Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien - Ekonomisk geografi - Mynt, mått och vikt - Bankväsendet - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
T jeckoslovakien
162
Värde av varuhandeln med Sverige samt grupper
av varuslag i i,ooo-tal sv. kr 1950.
Varuslag Från T.| Till T.
Produkter av livsmedelsindustri .... 10,515 256
Mineraliska och fossila ämnen .... 2,944 36,761
Kemiska produkter och apoteksvaror 5,042 8,079
Spånadsämnen samt arbeten därav . 23,550 1,744
Arbeten av sten och andra minera-
liska ämnen ........................... 8,212 175
Oädla metaller och arbeten därav .. 21,466 22,158
Maskiner, apparater och elektrisk
materiel ............................. 12,219 17,628
Transportmedel .......................11,673 19
Andra varor ........................ 14,064 13,213
Summa ............................... 109,685 100,033
ket har fått en avgörande betydelse för handelns
nuv. orientering. Sålunda svarade 1952
Sovjetunionen och folkdemokraterna jämte Kina för
70,6% av T:s importvärde och 68,2% av
exportvärdet.
Kommunikationer. Sedan T.
konstituerats som en självständig stat med en i v.—ö.
oerhört utdragen konfiguration, blev man
nödsakad att sammanhålla de avlägsna ö.
landsdelarna med de v. genom en längdbana från Zilina i
v. till Teresva i ö. Den är dock helt av politisk
och administrativ natur. Järnvägsnätet hade 1948
en längd av 13,060 km. 1952 funnos 105,000
personbilar, 61,500 lastbilar och 1,800 omnibussar
(sammanlagt 10,000 färre än 1951). Då T. icke
någonstans når fram till havet, är det av största
betydelse, att T. har del i 2 segelbara floder, som
förbinda T. med havet, näml. Elbe och Donau.
Elbe är segelbar upp till Mèlnik vid Moldaus
inflöde (155 m ö. h.) för fartyg med upp till
800 tons lastförmåga. De viktigaste hamnarna
äro vid Elbe Tetschen och Üsti, vid Donau
Bra-tislava och Komårno. De sammanlagda, med
ångare navigerbara flodsträckorna utgöra 453
km. Hamburg förmedlar huvudparten av T:s
oceana godstrafik. Flygtrafiken ombesörjes av
CSA (Tjeckoslovakiska flygbolaget). Den
tidigare betydande turisttrafiken från v. och n.
Europa, som främst gick till de talrika bad- och
kurorterna, ss. Karlsbad (Karlové Vary) och
Marienbad (Mariänské Läsne), har sedan 1948
så gott som upphört.
Mynt, mått och vikt. Myntenhet är sedan 1920
1 koruna =100 halérü. Metersystemet är
gällande i T.
Bankväsendet i T. är numera förstatligat. Det
blev 1950 totalt koncentrerat till en inst,
stats-banken, Stätni banka ceskoslovenskä, som har till
uppgift att centralt dirigera såväl kreditväsendet
som sedelutgivningen och att övervaka
betalningsbalansen gentemot utlandet.
Religiösa förhållanden. Republikens
författning tillförsäkrar de olika konfessionerna full
religionsfrihet och likställighet.
Romersk-katolska kyrkan har under tiden efter 1 :a världskriget
förlorat något av sin dominerande ställning men
omfattas dock f. n. av c:a 75% av befolkningen;
1947 uppskattades antalet medl. till 9,3 mill.,
vartill kommo 585,000 unierade grekisk-ortodoxa.
1949 antogos av nationalförsamlingen två lagar,
NF XXI — 6
genom vilka den kyrkliga förvaltningen ställdes
under statskontroll, ett kyrkodep. inrättades, och
staten iklädde sig ansvaret för utbetalandet av
löner åt alla kyrkliga befattningshavare, vilka
senare ålades att avlägga ed till staten. Antalet
medl. av de grekisk-katolska (unierade) och
ortodoxa kyrkorna, som tidigare varit betydande, har
efter 2:a världskriget genom deportationer starkt
reducerats. De ortodoxa äro underställda
patriarkatet i Moskva. — Den 1920 av reformivrande
katoliker bildade, från påvekyrkan lösgjorda
Tjeckoslovakiska kyrkan har vunnit c:a 950,000
anhängare (1947) och är organiserad i 4
biskops-stift; dess överhuvud, biskopen i Prag, kallas
patriark. — Protestanterna, tillsamman 900,000
(1947), äro splittrade i ett flertal samfund. I
Böhmen, Mähren och Schlesien följer
uppdelningen nationalitetsgränser: tjeckerna bilda De
tjeckiska brödernas evangeliska kyrka (c:a 354,000
medl.), polackerna Den polska kyrkan av
Augs-burgska bekännelsen. I Slovakien och
Karpato-rutenien ingå däremot tyskar, magyarer och
slovaker i en reformert och en lutersk kyrka (c:a
440,000 medl.). Mindre grupper utgöra
brödra-uniteten (herrnhutare), gammalkatoliker,
baptister, metodister, unitarier och swedenborgare. För
den protestantiska prästutbildningen sörjer en
fristående teol. fakultet (Hus-fakulteten, numera
Komensky-fakulteten) i Prag. De teol.
fakulteterna vid statsuniv. ha avskaffats. — Judarna
voro 1949 c:a 42,000 (1930 c:a 357,000).
Undervisningsväsen. Skolsystemet är
socialise-rat och omhänderhas av ett särskilt ministerium
för uppfostran, vetenskap och konst. Från
6-årsåldern föreligger obligatorisk skolplikt under
9 år. Grundskolan är 5-årig, mellanstadiet
omfattar 4 år och de högre skolorna 4 år. De lägre
skolformerna äro helt enhetliga, medan något
skilda skolformer förekomma på högstadiet, som
är differentierat på olika linjer med speciella
skolor för jordbruks-, konst-, handels- och
teknisk undervisning. Skolorna äro antingen
tjeckiska el. slovakiska. Ryska förekommer som
obligatoriskt främmande språk, medan övriga
språk kunna läsas som frivilliga hobbies. 1948
omfattade undervisningen följ, skolor: på
primärstadiet 8,319 tjeckiska skolor (674,000 elever)
och 3,700 slovakiska (384,000), på mellanstadiet
1,793 tjeckiska skolor (341,000) och 487
slovakiska (123,000), på högstadiet 224 tjeckiska
skolor (51,000) och 68 slovakiska (19,000)
samt yrkesundervisningen 1,063 tjeckiska skolor
(76,000) och 180 slovakiska (15,000). Av univ.
är Prags univ., som grundades 1348, det största
(c:a 17,000 elever 1948). övriga univ. och
fack-högsk. äro: Prags tekniska högsk. (13,000),
Brünns univ. (6,221), Brünns tekniska högsk.
(2,271), univ. i Olomouc (1,421), univ. i
König-grätz (1,421), univ. i Pilsen (613), univ. i Ceské
Budèjovice (36), veterinärhögsk. i Brünn (1,125),
gruvhögsk. i Ostrava (672), lantbrukshögsk. i
Kosice (648), konsthögsk. i Prag (328) och
handelshögsk. i Bratislava (1,333) samt en
romersk-katolsk teologisk fakultet i Bratislava,
(218) och en protestantisk i Prag (145).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
