Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thomson, Arthur - Thomson, Carl Gustaf - Thomson, James - Thomson, 1. Sir Joseph - Thomson, 2. Sir George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Thomson
56
1933—34 chef för dess ungdomsavd. och 1934
—38 kanslichef. Han representerade
socialdemokraterna i A. K. 1929—32. 1939—52 var T.
landshövding i Malmöhus län, och 1940—46 var
han därjämte ordf, och chef för Statens
arbetsmarknadskommission. 1952 blev han
universitetskansler; teol. heders-dr i Lund 1953. I det
svenska
utredningsväsendet har T. genom
sina omfattande
kunskaper, sin saklighet
och duglighet spelat
en betydelsefull roll,
bl. a. som ordf, i
so-cialutbildningssakkun-niga, 1947 års
kommitté rörande
näringslivets lokalisering,
1948 års
länsstyrelseutredning och 1948
års
investeringskom-mitté. T. har innehaft
och innehar talrika
uppdrag inom sociala och kulturella inst., led. av
Teaterrådet 1935—41, ordf, i Sociala inst. i
Stockholm 1940—47, i Lund 1947—51, i
Samhällsvetenskapliga forskningsrådet sedan 1947, i
Medicinska forskningsrådet sedan 1952 m. fl.
Han har bl. a. utg. ”Grundskatterna i den
politiska diskussionen 1809—66” (dr-avh., 1923),
”Arbetsmarknadens reglering” (1940) och
”Studier i frihetstidens prästvalslagstiftning” (1951).
Thomson, Carl Gustaf, entomolog (1824
—99), fil. dr 1850, docent i zoologi 1857 och
intendent för
zoologiska museets
entomologiska avd. 1862, allt i
Lund. T. utgav ett
stort antal arbeten, av
vilka de viktigaste
äro ”Coleoptera
Scan-dinaviæ” (10 bd,
1859—68),
”Skandinaviens Hymenoptera”
(5 bd, 1871—79) samt
”Opuscula
entomologi ca” (22 bd, 1869—
97). Med dåtidens rätt
ofullkomliga tekniska
hjälpmedel förstod han
att genialt bemästra det oerhörda material han
bearbetat.
Thomson [tåmsn], James, skotsk skald
(1700—48). Han vann hastigt ett namn genom
dikten ”Winter” (1726), första delen av hans
stora årstidsdikt, känd under heltiteln ”The
sea-sons” (1730). Dikten, påverkad av Milton,
åter-införde den länge kuvade känslan för
landskapet. Den fick stor betydelse för den europeiska
romantikens tidigare skede och första utveckling.
Bland T:s övriga arbeten märkas ”Liberty”
(1734—36), en stor, deklamatorisk dikt om
Englands frihet och välmåga, och ”The castle of
indolence” (1746), en intagande allegori i
Spen-serstil. I maskspelet ”Alfred” (1740) förekom-
mer ”Rule Britannia”. T:s ”Works” äro utg.
i bl. a. ”Aldine edition”, 1897. — Biogr. av
D. Grant (1951).
Thomson [tåmsn]. 1) Sir Joseph John
T., engelsk fysiker (1856—1940), univ.-lärare
i fysik i Cambridge som fellow 1880, som
lec-turer 1883 och slutl. som prof, och föreståndare
för
Cavendishlabora-toriet 1884—1919. Vid
sidan om denna
professur var T.
samtidigt prof, i fysik vid
Royal Inst. i London
1905—18. Under T:s
ledarskap nådde
Ca-vendishlaboratoriet en
betydande utveckling;
där utfördes, framför
allt inom
strålnings-fysiken, en mängd
fundamentala och
epokgörande arbeten
av T. och hans
lär
jungar. Så visade T. på grundval av sina egna
och P. Lenards experimentella undersökningar,
att katodstrålarna bestå av elektroner, som i
ur-laddningsröret röra sig från katoden tack vare
det elektriska fältet. Han fann vidare, att
elektronens massa, helt el. delvis, är av
elektromagnetisk natur, och lyckades, genom att använda
gasjoner som kondensationskärnor vid
konden-sation av mättad vattenånga, att göra en första
bestämning av elektronens laddning. T.
undersökte även de positiva strålarna i
urladdnings-rör, kanalstrålarna, och kunde med hjälp av
den s. k. parabelmetoden genom samverkan
mellan elektriska och magnetiska fält visa, att de
positivt laddade partiklar, varav strålarna bestå,
utgöras av gasjoner. Han fann därvid, att
atomerna i en kemiskt homogen gas kunde visa
differenser med avseende på massan. Upptäckten
gjordes vid neon, som befanns bestå av atomer
med atomvikten 20 och 22. Metoden
utvecklades sedan av F. W. Aston till en
precisions-metod för massanalys. För upptäckten av den
fria elektronen erhöll T. 1906 års nobelpris i
fysik. — Även inom den teoretiska fysiken har
T. utfört viktiga arbeten. Bland hans skrifter
märkas ”Conduction of electricity through
ga-ses” (1903; 3:e uppl., tills, m. T.2), 2 bd, 1928
—33), ”The atomic
theory” (1914) och
”Recollections and
re-flections” (1936).
2) Sir George
Paget T., den föreg:s
son, fysiker (f. 1892),
prof, i fysik vid univ.
i Aberdeen 1922, vid
Imperial College i
London 1930. 1940-—
47 tjänstgjorde T. som
regeringens expert
och rådgivare i frågor
rörande atomenergi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
