Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Texasfebern - Texas Gulf Sulphur Co. - Texel - Text - Textila råmaterial - Textilforskningsinstutitet - Textilier - Textilinstitutet i Borås - Textilkonst - Textilmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Texas Gulf Sulphur Co.—Textilmaskiner
26
siten intränger i de röda blodkropparna och
förstör dessa; angripna djur få hög feber, blodig
urin och förete ett anemiskt utseende.
Konvalescenstiden är lång och mindre häftiga
reci-div ej ovanliga.
Texas Gulf Sulphur Co. [te’ksas ga’lf sa’lfa
ka’mpani], New York, grundat 1909 som
Gulf Sulphur Co., nuv. namn 1918, världens
ledande företag för utvinning av nativt svavel
(brimstone). Den f. n. största fyndigheten är
”Boling dome”, Newgulf, Texas. En annan stor
fyndighet är ”Spindletop dome”, nära Beaumont,
Texas.
Texel [tä’sal], den sydligaste och största av
de västfrisiska öarna; 184 km2, c:a 9,000 inv.
Huvudort är Den Burg, förnämsta havsbad De
Koog. Marinflygplats. Fårskötsel, ostberedning
och fiske. Rikt fågelliv. Vid T. segrade 21/s
1673 en holländsk eskader under Ruyter över den
överlägsna engelsk-franska flottan.
Text, det egentliga innehållet av en skrift;
orden till ett sångstycke. — Stycke, varöver talas
el. predikas, i synnerhet predikotext, vanl.
ett stycke ur bibeln.
(Boktr.) Storleksgrad av boktryckstyper. —
Texta, pränta (med) utsirade bokstäver.
Textila råmaterial kunna indelas i naturfibrer
och konstfibrer. Bland naturfibrerna
skiljer man mellan vegetabiliska, animaliska och
De vanligaste organiska textila råmaterialen.
Naturfibrer Vegetabiliska fröhår av encellig typ bomull m. m.
bastfibrer lin, jute, hampa, ramie m. m.
bladfibrer manilla- och sisalhampa
fruktfibrer kapok, kokosfiber
Animaliska
djurhår
natursilke
Konstfibrer
Regenererade viskossilke (rayonsilke), viskosull (rayonull), acetat- och kopparsilke, kaseinull, gummitrådar
Syntetiska
polyamidfibrer nylon, perlon etc.
polyvinylfibrer ...... vinyon etc.
mineralfibrer (asbest). Konstfibrerna
kunna indelas i regenererade fibrer, d. v. s.
härledda ur material med organiskt ursprung
(cellulosa, kasein m. fl.), rent syntetiska fibrer och
fibrer av oorganiskt ursprung, ss. glastrådar och
vissa metalltrådar el. metallband.
Textilforskningsinstitutet, se Svenska
textilforskningsinstitutet.
Textilier, alla slag av arbeten, som äro
hopfogade av tråd av vad slag som helst, alltså alla
slag av vävnad, sömnad, stickning, virkning och
annan trikå, flätning, knytning o. s. v. Till t.
räknas dock eg. ej repslageriarbeten och ej
heller metalltrådsvävnad för tekniskt bruk.
Textilinstitutet i Borås meddelar
undervisning inom textilindustriens olika grenar genom
1 å 2-åriga kurser. Utbildning sker av
textil-och konf ektionsingenj örer, väveri tekniker,
kon-fektionstekniker, väveriledare och dessinatörer,
kvinnliga mönsterritare och dessinatörer,
hand-och konstvävare samt köpmän inom
textilbranschen.
Textilkonst omfattar allt slags konstnärlig,
framför allt mönstrad framställning med textilier
som grundmaterial. Som textilier i vidsträckt
bemärkelse räknas inom t. icke endast de
vanliga och typiska materialen ull, silke, lin och
bomull utan även jute, hampa, vass, säv, bambu,
bark, bast o. s. v., vidare metalltråd, fina,
förgyllda el. försilvrade tarmhinnestrimlor,
pergament- och läderremsor m. m. samt en mängd
syntetiska material. Inom t. ha vidare använts
pärlor (äkta el. av glas, trä o. a. material), små
snäckor, skimrande fjädrar, ädelstenar, glas- och
spegelbitar, paljetter o. a. smärre
metallprydnader, band och snodder.
Textilmaskiner. De maskinella
huvudprocedurer, som en textilråvara genomlöper under sin
successiva förvandling till färdig vävnad, äro
förbehandling, spinning, vävning
(el. stickning) samt i regel
efterbered-n i n g av olika slag. Alltefter råvarans art
(bomull, ylle, silke, rayon, lin etc.) och den
avsedda slutproduktens beskaffenhet skilja sig de
maskinella momenten ofta avsevärt från varandra.
Mest representativa för branschen torde de t.
vara, som användas inom bomulls- och
ylleindustrien, varför den efterföljande framställningen
närmast kommer att beröra dessa industrigrenar.
Bomullen kommer till spinnerierna i form av hårt
packade balar om 200—240 kg. Sedan emballaget
avlägsnats och en viss grovsortering utförts, skall
materialet först uppluckras. Detta sker i en s. k. b a
1-b r y t a r e. Råbomullen innehåller en hel del
föroreningar, varav huvudparten avlägsnas i en r e n s m
a-s k i n. På pneumatisk väg transporteras bomullen
härefter till en vaddmaskin, från vilken den
utkommer i form av en jämntjock matta (”vadd”), som
upprullas på käppar. Vaddarna inmatas härefter i k a r
d-maskinerna (se fig.), vilkas uppgift är att
uppluckra fiberknippena och åstadkomma viss
parallellise-ring av fibrerna, att homogenisera produkten, att
avlägsna korta fibrer och kvarvarande föroreningar samt
att alstra ett för den fortsatta bearbetningen lämpat
fiberflor. Ett kardverk består väsentligen av ett system
samarbetande valsar, som äro helt klädda med
spiralfor-migt pålindade kardbeslag. Kardbeslaget är ett 3
—8 mm tjockt textilband, som är tätt besatt med
lutande, snett avslipade stålnålar, som härvid bilda en jämn
taggmatta. Från kardverket avtages bomullen i form
Valskardmaskin, principbild.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
