Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien - Ekonomisk geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
159
Tjeckoslovakien
160
ningen 1930 finner man, att T:s
industrialisering har stagnerat, och en återgång till
förhållandena under 1920-talet har i viss mån ägt rum,
vilket torde sammanhänga med förflyttningen av
de tyska och magyariska folkminoriteterna.
Minskningen av inv.-antalet och förändringarna
i socialklasserna synas åtm. för en tid ha
åtföljts av en sänkning av levnadsstandarden för
hela det tjeckoslovakiska folket. För att snabbt
återhämta tillbakagången i T:s näringsliv
beslöts 27/io 1948 att antaga en ekonomisk
femårsplan. Med 1948 som basår beräknades, att
värdet av den industriella produktionen skulle stiga
med 98 °/o till utgången av 1953. I T. äro alla
anläggningar för industri och handel statlig el.
kommunal egendom.
Jordbruk. Jordbruket är högt utvecklat i
T., där det gynnas av bördig jordmån och
lämpligt klimat. Antalet kulturväxter är stort, och
på gr. av den stora differentieringen täcker ej
spannmålsodlingen behovet. Åkerjordens
användning och skörden framgå av tab. Oljeväxtodling-
Akerjordens användning och skörd.
Växtslag Åkerjordens användning 1950 Skörd i 1,ooo-tal ton
i
1,000-tal har i % 1948 1950 I9531)
Vete ............. 800 14,5 1,441 i>540 1.558
Råg .............. 720 13,0 1,173 1,140 1,000
Korn ............. 625 11,3 1,085 1,225 1,266
Havre och
blandsäd .. 613 11,» 1,017 818 1,137
Majs ............... — — 278 231 300
Potatis .......... 610 11,0 8,002 7,500 9,755
Sockerbetor . 215 3,1 4,719 4,446 5,540
Tobak .......................... li,s 82) 11,2
Oljeväxter .. 48,0 — 68,e
Vallväxter .. 5,954 — 12,803
Humle ......... 6,7 — 7,6
’________________5.512_______________|_______________
x) Beräknad enl. femårsplanen. — 2) 1949.
en befinner sig på frammarsch. Majs odlas mest
i Slovakien och användes huvudsakl. till
kreatursfoder. Humle av hög kvalitet odlas särsk. i Zatec
i n. v. Böhmen, dels för den egna
bryggeriindustriens räkning, dels för export. Spånadsväxterna
lin och hampa ha gammal hävd, särsk. i Böhmen.
Odlingen av frukt är högt uppdriven i n. Böhmen,
s. Mähren och Slovakien, där även vinrankan
trivs. — Boskapsskötseln befinner sig i
stark tillväxt. Kreatur sbeståndet utgjordes 1949
av 634,606 hästar, 3,661,000 nötkreatur (därav
1,869,000 mjölkkor), 3,239,000 svin, 459,000 får
och 981,000 getter. Mjölkproduktionen uppgick
till 2,6 mill. ton, vilket utgör endast 1,400 kg
mjölk per ko. — Skogsbruk. T. hör till
Europas skogrikare länder. I Slovakien utgöra
dock terrängformerna stora hinder för en
rationell skogsskötsel, och T:s utsträckning i v.—ö.
fördyrar transporterna. —
Bergshanteringen var betydelsefull i T. redan under
medeltiden på gr. av rikedomen på ädla metaller
och mineral; numera äro koltillgångarna de vär-
defullaste. Ang. brytningen av kol och malm se
tab. Det förnämsta stenkolsfältet ligger mellan
Ostrava och Karvinå vid polska gränsen. Det
tillhör det stora oberschlesiska stenkolsbäckenet
och ger största delen av T:s
stenkolsproduk-tion. Av stor betydelse för järnindustrien är,
att dessa kol gé en god koks. Brunkolen
användas huvudsakl. som värmekälla för elektrisk
kraftutvinning. T. har gott om
järnmalmsfyndighe-ter, men järnhalten är ej hög. De värdefullaste
fyndigheterna finnas vid Nucice s. v. om Prag
och vid Dobsinå i Slovakiska malmbergen. Dess-
Produktionen av viktigare mineral, järn och stål
i mill. ton.
Varuslag 1937 1950 | 19531)
Stenkol .................. 17 18,8 28,8
Brunkol .................. 18 27,5 32,2
Järnmalm2) ................ 1,520 i,« 1,4
Tackjärn .................. i,ss 2,05 2,7
Stål ...................... 1,80 3,01 4,3
x) Beräknad enl. femårsplanen. — 2) Med 42 %
järn-halt.
utom ger bergshanteringen silver, koppar,
grafit och kaolin. Av stor betydelse är den
radium-hal ti ga uranmalmen (pechblände) vid
Joachims-thal (Jächymov). I Slovakien utvinnas även bly,
antimon, koksalt (vid Solnohrad nära Presov)
och något petroleum. — Industrien baseras
framför allt på den goda tillgången på billigt
bränsle, långvarig tradition, som har skapat en
skicklig arbetarstam, och en förutseende ledning
med ingående kännedom om de utländska
varumarknaderna och deras behov. 1949 funnos 16,440
industriella anläggningar med 1,393,279 arb.
Viktigast är järn- och metallindustrien med 1,769
anläggningar och 460,304 arb. Ang.
produktionen se tab. De viktigaste järn- och stålverken i
Böhmen ligga i Prag—Kladno, Pilsen och
Cho-mutov. Här finns järnmalm på platsen, medan
koks måste dittransporteras. I Ostrava och
Vit-kovice (strax s. därom) är det tvärtom.
Maskin-och mekanisk industri finnas huvudsakl. kring
Elbe och producera jordbruks- och
hydroelekt-riska maskiner, lokomotiv, järnvägsvagnar och
automobiler (Skodaverken). Närmast
metallindustrien kommer betr. arb.-antalet textilindustrien
med 1,946 fabriker och 251,523 arb.
Bomullsindustrien är huvudsakl. lokaliserad till Böhmens
brunkolsområden i n. och n. v. och ylleindustrien
till Mähren kring Brünn. Utvinningen av elektrisk
energi sker huvudsakl. ur värmekraft och var
1950 9,100 mill. kWh (730 kWh per inv.) men
nådde 1952 över 11,000 mill. kWh. — Handel.
Under mellankrigstiden skaffade sig Tyskland en
stark ställning på T:s marknad. Under slutet av
1930-talet visade dock T. en tydlig tendens att
söka frigöra sig från Tysklands ekonomiska
intresseområde. Den tjeckiska textilindustrien
konkurrerade t. o. m. direkt med tyska textilvaror. T.
hade livliga förbindelser med Storbritannien och
U.S.A. trots sin endast indirekta tillgång till
världshaven. Efter 2:a världskriget inlemmades
T. med Östeuropas folkdemokratiska stater, vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
