Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjänsteplikt - Tjänstereglemente för krigsmakten (TjRK) - Tjänsteställning - Tjänstetecken (truppslagstecken) - Tjänstevikt - Tjänsteår - Tjänstgöringsbetyg - Tjära - Tjärbetong - Tjärblomster - Tjärbränning - Tjärby - Tjärfärger, tjärfärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Tjänstereglemente för krigsmakten—Tjärfärger
190
redan 30/6 1948. Frågan var därjämte aktuell
även vid konflikterna för sockerbruksarbetare
1943, sjöbefäl 1947 och sjuksköterskor 1951 men
föranledde därvid ingen särlagstiftning.
Tjänstereglemente för krigsmakten, förk.
TjRK, omfattar för tjänsten inom hela
krigsmakten erforderliga gemensamma bestämmelser, t. ex.
avseende krigstukt, tjänsteställning, befälsrätt,
klädsel, hälsning m. m. T. fastställdes 1945.
Tjänsteställning, krigsv., den rätt och
skyldighet att taga befäl och de övriga
företrädesrättigheter, som enl. bestämda grunder
tillkomma krigsmaktens personal. T. bestämmes av den
militära personalens tj änstegrad och den
civilmilitära personalens, kvinnliga
krigstjänstpersonalens, hemvärnspersonalens och civila
personalens (endast i vissa fall) mot
tjänstegrader-na svarande tj änsteklass. Den, som tillhör
tjänsteklass, säges vara vederlike till den,
som har motsv. tjänstegrad. Vid lika grad el.
klass avgöres t. av tjänsteåldern, vilken i
princip bestämmes för högre officerare och
reg.-officerare efter dagen för anställning i
graden, för kompaniofficerare efter
officersutnäm-ningen och för underofficerare och underbefäl
efter anställningen i graden (arméns sergeanter
och överfurirer efter furirsutnämningen). Av
underofficerarna äga förvaltarna t. mellan kapten
och löjtnant samt fanjunkare (flaggjunkare)
mellan löjtnant och fänrik.
Tjänstetecken (tidigare i vissa fall kallat
truppslagstecken) användes vid armén
för att utvisa vederbörandes truppslag,
personalkår, personalkategori, frivillig sammanslutning
o. s. v. Det anbringas vanl. på uniformens (se
d. o.) krage och axelklaffar.
Tjänstevikt hos bil, buss el. traktor innefattar
dels fordonets egen vikt, dels normalt medförda
verktyg, reservhjul, normal olje- och
vattenfyllning samt full bränslefyllning. Härtill kommer
ett tillägg om numera 70 kg, avsett att motsvara
förarens vikt. — För motorcyklar beräknas t.
som fordonets egen vikt, inkl, olja och full
bränslemängd, med tillägg av 2 kg (vid små
motorcyklar 1 kg) för verktyg men utan tillägg
för vikten av föraren.
Tjänsteår, de år, under vilka en tjänsteman
varit anställd i sin tjänst. För statens och
kommunernas tjänstemän liksom också för många
i enskilda företag anställda har antalet t.
betydelse främst för uppflyttning i högre
löne-ställning el. löneklass (vid uppflyttning i s. k.
reglerad befordringsgång även för uppflyttning
i högre lönegrad) samt för erhållande av
pension. För full pension kräves vid
statsanställ-ning som regel 30 t., el., i fråga om vissa
befattningar, 25 t.
Tjänstgöringsbetyg, den vanliga benämningen
på det skriftligen utfärdade vitsord, som kan
meddelas en tjänsteman i statens el. i enskild
tjänst och som vanl. avser såväl arten och
omfattningen av hans tjänstgöring under viss tid
som graden av den skicklighet och det nit, som
han därunder ådagalagt.
Tjära, svart, tjockflytande produkt, som erhål-
Tjärblomster.
les vid torrdestillation av organiska ämnen. Av
stenkol erhålles s t e n k o 1 s t j ä r a, av trä olika
trätj äror.
Tjärbetong, ett vägbeläggningsmaterial,
bestående av stenkolstj ära och krossad sten. T.
har endast i mindre omfattning kommit till
användning på svenska vägar.
Tjärblomster, Viscäria vulgäris (Ly’chnis
vis-cäria), en till fam. nejlikväxter hörande, omkr.
3 dm hög, nästan glatt flerårig ört med smalt
lansettlika blad och röda, hela
kronblad med bikrona. Stjälkens
övre ledstycken äro upptill
överdragna med ett brunt,
tjärliknan-de ämne, i vilket smärre
insekter fastna. T. är allmänt på
torra backar upp till
Ångermanland och Jämtland. En lågvuxen,
ej klibbig art med tvåflikiga
kronblad, V. alpina,
fjällnejlika, finns i Norrland.
Tjärbränning, framställning av
trätj ära genom kolning
(torrdestillation) av kådrik ved. Som
råmaterial användas i Sverige dels
törstubbar, minst 7—8 år
gamla stubbar efter tall, dels
torrfuru, stammar av unga
träd, som förkrympts och
kåd-fyllts till följd av yttre åverkan
(juttall) el. av en svampsjukdom
(tjärgadd). Kolningen skedde förr
allmänt i ett slags milor
(tjärdalar) men försiggår numera
mest i kolugnar. Tjärdalen bygges i en backe,
där jorden stöder ena sidan och den andra
upplägges på ett stockrust för att frilägga bottnens
mitt, där tjäran samlas och utrinner. Utom tjära
fås ett brunt, surt vattendestillat, tj ärpärma.
Tjärby, sn i Hallands län, Höks hd, på
La-holmsslätten, n. om Laholm; 17,79 km2, 1,100 inv.
(1954). Genomflytes av Genevadsån, därinvid
Genevad (se d. o.). 1,411 har åker. Kyrkan
byggd 1907. Ingår i Veinge och T. pastorat i
Göteborgs stift, Laholms kontr. Tillhör
storkommunen Veinge.
Tjärfärger, tjärfärgämnen, färgämnen,
som fås genom kemisk behandling av
stenkols-tjärans produkter. Den första tjärfärgen,
mau-vein el. Perkins violett, framställdes
1856 av engelsmannen Perkin, den andra, f u
k-s i n, 1859 av fransmannen Verguin. Undan för
undan upptäcktes därefter nya t. 1869
framställdes syntetiskt alisarin, 1878 syntetisk indigo och
1901 det första indantrenfärgämnet. I fråga
om regelmässighet i färgton, motståndskraft mot
sol och väder, lut och blekmedel kunna de bästa
t. ej överträffas av andra färgämnen vare sig
ur mineral- el. växtriket. Den första fabriken
för t. anlades 1857 nära London. Snart tog
Tyskland ledningen, och där har
tjärfärgsindu-strien nått sina viktigaste resultat och sitt största
uppsving, men även i England, Frankrike, U.S.A.
och Schweiz har denna industri nått hög
utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
