Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textkritik - Textur - Teärenpris - T. F. - t. f. - Tg. - Th (kemi) - Thackeray, William - Thaer, Albrecht - Thai, tai - Thailand - Thais - Thalatta, thalassa - Thaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Textur—Thaler
32
växlande tillförlitlighet. T:s tillvägagångssätt
blir i viss mån olika alltefter källans
beskaffenhet. På vissa områden har t. vuxit till de
betydelsefullaste undersökningar, ss. i fråga om
bibeln och fornfolkens efterlämnade skriftliga
minnesmärken. T. utvecklades redan i forntiden.
Det först och flitigast bearbetade området är
den klassiska grekiska och latinska litteraturen.
Oriktigheter i en text kunna uppstå dels av yttre,
dels av inre orsaker. I handskrifter och böcker
kunna stycken av en text vara skadade el. ha
blivit otydliga, skriften el. trycket kan från
början ha erbjudit otydliga ställen. Författare,
avskrivare, sättare och korrekturläsare kunna begå
olika slags fel.
Textur (lat. textüra), vävnad, sammansättning,
hopfogning.
Téärenpris, bot., se Veronica.
T. F., förk. för Tryckfrihetsförordningen,
t. f., förk. för tillförordnad, tjänstförrättande.
Tg., mat., förk. för tangent.
Th, kem. tecken för en atom torium.
Thackeray [])ä’kari], William Makepeace,
engelsk författare (1811—63). T. företog
vidsträckta resor och började sedan som journalist
och tecknare. Bland
T:s tidiga verk
märkas de satiriska ”The
Yellowplush papers”
(1841) och ”The hi
story of Samuel
Tit-marsh and the great
Hoggarty diamond”
(1841; sv. övers.
1899).
Karaktärsteckningen är bättre i
”The luck of Barry
Lyndon” (1844). Av
bidragen till Punch
vann framför allt
”The book of snobs”
(1848; ”Snobbarnes bok”, 1861 och 1886)
ryktbarhet. T. slog igenom med ”Vanity fair” (1846
—48; ”Fåfängans marknad”, 1849,
”Verldsmark-naden”, 1873). Romanen är en av
världslitteraturens största, en samhällsskildring med ett rikt
figurgalleri, behandlat med skarpsinnig,
genomskådande människokunskap. I ”The history of
Pendennis” (1848—50; sv. övers. 1851 och 1905
—06) målas likaledes medel- och överklassliv.
”The history of Henry Esmond” (1852; sv.
övers. 1868) är en av världshistoriens bästa
historiska romaner, ”The Newcomes” (1853—55;
”Familjen Newcome”, 1875—76) åter en bred
samtidsskildring. ”The Virginians” (1858—59)
är en svagare fortsättning av ”Henry Esmond”.
T. var vek och känslig; stark lidelse möter
man varken i hans liv el. hans arbeten men
väl människokännedom och
karakteriseringsför-måga. — ”Works” utg. av G. Saintsbury (17
bd, 1908). — Biogr. av L. Melville (2 bd, 1910),
L. Ennis (1950) och G. N. Ray (1952).
Thaer [tär], Albrecht Daniel, tysk
agronom (1752—1828). Han blev med. dr 1774 och
1780 livmedikus vid Hannovers hov men fick sitt
intresse inriktat på lanthushållningen. 1802
öppnade T. ett lantbruksinstitut på sin lantegendom
invid Celle, flyttade 1804 sin verksamhet till
godset Möglin nära Berlin och grundade här 1806
ett lantbruksinstitut, som 1819 fick titeln kungl.
akademisk läroanstalt och blev mönster för
dylika i Tyskland och utlandet. T. bedrev
framstående avel av högt förädlade merinofår på
Möglin och blev 1816 generalintendent för de
preussiska statsschäferierna. T. införde
omväxlande sädes- och foderodling samt oavbruten
stall-fodring av nötboskapen. Bland T:s arbeten
märkes ”Einleitung zur Kenntnis der englischen
Landwirtschaft” (1798—1801). T. äras i
Tyskland som grundläggare av den på
naturvetenskapliga och nationalekonomiska grunder byggda
lanthushållningen. — Biogr. av W. Simons
(1929)-
Thai, t a i (siam. thai, ”fri”), det inhemska och
inom modern etnografi och språkvetenskap
vedertagna namnet på en folkgrupp i s. v. Kina
och Bortre Indien. En annan inom Burma och
även Kina vanlig beteckning är shan, vilken dock
numera användes endast i mera inskränkt be
märkelse. Till t. höra 1) siameserna,
vilkas huvudmassa bebor Menams floddal, den
centrala delen av konungariket Siam, 2) s h a n,
3) 1 a o s i Laos, n. Siam och ö. Burma, 4)
a h o m och k h a m t i i Assam och n. Burma
samt 5) smärre, i språkligt avseende t.
tillhörande, etnografiskt disparata folkelement i Burma,
Siam, Franska Indokina, s. Kina och på
Malacka-halvön. — T. tillhöra den mongoliska rasen med
den mer el. mindre utpräglade ”avmongolisering”,
som utmärker de mongoliska folken i Bortre
Indien och som är en följd av rasblandningen med
tidigare folkelement, främst mon-khmer-folken.
Thailand [tai’-], officiella namnet på Siam.
Thai’s, forngrekisk hetär, som följde
Alexander den store på hans fälttåg i Asien och skall
ha anstiftat branden i det persiska kungapalatset
i Persepolis. — En egyptisk hetär på 300-talet
var den slutligen som helgon dyrkade T.,
vilken omvändes och sedan levde som eremit i en
förseglad cell.
Tha’latta, attisk form, eljest tha’lassa,
grek., hav. När de tiotusen grekerna i Kyros
d. y:s här efter sin mödosamma återmarsch
från Mesopotamien norrut under Xenofons
ledning från bergen först fingo syn på havet,
upphävde de jubelropet: ”Thalatta, thalatta”.
Thäler, tysk myntenhet från 1500-talet ända
till 1871, då Reichsmark (Mark) blev
huvudmynt. — I allm. nyttjades benämningen T. om
alla större silvermynt, som vägde mer än 1 lod
( = omkr. 15 g). T. bibehöll alltjämt sin vikt
av nära 30 g. Den förekom även under
till-läggsbeteckningar, t. ex. Albertusthaler och
Spe-ciesthaler (= 2 Gulden = 1 Vs Reichsthaler,
vilken sistnämnda var endast ett räknemynt). Man
präglade även stycken om 1A, V2, 1 1/a, 2 Thaler
o. s. v. Den T., som även efter markräkningens
införande varit i omlopp ända till början av
1900-talet, delades i 30 Silbergroschen (= 360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
