Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning - Organisation och verksamhet - Litt. - Tidningarnas telegrambyrå, TT - Tidrör - Tidsbefraktning - Tidsbestämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
101
Tidningarnas telegrambyrå—Tidsbestämning
102
pressen under 1800-talets andra hälft, har fått en
vidgad plats i den moderna pressen, kåsörtonen
har trängt in på skilda avd. i t. Under
mellankrigstiden kan pressen sägas ha uppdelats i två
principiellt starkt skiljaktiga grupper: t. i
demokratiska länder, där tryckfrihet av större el.
mindre mått är lagfäst, och t. i diktaturstater, där
pressen är en i den statliga byråkratien mer el.
mindre fast infogad propagandaapparat,
”likriktad”. En speciell typ av modern press äro de
hemliga t., som växte fram i mellankrigstidens
diktaturländer och som under 2:a världskriget
spelade en viktig roll i en rad av främmande
härsmakt ockuperade stater. Pressen, som under
1800-talet på gr. av sitt stora inflytande på det
offentliga livet fick benämningen ”tredje statsmakten”,
har i modern tid tydligen förlorat i betydelse
som opinionsbildande faktor, särsk. i politiskt
avseende. Man har konstaterat, att t., som ha
stora uppl., icke sällan företräda partier, som
höra till minoriteten i det land, där de utkomma.
Särsk. i de anglosaxiska länderna har man
uppmärksammat det inflytande på t., som utövas av
sammanslutningar av olika slag, i U.S.A. t. ex.
från Christian Science till
spritsmugglarorganisa-tioner och gangsterligor, s. k. pressure groups.
— Betr, viktigare t. se art. om de olika
ländernas t.
Organisation och verksamhet. Grundvalen för
utgivandet av t. i Sverige är
Tryckfrihetsförordningen av 1950 (tidigare 1812). För varje t.
skall anmälas en ansvarig utgivare. Han
bär det juridiska ansvaret för vad som står i t.,
även för annonserna. — Under första halvåret
1953 uppgick dagspressens sammanlagda
medel-nettouppl. i Sverige för vardagar till över 3,5
mill. ex., vilket innebär nära nog en fördubbling
sedan 1912. — En modern dags-t. har en trefaldig
uppgift: som nyhetsförmedlare, opinionsbildare
och affärsföretag. Den nyhetsförmedlande
uppgiften är den ursprungliga och alltjämt den
centrala. Nyhetsförmedlingen inom landet sker dels
genom t:s egen huvudredaktion, dels
genom den av pressen ägda Tidningarnas
telegrambyrå (TT) och dels genom ett nät av
lokalredaktörer och korrespondenter. För
nyhetstjänsten från utlandet svara, förutom t:s
egna korrespondenter på viktigare platser, de
stora nyhetsbyråerna, ss. Associated Press (AP),
United Press (UP) och Reuters byrå. Från sistn.
byrå kommer huvudparten av de utlandsnyheter,
som förmedlas till svenska t. genom TT på dess
eget teleprinternät. AP och UP begagna det
svenska telexnätet (ATG). Kontakten med
läsekretsen är slutl. en väsentlig nyhetsväg; varje
meddelare och uppgiftslämnare till en t.
åtnjuter numera i tryckfrihetens intresse lagligt
anonymitetsskydd. Undantag från
anonymitets-regeln gäller endast uppgifter, som kunna skada
rikets säkerhet el. bryta mot sekretesslagen. —
Den redaktionella ledningen av en t. innehas av
en chefredaktör. Under honom förekomma
flera arbetsledande befattningar, ss.
redaktionschef (ofta samtidigt ansvarig utgivare)
och en el. flera redaktionssekreterare.
Staben av fasta medarbetare består av
dels allroundjournalister, vilka syssla huvudsakl.
med allmänt reportage, dels specialister på t. ex.
in- och utländsk politik, handel, industri, sjöfart,
allmänna kultur- och samhällsproblem, musik,
teater, konst, litteratur, film och sport. Till red.
höra avd. för korrekturläsning och
telefonmottagning samt pressfotografer, telefoto och ett
arkiv för klipp, bilder och sakuppgifter. — För
t:s ekonomiska ledning ansvarar i regel
en ekonomidir. Under honom sortera annons- och
distributionsavd. Morgon-t:s ekonomi grundas
främst på annons- och prenumerationsintäkter,
medan kvälls-t. lita huvudsakl. till
lösnummerförsäljningen. Modern t.-distribution ombesörj es på
tre vägar: genom den av t. gemensamt ägda
Svenska pressbyrån, genom posten och genom t:s
egna distributionsapparater, som äro snabbt
arbetande och ofta mycket omfattande. I
konkurrensen om att snabbast sätta t. i läsarens händer
spelar även flyget en stor roll. För t:s tekniska
framställande ansvara en tryckerichef. Många t.
driva även civiltryckeri.
Litt.: O. Sylwan, ”Pressens utveckling under
det I9:eårh.” (1924); G. Bjurman, ”Tredje
statsmakten” (1935), ”Den nutida pressen” (i
”Svenska folket genom tiderna”, 11, 1940); ”The
news-paper and society”, utg. av G. Bird och F. E.
Merwin (1942; med utförlig bibliogr.);
”Moderna drakar”, utg. av R. Thoursie (1949);
”Världens bästa tidningar” (1952).
Tidningarnas telegrambyrå, förk. TT, som
bildades 1921, övertog s. å. Svenska
Telegrambyråns nyhetsförmedling. T. äges av drygt
hundratalet tidn.-företag med aktierna så fördelade,
att icke någon särskild grupp inom pressen har
majoritet. Abonnenter äro förutom Stockholms
dagliga tidn. inemot 150 tidn.-företag i
landsorten. T. har sitt huvudkontor i Stockholm, filialer
finnas i Göteborg, Malmö och Sundsvall. T.
abonnerar på utrikesnyheter från en rad
utländska nyhetsbyråer. T. har vidare ett 25-tal
meddelare utomlands. Samarbetet med de utländska
nyhetsbyråerna försiggår numera per teleprinter.
Den inrikes nyhetsförmedlingen ombesörj es i
Stockholm och de tre filialstäderna av T:s
red.-personal, för övriga orter i landet anskaffas
nyheter av riksintresse från landsortstidn., på vilka
särskilda medarbetare äro T:s korrespondenter.
Huvuddelen av T:s abonnenter få
nyhetsmaterialet per teleprinter. Sedan 1924 utsänder T.
dagsnyheter i radion, sedan 1948 5 ggr dagl.
Tidrör, vapentekn., se Rör 4).
Tidsbefraktning (eng. time charter) äger rum,
då ett fartyg för bestämd tid ställes till
befraktarens förfogande.
Tidsbestämning, bestämning av urkorrektionen,
d. v. s. den korrektion, som skall läggas till den
tid, som ett ur visar, för att rätt tid skall
erhållas. För t. användas inom astronomien olika
metoder, bl. a. följ.:
1) Bestämning av tiden för en stjärnas
meridianpassage. Vid meridianpassagen (övre
kulmi-nationen) är stjärn tiden = rektascensionen. Om
rektascensionen är bekant, erhålles således stjäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
