Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tisnaren - Tiso, Jozef - Tissafernes - Tisselskog - Tistad, Tista - Tisted, Thisted - Tistedalen - Tisted amt - Tistel - Tistelborre - Tistelorden el. S:t Andreasorden - Tistelstång, tistel - Tistelväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Tiso—Tistelväxter
146
från T. går Tisnare kanal till Ändebols
station. Kanalen, som byggdes 1910—15,
avlystes för trafik 1947.
Tiso [ti’så], J o z e f, slovakisk politiker
(1888—1947), prästvigd 1910, prof, vid
prästseminariet i Nitra 1918, kyrkoherde 1924. I
Slovaki ens frigörelse tog T. aktiv del och
invaldes 1925 i deputeradekammaren i Prag. T.
tillhörde det autonomistiska Slovakiska folkpartiet.
Inom kort nådde han en ledande ställning inom
partiet, representerade det 1927—28 i den
tjeckoslovakiska regeringen som hälsovårdsminister och
blev dess v. ordf. Som sådan övertog han efter
Hlinkas död i aug. 1938 ledarskapet för partiet.
I samband med autonomiens genomförande i
Slovakien i okt. s. å. blev T. minister för
Slo-vakiens förvaltning och slovakisk
ministerpresident. Gentemot de slovakiska extremisterna,
som under tysk påtryckning reste allt större
krav mot centralregeringen i Prag och öppet
verkade för Slovakiens skilsmässa från de
tjeckiska provinserna, intog T. en ganska passiv
hållning; detta föranledde centralregeringen att
i mars 1939 avsätta T. som slovakisk
regeringschef. Emellertid vägrade Hitler godkänna T :s
avgång, och han återinträdde på sin post. I
samband med etablerandet av det tyska
protektoratet Böhmen-Mähren tvingades T. att begära
Tyska rikets skydd för den på tyskt initiativ
frigjorda republiken Slovakien. Han blev s. å.
dess president och var som sådan ett viktigt
redskap för den tyska politiken. Efter det tyska
sammanbrottet arresterades T. i maj 1945,
dömdes till döden 1947 och avrättades s. å.
Tissafe’rnes, satrap över den persiska
provinsen på Mindre Asiens västkust sedan 413 f. Kr.
Elan sökte i peloponnesiska kriget försvaga både
Aten och Sparta samt tillbakaträngdes av Kyros
d. y. Efter dennes uppror mot sin broder
konung Artaxerxes II, i vilket T. stått på
konungens sida, återvände han till Mindre Asien,
bestraffade de grekiska städerna och förde krig
mot spartanerna. Efter ett nederlag vid Sardes
395 blev han hemkallad och mördades.
Tisselskog, sn i mell. Dalsland, Vedbo hd,
Älvsborgs län, kring sjön Råvarpen; 103,90 km2,
525 inv. (1954). Naturskön skogs- och bergstrakt
med spridd bebyggelse. 533 har åker. Nuv.
kyrkan av trä är från 1877. Ingår i Steneby,
T:s, Bäcke och ödskölts pastorat, Karlstads stift,
N. Dals kontrakt. Tillhör storkommunen
Steneby.
Tistad, T i s t a, gods i Bärbo sn,
Södermanland, n km n. v. om Nyköping; 2,340 har,
därav 990 har åker; tax.-värde 2,407,000 kr (1951).
Slottet uppf. i italiensk stil 1766—71 av frih.
F. B. Rosenhane. Det kom genom gifte 1800
till F. Ulfsparre, som 1808 och 1812 överlät
det till excellensen greve G. Wachtmeister, vars
ättlingar alltjämt äga det.
Tisted [tfsdäÖ], Thisted, stad i n. v.
Jylland, Danmark, i landskapet Ty, n. om Tisted
Bredning (en del av Limfjorden); 9,155 inv.
(1950; inkl, förstäder 10,072). T. har
svinslakterier, cigarrfabrik, textilindustri, bryggeri m. m.
Tistad.
Amtssjukhus, centralbibi, och gymnasium
(grundat 1947).
Tistedalen, dal i Norge, genomströmmad av
ån Tista. 1718 utrymde norrmännen den vid
T:s postering uppförda skansen, som 6 nov.
besattes av svenska trupper. Aug. 1814
tillbaka-kastades där en norsk försvarsstyrka.
Tisted a’mt [ti’sdä5], i Danmark, omfattar
n. v. delen av Jylland (landskapet Ty, en del av
Hanherreder samt ön Mors); 1,776 km2, 88,091
inv. (1950). Den del av T., som ligger vid
nordsjökusten, är ett öde sanddynsområde med unga
skogsplanteringar, den mot Limfjorden vettande
delen och ön Mors höra däremot till Danmarks
fruktbaraste trakter med stor odling av havre
och betor. I T. ligga städerna Tisted och
Ny-köbing (på Mors) samt den aldrig färdigbyggda
nordsj öhamnen Hanstholm.
Tistel, bot., se Tistlar.
Tistelborre, Onopo’rdon aca’nthium, en ända
till 2 m hög, grå- el. vitluden tistelväxt med
ensamma, nästan klotrunda korgar av violetta
blommor. Växer täml. sällsynt i s. och mell.
Sverige. Roten och bladen voro förr officinella.
Tistelorden (eng. Order of the Thistle’) el.
S:t Andreasorden instiftades 1687 av
Jakob II av England och Skottland. Nya statuter
utfärdades 1703 av drottning Anna. Orden har
blott en grad, och riddarnas antal är begränsat
till 16 (skotska dignitärer), utom suveränen och
kungl. prinsar. — T:s insignier äro: 1) kraschan
(Andreaskors av silver med en tistelblomma —
Skottlands nationella symbol — i guldfält); 2)
grönt axelband och vidhängande ovalt
ordenstecken; 3) kedja, som i st. f. 2) jämte särskild
ordensdräkt bäres vid synnerligen högtidliga
tillfällen.
Tistelstång, tistel, den vid parvagnars
fram-vagn fästa styrstång, vid vilken hästarna äro
spända med stångkoppel; vid finare åkdon
benämnd fimmelstång.
Tistelväxter, Cyna’reae (Cynaroce’phalae’), väl
begränsad grupp inom fam. korgblommiga,
kännetecknad av rörformiga blommor, vanl.
samtliga tvåkönade, och talrika, tegellagda holkfjäll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
