Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tickor - Tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Tid
90
skjutes med precis ett dygn
i förhållande till soltiden,
bestämd på grundval av
soldygnet, kommer st
järntiden att under ett år erhålla
successivt alla möjliga
värden från noll (när
vårdag-jämningspunkten kulminerar
samtidigt med solen) till 24
tim. Man använder på grund
härav s o 11 i d e n för alla
borgerliga ändamål. Före
1925 räknades det borgerliga
medelsoldygnets början från
kl. 12 midnatt, det
astronomiska medelsoldygnets från
kl. 12 middag, men efter
detta år anses dygnet i båda
bemärkelserna taga sin
början vid midnatt. Soldygnet
har emellertid ej konstant
längd under årets olika tider.
Man har därför infört en
fiktiv sol, den s. k.
medel
solen (se d. o.), som tänkes röra sig längs
himmelsekvatorn med solens medelhastighet. T.
mellan två på varandra följande undre
kul-minationer av medelsolen kallas ett m e d e 1 s o
1-d y g n och är av konstant längd. Den av
medelsolen definierade t. kallas medelsoltid el.
medeltid; den erhålles ur medelsolens
tim-vinkel på samma sätt som den sanna soltiden ur
solens timvinkel. Skillnaden mellan medelsoltid
och sann soltid kallas tidsekvation el. t i d
s-jämning; denna finnes tabulerad för varje
dag av året i de astronomiska efemeriderna. En
orts medelsoltid kallas även orts- el. 1 o k a 11 i d.
Då det tropiska året innehåller 366,2422
stjärn-dygn, kommer under denna t. medelsolen, som
går vårdagjämningspunkten till mötes med
1 / 36"’422 Varv Per dygn, Pa ett år ha
till-ryggalagt 365,2422 varv, medan himlavalvet roterat
ett varv mer. Förhållandet mellan medeltiden och
stjärntiden för dygn, timmar, minuter och
sekunder anges av bråket 366,2422/2422 Man
finner härav, att ett stjärndygn är lika med ett
medelsoldygn, minskat med 3 min. 55,999 sek.
medeltid, samt att ett medelsoldygn är lika med ett
stjärndygn, ökat med 3 min. 56,555 sek. stjärntid.
För alla orter, belägna på samma meridian,
är t. densamma, ty antingen det gäller
vårdagjämningspunkten, den sanna solen el. medelsolen,
måste kulminationen inträffa samtidigt för alla
orter på meridianen. Annat blir förhållandet för
orter på olika meridianer. Tänka vi oss, att solen
för en ort på en viss meridian står rakt i s., så
är den sanna soltiden 12* för denna ort. För en
ort, belägen på en annan meridian, 150 v. om
den förstn., står solen vid samma tillfälle 15° ö.
om meridianen. Då 150 motsvara i1, är således
den sanna soltiden för den senare orten ut För
en ort, belägen 150 ö. om den förstn., blir den
sanna soltiden 13*.
Att låta varje meridian ha sin egen t. skulle
Tickor; t. v. fårticka (övre) och fnöskticka, t. h. björkticka.
emellertid vålla åtskillig oreda och medföra
många olägenheter. Därför infördes under
1800-talet i de flesta kulturländer (i Sverige 1878)
en för hela landet gällande n o r m a 11 i d el.
gemensam borgerlig tid, definierad som
medelsoltid för en viss, genom landet gående
normalmeridian. För Sverige valdes som
normalmeridian den meridian, som ligger I2m v. om
meridianen genom Stockholms (gamla)
obser-vatorium. I U.S.A. infördes 1883 ett tidssystem,
enl. vilket 4 olika normaltider (standard times)
användas. Dessa t. definieras som medelsoltid för
de meridianer, som ligga resp. 5*, 6^ 7* och 8*
(el. 75°, 90°, 1050 och 120°) v. om Greenwichs
meridian. Dessa normaltider kallas Eastern,
Central, Mountain och Pacific standard time. Detta
system har småningom utvidgats att omfatta de
flesta länder i världen. Man indelar jorden i 24
tidszoner, och inom varje zon användes en
gemensam normaltid el. s. k. z o n t i d, som är
= medeltiden för den meridian, som går mitt
igenom zonen. Dessa normalmeridianer
ligga på ot, P, 2t ... 23* longitud från
Greenwich. Fördelen med detta system är, att i varje
ögonblick alla ur på hela jorden, om systemet
fullt konsekvent tillämpas, visa samma minuter
och sekunder; blott de hela timmarna äro olika
för de olika zonerna. Skillnaden mellan zontiden
och medelsoltiden för en viss ort behöver aldrig
överstiga 30 min. De i Europa tillämpade
zontiderna kallas västeuropeisk tid (=
Greenwich medelsoltid, GMT, även kallad
världs-tid), medeleuropeisk tid (=
Green-wichtid + H) och östeuropeisk tid ( =
Greenwich tid + 2*). Sedan 1900 är den
medeleuropeiska t. antagen som svensk normaltid el.
gemensam borgerlig t. Dess normalmeridian
ligger I2mi4s v. om Stockholms meridian och
passerar genom orterna Leksand och Grängesberg;
de svenska städer, som ligga närmast densamma,
äro Tranås och Eksjö. Alla europeiska länder ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
