Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjärfärger, tjärfärgämnen - Tjärnö - Tjärpapp - Tjärpreparat - Tjärstad - Tjärtvål - Tjärven - Tjärö - Tjöck - Tjörn - Tjörnarp - Tjörnekalv - Tjörns härad - T. K. - Tl (kemi) - T. L. - Tlaxcala, Tlascala - Tlemcen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
193
Tjärnö—Tlemcen
194
varo av tiosulfat. — Av oxazinfärgämnena
ha endast kondensationsprodukterna av
nitrosodimetyl-anilin och pyrogallussyra och dess derivat, de s. k.
gallocyaninerna, teknisk betydelse. De äro
betnings-färger och användas särsk. i bomullstryckeriet.
I n d i g o är ett av de allra viktigaste färgämnena.
Man betecknar indigo och dess olika derivat som
i n d i g o i d e r. Deras kromofor är —CO—C=C—CO—,
och de båda huvudrepresentanterna äro indigoblått och
tioindigorött. De äro derivat av bensopyrrol (indol)
och bensotiofen (tionaften). Hit höra de mest använda
och i äkthet oöverträffade färgämnena. De äro
kyp-färgämnen, som lämpa sig för såväl ylle som bomull.
Antracenfärgämnena el.
antrakinon-färgämnena härledas från det i stenkolstjäran
förekommande kolvätet antracen el. dess kinonderivat
som kromogen. De kunna indelas i tre grupper: A 1
i-sarinfärgämnen, derivat av dioxiantrakinon,
betningsfärger, som med aluminium-, järn- och
krom-salter på fibern bilda röda till violetta, utomordentligt
färgäkta färglacker. Hit höra alisarin, purpurin,
antra-purpurin, antragallol och flavopurpurin. — A n t r
a-kinonsulfonsyrafärger äro sura, på ylle
direktfärgande färgämnen, som utmärka sig genom
äkthet och egaliseringsförmåga. Hit höra alisarinirisol,
alisarinsafirol och alisarinrubinol. —
Antrakinon-kypfärgämnen äro av växlande sammansättning
men med den gemensamma egenskapen, att de äro
kyp-färgämnen liksom indigo. Hit höra algolfärgämnen
och indantrenfärgämnen. Indantrenblått är det mest
äkta blåa färgämne, som finnes, känsligt endast för
klor. Indantrenblått användes för färgning framför
allt av vegetabiliska fibrer. Det framställes genom
smältning av j$-aminoantrakinon med kali och ett spår
salpeter. Hit höra också indantrengult (flavantren),
indantrenviolett, indantrenrött (algolrött) m. fl.
Svavelfärgämnen äro blåa och svarta
färgämnen av olika, delvis okänd sammansättning, som
erhållas genom sammansmältning av olika organiska ämnen
med svavelföreningar. Deras kromogen är, åtm. för
somliga av de till strukturen kända, tiazinringen. De
bilda även ur användningssynpunkt en grupp för sig
och förekomma under mångahanda beteckningar. —
Litt.: O. Cyrén, ”Syntetiska färgämnen och
läkemedel” (1939); H. Rath, ”Lehrbuch der Textilchemie”
(1952).
Tjärnö, kommun på n. Bohuslänskusten, i
Norrvikens domsaga (Vette hd); 53,87 km2, 1,555
inv. (1954). Omfattar Tjärnö, öddö, Valö,
Rossö, de längst ut i havet belägna Kosteröarna
(se d. o.) m. fl. bergiga skärgårdsöar samt en
del av fastlandet. 477 har åker. Flera fisklägen.
Kyrkan är från 1855. Ingår i Skee och T.
pastorat i Göteborgs stift, Vikomas n. kontrakt.
Tjärpapp, papp, som indränkts med
stenkols-tjära.
Tjärpreparat, farm., användas vid behandling
av hudsjukdomar som klådstillande, antiparasitärt
och hudfömyande medel. Vanligast äro trätjära
och stenkolstj ära men även användas boktjära
och björktjära, ofta tills, m. svavel.
Tjärstad, sn i Östergötlands län, Kinda hd,
kring Järnlunden, Åsunden m. fl. sjöar; 139,57
km2, 1,788 inv. (1954). 1,932 har åker. Ang.
Rimforsa se d. o. Egendom: Skedevi (se d. o.).
Kyrkan byggdes 1778. Ingår i Kättilstads och
T :s pastorat i Linköpings stift, Kinds kontrakt.
