Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tipu (Tippoo) Sahib - Tirad - Tiraljör - Tirana, Tiranë - Tiraspol - Tirén, 1. Johan - Tirén, 2. Karl - Tirén, 3. Lars - Tiresias - Tirfing - Tirfing, Ångfartygs-ab. - Tiro, Marcus Tullius - Tirol - Tirpitz, Alfred von - Tirserum - Tirso - Tirso de Molina - Tirup - Tirupputtur, Tirupatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
141
Tirad—Tirupputtur
142
efterträdde denne 1782 som regent över Mysore.
Han var en fanatisk muhammedan, despotisk och
grym samt leddes i sin politik av ett våldsamt
hat mot engelsmännen. Det efter fadern ärvda
kriget mot Ostindiska kompaniet slöt han genom
den förmånliga freden i Mangalore (1784); i
det andra kriget (1789—92) miste han halva sitt
rike och fick betala en enorm
krigsskadeersätt-ning. I det tredje (1799), som han förberett
genom allians med Frankrike, stupade han vid
Seringapatam.
Tiräd, högtravande ramsa, ordsvall.
Tiraljör (fr. tirailleur, till tirailler, skjuta),
förr benämning på enskild skytt i utvecklad
skyttelinje. Namnet infördes under de franska
revolutionskrigen och förekom i Sverige 1848—71.
Tira’na, T i r a n è, Albaniens huvudstad och
största stad, i landets mell. del, 25 km från
kusten, vackert belägen i en bördig dal; c:a 40,000
inv., mest muhammedaner. Sedan 1930 har en
modern stadsdel växt upp. Järnväg (90 km) till
Durazzo. T. grundades av turkarna i början av
1600-talet. — Se bild 4 å pl. vid Albanien.
Tiraspol [tjira’spalj], ukrain.Tiraspil, stad i
Moldaviska SSR, vid nedre Dnjestr; c:a 35,000
inv. T. var 1930—40 huvudstad i Moldaviska
ASSR. God hamn.
Tirén. 1) Johan T., målare (1853—1911),
fick sin utbildning i Stockholm och studerade
även i utlandet. T:s speciella motiv blevo
skildringar av Norrland och främst lapparnas liv,
vilka med sin etnografiska karaktär blevo mycket
populära, t. ex. ”Efter snöstorm”, ett gripande
motiv (Nationalmuseum, deponerad i Östersunds
museum) och ”Älgskytten” (Härnösands
museum).
2) Karl T., den föreg:s bror,
folkmusikforskare (1869—1955), stationsinspektor i Bergvik,
Hälsingland, 1912—34. T. har utfört ett
betydelsefullt arbete som specialist på lapparnas
folkmusik. 1911—21 genomvandrade han Lappland
och gjorde uppteckningar och fonografiska
upptagningar från detta landskap. 1931 erhöll han
statsanslag för bearbetningen av materialet,
vilket redovisats i en rad uppsatser och större verk.
Mest överskådligt har T. sammanfattat sina
resultat i det av E. Manker bearbetade verket ”Die
lappische Volksmusik” (i Acta Lapponica, 3,
1942). T. har även med framgång ägnat sig åt
tillverkning av stråkinstrument samt framträtt
som målare och tecknare, dels med norrländska
landskapsstudier, dels med altartavlor.
3) Lars T., den föreg:s brorsons son,
skogsforskare (f. 1896 s/i2). Efter examen vid
Skogs-högsk. 1922 och praktisk tjänstgöring vid
Domänverket och i enskild tjänst blev T. assistent vid
Statens skogsförsöksanstalt 1926, försöksledare
där 1944, prof, och föreståndare för skogsavd.
vid Statens skogsforskningsinst. 1945.
Tyngdpunkten i T :s omfattande vetenskapliga
produktion ligger på den skogliga föryngrings
forskningens område, där han i Sverige introducerat
modern fältförsöksmetodik.
Tire’sias, se Teiresias.
Tirfing, se Tyrving.
Tirfing, Ä n g f a r t y g s-a b., se
Ångfartygs-ab. Tirfing.
Tiro, M a r c u s T u 11 i u s T., en av Ciceros
slavar, frigiven 54 f. Kr., skrev en utförlig, nu
förlorad biogr. över Cicero och uppfann ett
antal stenografiska tecken de s. k. T i r o s noter.
Tirol [-rä’l], ty. namnet på Tyrolen.
Ti’rpitz [-ts], Alfred Friedrich von, tysk
storamiral (1849—1930). Han inträdde 1865 i
flottan, organiserade torpedvapnet och blev dess
förste inspektör 1886. 1892 stabschef vid marinens
överkommando, blev
han 1895 konteramiral
och 1897—1916
stats-sekr. för
marinministeriet (sjöminister). I
sistnämnda egenskap
blev T. skaparen av
den tyska
högsjöflottan. Sina planer i
denna riktning
lyckades T. realisera främst
genom sin med
våldsam energi bedrivna
propagandakampanj,
som i den av honom
grundade Tyska
flott
föreningen fick sitt främsta instrument.
Under de förhandlingar, som 1906—12 fördes
mellan England och Tyskland om en ömsesidig
inskränkning av rustningarna för skapandet av ett
bättre förhållande, spelade T. en ödesdiger roll
till följd av sin hårdnackade vägran att göra
några eftergifter. Under 1 :a världskriget satte
T. in hela sin kraft på att, under bekämpande
av Bethmann-Hollwegs politik, förmå regeringen
att ge sitt samtycke först till framtvingandet av
ett avgörande sjöslag med den engelska flottan
och därefter till etablerandet av det oinskränkta
u-båtskriget. Han lyckades emellertid ej
genomdriva sin uppfattning och tvangs 1916 att taga
avsked. Efteråt försvarade han sin politik i sina
”Erinnerungen” (1919; sv. övers, i 2 bd s. å.)
samt i ”Politische Dokumente” (2 bd, 1924—26).
— T. befordrades 1903 till amiral och 1911 till
storamiral. 1924 valdes T. till led. av riksdagen,
där han tillhörde tysknationella folkpartiet.
Tirserum, se Tidersrum.
Ti’rso [-så], Sardiniens längsta flod.
Ti’rso de Moli’na [-så öä må-], se Téllez.
Tirup, sn i Malmöhus län, Rönnebergs hd, på
den bördiga slättbygden ö. om Landskrona; 11,43
km2, 294 inv. (1954). 1,053 har åker; skog
saknas. Egendomar: Tarstadgård, Brinkagården och
Rönnetorp. Kyrkan härstammar från en romansk
1100-talskyrka. Ingår i Billeberga och T:s
pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt. Tillhör
storkommunen Svalöv.
Tirupputtur, Tirupatur, liten stad i prov.
Madras i Indien, 65 km ö. n. ö. om Madura. 1908
grundade Svenska kyrkans missionsstyrelse här
ett sjukhus, som till 1932 leddes av med. dr K. F.
Kugelberg, till 1950 av med. dr L. F. Ysander
och f. n. av dr D. O. Sendel. Antalet sängar är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
