c:a 6,000 km2. T. är U.S.A:s största producent
av bomull; 1950 skördades 2,9 mill. balar på
27,100 km2. De viktigaste sädesslagen äro
sor-ghum, majs, höstvete, havre och ris. Andra
kulturväxter äro jordnötter, pekannötter, lök,
apelsiner och grapefruit. Boskapsstocken är den
största inom U.S.A:s stater. 1951 funnos 324,000
hästar, 120,000 mulåsnor, 9,260,000 nötkreatur,
därav 1,309,000 mjölkkor, 7,119,000 får och
1,786,000 svin. Ullproduktionen utgjorde 1950
24,000 ton från 6,886,000 får. Av angoraull
erhöllos 6,300 ton från
2,567,000 getter. T. har
betydande mineraltillgångar.
Produktionen av petroleum var
1951 160,6 mill. m3 el. 45%
av U.S.A:s totala. Av
naturgas erhöllos (1951) 89
milliarder m3. Andra produkter
äro brunkol, cement, salt,
svavel (1951: 77% av
U.S.A:s totala produktion),
gips, granit, sandsten,
naturlig asfalt m. m. T. är
huvudleverantören av helium
(jord-gaskällor vid Fort Worth och
Dallas). 1947 funnos 7,128
industriella anläggningar med
242,014 arb. Huvudparten
bearbetar produkter från
jordbruket (livsmedel, bomull)
och petroleumutvinningen.
Kemiska industrier längs
Golfkusten med produktion av magnesium ur
havsvatten, syntetisk kautschuk etc. befinna sig i
ständig tillväxt. De viktigaste exporthamnarna
för bomull äro Houston och Galveston, för
petroleumprodukter Port Arthur och Beaumont; de
2 sistn. städerna ha liksom de förstn. förenats
genom en kanal. — Statslegislaturen består av
en senat med 31 och ett representanternas hus
med 150 medl. Till unionskongressen sänder T.
2 senatorer och 21 repr.
T., som redan under 1500-talet berestes av
olika spanska expeditioner, blev under 1680-talet
föremål för verklig spansk kolonisation från
Mexico. Efter upproret mot spanjorerna ingick
T. 1827 som stat i förbundsstaten Mexico. 1836
utropades T. som självständig republik, Houston
(se d. o.) blev dess president. 1837 erkändes
dess oberoende av bl. a. U.S.A. Emellertid var
det från början endast en tidsfråga, när den nya
staten skulle ingå i unionen; det skedde 1845.
Detta blev anledning till ett krig mellan U.S.A.
och Mexico, som 1848 tillerkände T. allt
område ö. om Rio Grande. 1850 fick staten sina
nuv. gränser. I nordamerikanska inbördeskriget
deltog T. på sydstaternas sida. — Litt.: E.
Severin, ”Svenskarne i T.” (2 bd, 1919); W. T.
Chambers, ”T., its land and people” (1952);
”Handbook of T.” (2 bd, s. å.).
Texas Company, The T. [Öa te’ksas [-ka’m-pani],-] {+ka’m-
pani],+} U.S.A:s i storlek fjärde oljebolag, grundat
1902. Förutom i U.S.A. bedriver T. genom ett
flertal dotterbolag råoljeutvinning och raffinering
i bl. a. Canada, Venezuela och Colombia, på
Bahreinöarna och i Saud-Arabien. Genom
Cali-fomia Texas Corp., hälftenägt med Standard Oil
Co. of California, bedrives raffinering och
försäljning i de flesta världsdelar utanför U.S.A.
under varumärket ”Caltex”; i Sverige är T.
representerat genom Caltex Oil ab. (grundat 1921).
Texasfebern, veter., förorsakas av en
encellig protozo, Piroplasma bigeminum (Babesia
bige-mina), och sjukdomen sprids genom en
fästingart, Boophilus annulatus, på betande djur.
Para
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
