Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Timmersvampar (virkessvampar, träsvampar) - Timmervälta - Timoleon - Timon - Timor - Timoroso - Timorsjön - Timosjenko, Semjon Konstantinovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
Timmervälta—Timosjenko
130
gripes lätt av blånadssvampar (jfr Blåyta).
Under lagring i det fria uppkommer i barrvirke
träröta, s. k. lagringsröta, om uttorkningen icke
sker tillräckligt snabbt. På ett tvärsnitt
framträder denna som bruna, sektorformade stråk, i
vilka veden f. ö. är föga förändrad.
Missfärg-ningen förorsakas av den till fam. Thelephoraceae
hörande Stereum sanguinolentum och gör virket
mindervärdigt för framställning av
pappersmassa, träull m. m. Utomhus använt barrvirke, som
är utsatt för stark upphettning av solen, t. ex.
ledningsstolpar, gärdesgårdar och broräcken,
för-störes allmänt av vedmus slingen, Lenzites sepiaria
(fam. Agaricaceae). Särskilt på järnvägssyllar
uppträder en annan skivling, den champinj
onlik-nande syllsvampen, Lentinus lepideus.
Lednings-och staketstolpar riskera alltid att rötskadas i
jordbandet. Verksam på barrvirke är härvidlag
i första hand knöltickan, Trametes serialis (fam.
Polyporaceae). Även löwed tar lätt röta under
lagring. Tändsticksvirke av asp skadas sålunda
bl. a. av ett par Stereum-arter, S. hirsutum och
S. purpureum, ekvirke särskilt av den
förstnämnda, björkvirke av båda dessa arter samt av
zon-tickan, Polyporus zonatus, och närstående
former. — En omfattande virkesförstörelse genom
svampar förekommer även i byggnader. Här är
den viktigaste skadegöraren den äkta
hussvampen, Merulius lacrymans, som mestadels lever i
bjälklag och trossbottnar. Om virket håller en
högre grad av fuktighet, kunna dock ytterligare
några arter få tillfälle att utveckla en fullt ut
lika fördärvlig verksamhet. En sådan art är
käl-larsvampen, Coniophora cerebella (fam.
Thelephoraceae), som till sitt mycel och sina
fruktkroppar rätt mycket liknar hussvampen och
därför ofta förväxlas med denna. Bjälklag nära
jord i hus utan källare, virke i fuktiga växthus,
i badhus och brunnskar o. s. v. förstöras ej
sällan av mögeltickan, Poria vapor aria, och där
regnvatten sipprar in el. spillvatten tär sig ned i
trossbottnar, kan källarkantarellen, Paxillus
pa-nuoides (fam. Agaricaceae), åstadkomma stor
förödelse. Med undantag av Stereum
sanguinolentum förorsaka de omtalade arterna på tall- och
granvirke en mörkbrun krympningsröta,
kännetecknad av en tärningsformad förklyftning och
en ytterst spröd konsistens. För att motverka
deras angrepp impregnerar el. bestryker man
virket med svampdödande medel.
Timmervälta, skogsbr., på underlag
upprullade stockar. Ligga stockarna i ett lager,
benämnes t. f 1 a t v ä 11 a, i flera lager h ö g v ä 11 a.
Timo’leon (grek. Timole’on), forngrekisk
statsman från Korint. Han medverkade till att störta
sin broder Timofanes, som var tyrann i Korint,
omkr. 365 f. Kr., levde därefter i
tillbakadragenhet, tills han sattes i spetsen för den
hjälpsändning, som Korint 344 utsände till sin koloni
Syra-kusa. T. förjagade Dionysios d. y., slog
kartagerna 340/339, befriade Siciliens städer från
tyranner och åstadkom ett förbund mellan dem
under Syrakusas ledning. Efter åtta år nedlade
T. sin makt. Han är en av tidens ädlaste gestalter.
Timon. 1) T. Misantropen, atenskt
ori-NF XXI — 5
ginal, som av komedien och litteraturen
framställes som typen för en människohatare; mest
bekanta äro Lukianos’ ”T.” och Shakespeares
”T. of Athens”. — 2) T. f r å n F 1 i u s (f.
mellan 320 och 315 f. Kr.), grekisk filosof,
skeptiker, satirisk diktare; hans satirer kallas si’U6i.
Timor [-år], den största och sydligaste av
Små Sundaöarna, mellan Indonesien och Nya
Guinea; 23,900 km2, 792,000 inv. ön är bergig
och genomdrages i det inre av flera parallella
kedjor, vilka i sin högsta punkt, Kablac, nå
3,052 m. Klimatet är tropiskt. Invånarna äro en
blandning av malajiska element (beloeneser) och
papuaner (timoreser). Förutom ris och majs för
den egna konsumtionen produceras för export
kaffe, sandelträ, kopra, vax m. m. Portugiserna
voro de första européerna på T. men efterföljdes
1613 av holländarna. Efter förhandlingar under
1800-talet fastställdes slutl. gränsen så, att
holländska (indonesiska) T. med huvudstaden
Koe-pang omfattar öns v. del (14,928 km2, 350,000
inv. 1931), medan Portugal besitter ö. delen med
huvudstaden Dili samt en enklav på n. kusten
(tillsammans 18,984 km2, 442,378 inv. 1950). I
febr. 1942 erövrades hela T. av japanerna. Efter
2:a världskriget har Portugal återtagit sin del,
medan den holländska numera tillhör republiken
Indonesien.
Timoroso [timårå’så], it., mus., tvekande,
skyggt.
Timorsjön, havet mellan Timor och Australien.
Timosjenko [tjimaja’nka], S e m j o n K o
n-stantinovitj, rysk militär (f. 1895),
marskalk av Sovjetunionen 1940. T. blev under 1 :a
världskriget
kav.-un-derofficer i tsararmén
och anslöt sig 1917
till bolsjevikerna. Han
avancerade snabbt och
deltog som chef för
en kav.-div. i kriget
mot Polen 1920. T.
blev chef för Kievs
militärdistrikt 1938
och ledde i sept. 1939
de ryska truppernas
intåg i Polen. Under
finsk-ryska
vinterkriget var T. först chef
för armégrupp
Nord
väst, som bl. a. omfattade arméerna mot
Finland, samt förde från jan. 1940 det direkta
befälet på Karelska näset. I maj 1940
efterträdde T. Vorosjilov som folkkommissarie
för försvaret och chef för armén.
Omedelbart efter krigsutbrottet i juni 1941 fick T.
befälet över ”Västfronten” (centralfronten)
och ledde skickligt armégruppernas återtåg mot
Moskva. När ”Sydfronten” under Budjonnyjs
ledning höll på att falla sönder efter nederlaget
vid Kiev, övertog T. i okt. s. å. dennes befäl
och lyckades i motanfall hejda tyskarna och i
nov. återtaga Rostov. Följ, vår led T. ett svårt
nederlag i pansarslaget vid Charkov (maj 1942)
samt fick på hösten frånträda sitt befäl i sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
