Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titulescu, Nicolae - Titulus - Titulär - Titus Flavius Vespasianus - Titus - Titusbågen - Tiumen - Tiundaland - Tiunda tingslag - Tived - Tiveden - Tivoli (nöjesfält) - Tivoli (stad) - Tixotropi - Tizian, eg. Tiziano Vecellio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Titulus—Tizian
152
finansminister 1917 och 1920—22, rumänsk
delegat vid fredskongressen i Paris,
utrikesminister 1927—29 och 1932—36, spelade en stor
roll som sitt lands representant vid N. F. och
var 1930—31 president i dess församling. T:s
utrikespolitik gick ut på nära samförstånd med
Frankrike och Lilla ententen. Han var en skarp
motståndare till de fascistiska och diktatoriska
stämningarna i Rumänien, tog 1936 till orda mot
Järngardet, lämnade en tid därefter landet och
avled 1941 i Frankrike.
Ti’tulus, lat., titel. — I brev nyttjades förr
Titulus (förk. Tit.) i st. f. titeln el. namnet på
den man skrev till.
Titulär, se Titel.
Ti’tus Flavius Vespasianus, romersk
kejsare (39—81 e. Kr.), son till kejsar
Vespasianus. Han deltog i krig i Germanien och
Bri-tannien och följde
sedan som legionslegat
sin fader, då denne
skickades som
överbefälhavare mot de
upproriska judarna.
Efter faderns
utropande till kejsare (69)
stannade han kvar
för att avsluta kriget
samt erövrade och
förstörde Jerusalem
(70). Ett minne av
segern är Titusbågen
på Via Sacra, uppf.
efter T:s död. T.
kunde räknas som faderns medregent. Han
ansågs benägen för grymhet. Om hans förhållande
till prinsessan Berenike se d. o. 79 efterträdde
han sin fader. S. å. inträffade förstöringen av
Pompeji, Herculaneum och Stabiae, och Rom
hemsöktes under hans regering av pest och en
förödande eldsvåda. Men hans korta styrelse
väckte allmän tillfredsställelse. Dyrbara spel
ökade hans popularitet. Bland arkitektoniska
arbeten i Rom från hans tid må nämnas
påbyggandet av Flaviernas amfiteater (Colosseum) och
uppförandet av Titustermerna på Esquiliae.
Ti’tus (grek. Ti’t os), en av aposteln Paulus’
medarbetare, av hednisk börd, trol. från
An-tiokia i Syrien. T. verkade på 50-talet i Akaja
och Makedonien, sedan möjligtvis även på Kreta,
och tycks ha delat Paulus’ sista fångenskap. —
Brevet till Titus är det tredje av de s. k.
pastoralbreven (se d. o.).
Ti’tusbågen, romersk triumfbåge, uppf. på den
ås, som skiljer Forum romanum från Colosseum,
till minne av Jerusalems intagande och förstöring
av kejsar Vespasianus’ son Titus, som blev
kejsare efter denne, invigd 81 e. Kr. efter Titus’
död. T. är en av de vackraste triumfbågarna och
särskilt märklig för relieferna på portvalvets
sidor. — Se bild 4 och 5 å pl. vid Rom och bild
5 å pl. vid Romersk konst.
Tiumen, stad i RSFSR, se T’jumen.
Tiundaland, ett av Upplands tre folkland (se
d. o.), omfattande 10 hundare och motsvarande
i det närmaste Lagunda, Håbo, Hagunda,
Uller-åkers, Vaksala, Bälinge, Norunda, Rasbo, Olands,
örbyhus, Närdinghundra, Frösåkers och Våla
härader samt Gästrikland.
Tiunda tingslag i Uppsala läns s. domsaga
omfattar Ulleråkers, Bälinge, Vaksala, Rasbo och
Hagunda (utom Gryta) härader med tingsställe
i Uppsala.
Tived, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd, i
Tiveden, mellan sjön Unden och Närkesgränsen;
148,99 km2, 673 inv. (1954). Bebyggelsen är
hu-vudsakl. samlad på sluttningarna mot Unden. 799
har åker. Kyrkan av sten uppf. 1847. Pastorat
i Skara stift, N. Vadsbo kontrakt. Tillhör
storkommunen Tiveden.
Tiveden. 1) En skogbevuxen, c:a 30 km lång
och 25 km bred, storkuperad högplatå i
gränstrakterna mellan Västergötland och Närke
(Skaraborgs och Örebro län), sedan urgammal tid
markerande gränsen mellan Västergötland och
Svealand. T., som når en högsta höjd av 244
m ö. h. (n. ö. om sjön St. Trehörningen),
upp-fylles till största delen av berg, sprickdalar,
barrskogs- och myrmarker och har i det inre
ett flertal tektoniskt betingade sjöar, av vilka
de största äro Unden och Skagern. T. är till
stor del ännu ett ödsligt och glest bebott
skogsområde, särsk. i sin sydliga, mellan Unden och
Vättern belägna del, den s. k. ”Trolltiven” el.
”Urtiven”. Här avsattes 1942 två
naturskydds-områden, det s. k. Stenkällarreservatet
(ö. om St. Trehörningen) om 36,5 har och
Trollkyrka (c:a 1 km östligare och s. om
St. Trollkyrkosjön) om 37,2 har. Omkr. 6 km
v. om Olshammar ligger Fagertärn, de
världsberömda röda näckrosornas urhem.
Tjärnen är naturskyddad. Berggrunden är
övervägande granit; förnämsta mineralförekomsten är
brunsten vid Bölet. Vid landskapsgränsen på
närkesidan låg fordom ett antonitkloster,
Ramun-deboda (Bodarne), anlagt vid Eriksgatan till
skydd för de resande genom T. (endast
obetydliga lämningar återstå). — Litt.: E. Tjörne,
”Från T:s hjärta” (2 bd, 1924—43); E. v. Rosen,
”Trolltiven” (1952).
2) Storkommun i Skaraborgs län, Vadsbo
domsaga, bestående av socknarna Finnerödja och
Tived; 397,91 km2, 2,537 inv. (1954)-
Tivoli (efter den italienska staden Tivoli),
vanlig benämning på nöjesfält med karuseller,
skjutbanor, dansbanor o. a. marknadsnöjen.
Tfvoli [-våli], stad i Italien, 27 km ö. n. ö.
om Rom, vid Tiberns biflod Aniene; c:a 20,000
inv. T. är romarnas Tibur, under kejsartiden
omtyckt sommarvistelseort. Berömda äro
kaskaderna vid T., en serie terrassformigt på varandra
följande vattenfall i Aniene. I T. märkas den
praktfulla Villa d’Este, uppförd 1549 och
omgiven av en berömd park, samt ett antikt
Vesta-tempel. 2 km s. v. om T. ligga ruinerna av
kejsar Hadrianus’ villa.
Tixotropi, kem., ett labilt mellantillstånd
mellan en kolloids sol- och geltillstånd.
Ti’zian [-ts-], eg. T i z i a n o V e c e 11 i o,
ve-netiansk målare (f. mellan 1477 och 1489, d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