Tillhör storkommunen Norra Kinda.
Tjärtvål, vanl. en na trontvål med en viss
mängd trätjära inblandad. Användes vid en del
hudsjukdomar.
Tjärven, fyrplats på ett litet skär i
Ålands-hav, utanför Söderarmsleden, Stockholms n.
skärgård.
Tjärö, ö i Blekinge skärgård i Åryds sn, 10
km ö. om Karlshamn. T. jämte kringliggande
holmar (c:a 78 har) inköptes 1940 av Svenska
NF XXI — 7
turistfören. för att skapa ett skärgårdsreservat,
och fören. äger där ett vandrar- och sommarhem,
ön äger såväl yppiga ek- och bokskogar som
lövängar och kal hällmark och är rastplats för
flyttfåglar.
Tjöck, kommun i Vasa län, Finland, vid
kusten av Bottniska viken, invid staden
Kristine-stad, 92 km2; 1,200 inv.
Tjörn. 1) ö i Bohuslän (147,11 km2), skiljes
av Hakefjorden från fastlandet i ö. och av
Stigfjorden från Orust i n. T. utgöres av en
mer el. mindre kal bergplatå av gnejs och
gnejsgranit, genomdragen av lertäckta, bördiga
sprickdalar. T. omges av många småöar, av vilka
Mjören i n. är störst; dessutom må nämnas
Herrön i v., Tjörnekalv och Dyrön i s. samt
Paternosterskären i s. v. — Litt.: E. Manker,
”T.” <i954).
2) Storkommun i Göteborgs och Bohus län i
Inlands fögderi, Orust och Tjörns domsaga,
bildad Vi 1952 genom sammanslagning av
socknarna Valla, Stenkyrka, Rönnäng, Klädesholmen och
Klövedal; 167,71 km2, 8,581 inv. (1954)- 3437
har åker. T. har 15 fisklägen med tillsammans
764 yrkesfiskare (1945). Municipalsamhällen äro
Skärhamn, Klädesholmen, Åstol, Stora Dyrön,
Kyrkesund, Bleket och Tjörnekalv. T. ingår i
Orusts och Tjörns kontrakt. Industrien utgöres
huvudsakl. av konservfabriker och båtbyggerier.
Förutom livlig ångbåtstrafik på Göteborg och
omgivande städer finnes färjeförbindelse mellan
Höviksnäs och Stenungssund på fastlandet jämte
anknytning till Orusts vägnät över ön Mjören,
som har broförbindelse med såväl T. som Orust.
1954 beslöts att bygga bro till T. från
Stenungssund.
Tjömarp, sn i Kristianstads län, V. Göinge
hd, vid s. länsgränsen, kring S. stambanan; 41,82
km2, 1,010 inv. (1954). Småkuperad skogs- och
jordbruksbygd med småsjöar, mossar och
enstaka basaltberg. 1,025 har åker. I
stationssamhället Tjörnarp (408 inv. 1951) finnas smärre
industrier. Nuv. kyrkan uppf. 1864. Ingår i N.
Mellby och T:s pastorat i Lunds stift, V. Göinge
kontrakt. Tillhör storkommunen Sösdala.
Tjörnekalv, municipalsamhälle (sedan 1886)
och fiskläge i Tjörns kommun (Rönnängs sn) i
Bohuslän, på en ö vid Tjörns sydspets; 0,98 km2,
122 inv. (1954).
Tjörns härad omfattar Tjörn 2).
T. K., förk. av teologie kandidat.
TI, kem. tecken för en atom tallium.
T. L., förk. av teologie licentiat.
Tlaxcala [tlaska’la], T 1 a s c a 1 a, den till
ytvidden minsta samt högst belägna staten i
Mexico, ö. om förbundshuvudstaden; 4,027 km2,
284,261 inv. (1950), nästan uteslutande indianer.
Största delen av T. ligger mer än 2,400 m ö. h.;
den slocknade vulkanen Malintzin el. Malinche
på sydgränsen når 4,461 m. Klimatet är svalt
och lagom fuktigt. Huvudstaden Tlaxcala ligger
2,250 m ö. h. och har c:a 2,500 inv.
Tlemcen [fr. utt. tlämsä’n], stad i dep. Oran
i n. v. Algeriet, c:a 800 m ö. h., vid järnvägen
Oran—Fez, 45 km från Medelhavet; c:a 75,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
