Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tiepolo, Giovanni Battista (Giambattista) - Tierp - Tierra - Tietgen, Frederik - Tiflis - Tigellinus, Gaius Sofonius - Tiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113
Tierp—Tiger
114
Giovanni Battista Tiepolo: Scipios ädelmod. Skiss.
Nationalmuseum, Stockholm.
där han stannade till sin död. Här utförde han
flera fresker i kungl. slottet, bl. a. ”Hispanias
apoteos”. C. G. Tessin inledde 1736
underhandlingar med honom om att komma till Stockholm
för att pryda det nya slottet med fresker, men
en tillfällighet omintetgjorde planen. T., som är
en av konsthistoriens främsta monumentalmålare,
utförde även små pasteller och raderingar. —
Två av T:s söner, Giovanni Domenico
T. (1727—1804) och Lorenzo T., voro hans
medhjälpare i Würzburg och Madrid. Båda äro
kända företrädesvis genom raderingar. — Litt.:
E. Sack, ”Giambattista und Domenico T.” (1910).
Tierp. 1) Kommun i Uppsala län, örbyhus
hd, mellan sjön Tämnaren och Dalälven; 364,95
km2, 4,494 inv. (1954). Jämn skogsbygd med
od-lingsjordar kring den Uppsalaåsen skärande
Tämnarån. 9,603 har åker. T:s församl.
omfattar även en del av T :s köping. Kyrkan uppf.
under 1300-talet med klockstapel från 1704.
Pastorat i Ärkestiftet, örbyhus kontrakt.
2) Köping i örbyhus hd, Uppsala län, vid
Tämnarån och järnvägen Uppsala—Gävle; 126,39
km2, 3,658 inv. (1955). T. är en av n.
Upplands huvudorter; det blev municipalsamhälle
1888 och köping 1920, varvid det skildes från
T.i) utom i kyrkligt avseende (se Tierp 1).
Fr. o. m. 1952 hör till T. utom den ursprungliga
delen (3,41 km2, 2,232 inv. 1953) även Tolfta
församling (122,98 km2, 1,290 inv. 1953), vilken
bildar eget pastorat i örbyhus kontrakt av
Uppsala ärkestift. T. är främst handels- och
in
dustriort. 1950 funnos här 510 industriarb.
Bland företagen må nämnas ab. C. E. Tunelius
borst- & penselfabrik (90 arb.) och Aug.
Sten-borgs gjuteri- och fabriks ab., som äges av
Bergbolagen, Lindesberg. Tidn. Tierpsposten
utkommer 3 ggr i veckan. Kyrkan, byggd för
insamlade medel och kallad Nathanaelskyrkan,
invigdes 1934. T. har samrealskola. Judiciellt hör
T. under Uppsala läns n. domsaga.
Tie’rra (sp., land), ingår i geografiska namn,
t. ex. T. del Fuego (Eldslandet). — Ang. t.
ca-liente, t. templada och t. fria se Mexico, sp. 895 f.
Tietgen [ti’t-], Carl Frederik, dansk
finansman (1829—1901). Han började 1855 egen
affärsrörelse i Köpenhamn. 1857 blev T. dir. för
den nystiftade privatbanken och visade under
handelskrisen s. å. och efter det olyckliga kriget
1864 ovanlig energi, initiativkraft och
framsynthet. Under de följ, åren stiftade han en rad
viktiga bolag, bl. a. Det forenede
dampskibssel-skab, Store nordiske
telegrafselskab,
Bur-meister & Wain’s
maskin- og skibsbyggeri,
De danske
sukker-fabrikker, De danske
spritfabrikker,
Kjö-benhavns telefonsel-skab, De forenede
bryggerier och ett par
järnvägsbolag. I dessa
o. a. företag var T.
själen, tills sjukdom
nödgade honom att
draga sig tillbaka. T.
intog nära en mansålder
en obestritt ledande ställning i danskt affärsliv.
T:s ”Erindringer og optegnelser” utgåvos 1904.
Tifli’s, georg. T bilisi, huvudstad i Georgien
och tidigare i Transkaukasiska SFSR; 519,175
inv. (1939), georgier, armenier, ryssar m. m. T.
ligger 410—660 m ö. h. i en kal dalkittel på
ömse sidor om övre Kura, just där den lämnar
bergen och träder ut på stäppen. Här korsas den
viktiga vägen mellan Svarta och Kaspiska haven
av vägen från Nordkaukasien till Armenien, den
s. k. Grusinska härvägen. T. är utgångspunkt på
järnvägen Baku—Batum för banan till Tebriz.
Stadens äldre partier ha österländsk prägel.
Stadens förnämsta kyrka är Sionskatedralen från
600-talet. T. är landets kulturella medelpunkt
med univ., ett 1 o-tal museer, konstakad.,
veten-skapsakad. o. a. lärda samfund, flera teatrar,
opera, rundradiostation, botanisk trädgård m. m.
Flygstation. Tillv. av lokomotiv;
oljeraffinaderier m. m. Varma svavelkällor (24—470), därav
namnet (tphili, varm).
Tigellinus, Gaius Sofonius
(namnformen osäker), Neros gunstling. Han tjänade
efter Burrus död (62) Nero som praetorianprefekt.
T. ansågs ha eggat kejsaren till dennes
våldsdåd och grymheter men övergav honom i farans
stund. Skonad under Galbas regering, måste T.
under Othos själv taga sitt liv.
Tiger, Fèlis ti’gris, jämte lejonet den största
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
