- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
73-74

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thunström, Olof - Thurah, Laurids de - Thurber, James - Thurgau - Thurn, Matthias von - Thurn and Taxis - Thurrock - Thursday Island - Thyborön - Thymelaeaceae - Thymus (botanik) - Thymus el. bräss (anatomi) - Thünen, Johann Heinrich von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

73

Thurah—Thünen

74

kontor sedan dess grundande 1925 har T. på
ett avgörande sätt deltagit i utformandet av såväl
dess ideologiska som dess arkitektoniska linje.
Han har svarat för flera av KF :s
byggnadsföretag, bl. a. radhusanläggningen på Kvarnholmen
(1928), ombyggnaden av KF:s fastigheter vid
Stadsgården i Stockholm och i samband därmed
nybyggnaden av Katarinahissen (1935; se bild
22 å pl. vid Stockholm). Sedan 1937 har T.
lett utformningen av KF :s anläggningar vid
porslinsfabriken i Gustavsberg, där han uppgjort
generalplanen för samhället och skapat dess nya
bostads-, affärs- och industribebyggelse.

Thurah [tö’ra], Laurids de, dansk
arkitekt (1706—59). Bland T:s många ny- och
ombyggnadsarbeten må nämnas eremitaget i
Dyre-haven, Sorö akad:s skola (1738—40) och tornet
på Vor Frelsers kirke (på Christianshavn). T:s
planschverk ”Den danske Vitruvius” (2 bd, 1746
—49) och ”Hafnia hodierna” (1748) innehålla
planer och fasader till en mängd danska
byggnadsverk.

Thurber [bäTo], James, amerikansk
författare och tecknare (f. 1894), medarbetare i
The New Yorker sedan 1926. T., som lärt av
engelsk nonsenslitteratur och nonsensteckning, ger
vanl. satiriska bilder ur amerikanskt
medelklassliv (”The Thurber carnival”, 1945; sv. övers.
1950).

Thurgau [tö’rgau], kanton i Schweiz, vid
Bodensjön; 1,006 km2, 149,738 inv. (1950), 97%
tysktalande; 67 °/o äro protestanter. T. är i allm.
ett leende backland, genomflutet av Thur. Mest
odlas vete; vingårdar längs Bodensjön. T. har
dessutom stora fruktodlingar och högtstående
boskapsskötsel. Huvudstad är Frauenfeld. — T.
utgjorde under äldre medeltid ett särskilt
grevskap, som 1264 tillföll Habsburg. Edsförbundet
erövrade på 1400-talet hela T., som blev dess
lydland. Lika rättigheter med det övriga Schweiz
fick det först under franska revolutionens
återverkningar; 1803 omdanades det till en egen
kanton. Dess författning stipulerar referendum,
folkinitiativ, en direkt folkvald regering och
proportionella val.

Thurn [torn], Henrik Matthias von,
bö-misk krigare (1567—1640). Han inträdde efter
vidsträckta utländska resor i kejserlig krigstjänst.
Sedan T. 1606 genom egendomsförvärv vunnit
landståndsrätt i Böhmen, anslöt han sig till den
protestantiska ständeroppositionen och spelade
1618 en ledande roll i våldsscenerna i Prag.
Efter nederlaget på Vita berget flydde han till
Siebenbürgen. 1627 inträdde han i dansk tjänst
och tog slutligen sin tillflykt till Sverige. 1629
blev han generallöjtnant och guvernör över
Ingermanland, och 1630 följde han Gustav Adolf
till Tyskland. Där kom han som medelpunkt för
de bömiska landsflyktingarna att spela en viktig
roll i krigets hemliga diplomati. Sårad vid
Lützen, sändes han sedermera av Oxenstierna som
befälhavare över en svensk kår till Schlesien.
Upptagen av förhandlingar med Wallenstein,
överraskades han av denne vid Steinau (okt.
1633), blev i grund slagen och tillfångatogs. Han

släpptes dock av Wallenstein och fortsatte sina
hemliga förhandlingar med denne, tills de
avklipptes genom mordet i Eger (1634). T. fann
sedan en fristad hos sin sonhustru i Pernau;
1635 naturaliserades han som svensk greve.

Thum und Taxis [to’rn ont ta’ksis], tysk,
urspr. italiensk släkt. Medlemmar av familjen
voro kurirer i Italien och kommo i slutet av
1400-talet i denna egenskap i habsburgarnas
tjänst. Franz von Taxis blev 1501
Hauptpost-meister och förband sig 1504 att anordna
postförbindelse mellan Nederländerna, Tyskland samt
spanska och franska hoven.
Generalpostmästar-ämbetet blev ärftligt inom familjen, som fick
stort inflytande och upphöjdes i furstligt stånd.
1867 övertog Preussen den Thurn und Taxisska
posten.

Thurrock [ba’rak], stad i grevskapet Essex,
England, på n. stranden av Thames, 30 km ö.
om Londons centrum; c:a 82,000 inv. T. är en
gammal stad med kyrka i anglo-normandisk stil.
Kalkbrott och cementindustri. Flodhamn.

Thursday Island [[>ä’zdi ai’land] (T o r
s-dagsön), liten ö i Torres’ sund, tillh.
Queensland, Australien. Port Kennedy (c:a 2,000 inv.)
har utmärkt hamn, bunkrings- och kabelstation.
Pärl- och trepangfiske.

Thyborön, samhälle, se Tyborön.

Thymelaeäceae, ganska artrik och vitt
utbredd familj bland koripetalerna. Blommorna ha
vanl. enkelt, kronlikt, oftast fyrtaligt hylle,
dubbelt så många ståndare som hylleblad samt
inomsittande, enrummigt fruktämne. Vanl. buskar el.
träd med spiralställda, enkla, helbräddade blad.
De flesta äro stäppväxter. I allm. äro
thymelaea-céema giftiga, och flera ha fått användning som
läkemedel. Många (t. ex. arter av släktet Daphne
och Gnidia) odlas även som prydnadsväxter.
Bastet har teknisk användning. I Sverige finns
endast en vild art, Daphne mezerewm (se Tibast).

Thy’mus, bot., se Timjansläktet.

Thy’mus el. b r ä s s, organ hos
ryggradsdjuren, hos människan beläget i övre delen av
bröstkorgens främre del. Hos människan och
vissa djur når det sin största utveckling vid
könsmognaden och återbildas sedan alltmer. T.
utgöres av lober, skilda genom bindväv. Var
lob innehåller i sin inre del, märgen,
körtel-el. retikulumceller, stundom anhopade i bollar
(Hassalls kroppar), samt vita blodkroppar; den
yttre delen, barken, visar vida rikligare
anhopning av lymfocyter. Vid organets fysiologiska
avtagande men också efter tärande sjukdomar
minska lymfocyter och Hassallska kroppar starkt,
medan de under pågående infektion o. dyl. kunna
öka i antal. Man har därför tillskrivit t. en
giftbindande funktion, d. v. s. stärkande av
kroppens skyddskrafter. En del forskare anse, att
t. genom produktionen av thymhormon har
en inresekretorisk uppgift. Detta hormon anses
av sina förespråkare ha betydelse för bl. a.
benutvecklingen under de första levnadsåren. — Bräss
av vissa djur (t. ex. kalv) anses såsom
läckerhet.

Thünen [ty’-], Johann Heinrich von,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free