Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tobak - Tobaksmonopolet - Tobakspipa, rökpipa - Tobaksskatt - Tobaksstjälk - Tobakssurrogat, tobaksersättning - Tobasjön - Tobias, Tobias’ bok - Tobiaslöftet - Tobie comedia - Tobissläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199 Tobaksmonopolet—Tobissläktet 200
går däremot tull. Monopolbolagets återförsäljare
må även mot erläggande av skatt för varan,
införa egna märken för sina butiker.
Specialmaskiner och verktyg för tillverkning av t.-varor
samt cigarrettpapper få införas endast för
monopolets räkning, dock får resande införa en viss
mindre kvantitet cigarrettpapper.
Tobaksmonopolet, se Svenska
tobaksmonopolet.
Tobakspipa, rök pipa. Redan med tobakens
första användning i Europa följde bruket av t.,
som under tidernas lopp framträtt i en mängd
växlande former i skilda material. De äldsta t.
äro de urspr. från England och Holland
härstammande kritpiporna av piplera. De voro
emellertid synnerligen ömtåliga och räknades i viss mån
som förbrukningsartiklar. De medfördes därför
till större antal i särskilda etuier. Särskilt i v.
Sverige och angränsande delar av Norge
brukades av gammalt små jämpipor. Under 1700-talet
blevo t. med huvud av allehanda slag, sjöskum,
porslin, masurbjörk etc. och munstycke av horn,
bärnsten, ben etc. vanliga. Ej sällan voro
pip-huvudena rikt skulpterade; bland olika typer av
t. åtnjöt särskilt långpipan i äldre tid stor
popularitet. En österrikisk läkare antas 1689 ha
uppfunnit den nu brukade, sammansatta t. med
särskild behållare för uppsamling av tobaksolja.
Det numera mest brukade materialet för t. är
trä och företrädesvis briarrot (briar-wood),
d. v. s. roten av Erica arborea. Också hos de
primitiva folken i olika världsdelar ha t. i
samband med tobaksbrukets utbredning erhållit en
förvånansvärt omfattande spridning. — Litt: C.
Krantz, ”Den svenska pipboken” (1946).
Tobaksskatt, skatt på förbrukning av tobak.
Av de olika formerna för tobaksbeskattning
kunna numera, jämte tull på införsel av tobak,
endast råvarubeskattning, fabrikatskatt,
faktura-värdeskatt och tobaksmonopol komma i fråga.
Vid råvarubeskattningen kan skattens
storlek bestämmas efter den odlade arealens
storlek, resp, beskaffenhet, efter skördens storlek el.
efter tobakens värde vid försäljningen från
odlarna. Vid fabrikatskatten (t o b a k
s-tillverkningsskatt) avpassas skatten
efter det färdiga fabrikatets mängd och art samt
efter dess kvalitet och detaljpris. Vid f
aktura-värdebeskattningen lägges varans en-
Skatten för tobaksvaror fr. 0. m. 1!t 1954.
Varuslag Vikt för 1 st (g) För inom riket tillverkad vara För till riket införd vara
Belopp för Belopp för
1 st (öre) i kg (kr) 1 st (öre) i kg (kr)
grospris till grund. Utan tvivel kan det sägas, att
tobaksmonopol är en mycket ef f ektiv
form för tobaksbeskattning. I sin fullständiga
form innebär detta ensamrätt för staten att köpa
och bearbeta inhemsk råtobak, att från
utlandet importera tobak och tobaksfabrikat samt att
inom landet tillverka och försälja tobaksfabrikat.
Tobaksmonopol är infört i ett flertal länder,
bl. a. Frankrike, Italien, Spanien, Portugal,
Rumänien, Österrike, Ungern, Tjeckoslovakien,
Jugoslavien, Turkiet, Japan, Sverige, Polen, Island
och Siarn.
Genom det monopolsystem, som infördes i
Sverige 1915 enl. k. f. W12 1914, skapades ett
partiellt monopol, i det att monopolet omfattade
endast fabrikation av tobaksvaror samt import av
råtobak, specialmaskiner och specialverktyg för
tillverkning av tobaksvaror. Statsmonopolet
utvidgades 1943 till att omfatta även importen av
färdiga tobaksvaror. T. utgår sedan 1922 i form
av dels en på försäljningsvärdet procentuellt
beräknad skatt och dels en kvantitetsskatt,
utgående med visst belopp per stycketal el. kg.
Däremot borttogs införseltull 1924. — Till
statsverket inlevererad t. under budgetåret 1952/53
uppgick till c:a 590,3 mkr.
Tobaksstjälk, det vid tobaksbladens stripning
uppkomna avfallet, bestående av bladens
huvudnerv. Stjälk av vissa tobakssorter nyttjas i
Sverige såsom råvara för fabrikation av snus,
varvid stjälken males till ett fint pulver. I vissa
andra länder nyttjas t., utvalsad och därefter
skuren, även för tillv. av sämre piptobakssorter.
Tobakssurrogat, tobaksersättning.
Åtskilliga växter ha använts som tobak, varvid
för rökning körsbärsblad samt kronblad av
rosor främst kommit i fråga. T. ha brukats
enbart el. i blandningar med tobak, spec. i
samband med tobaksransonering. På gr. av
råvarubrist kom under 1 :a världskrigets sista år humle
i viss utsträckning till användning vid snus- och
röktobaksfabrikationen i Sverige.
Tobasjön [tå’-], Sumatras största sjö, i öns
n. v. del; 906 m ö. h.; 1,265 km2, 450 m djup.
Tobias, Tobias’ bok, se Tobit.
Tobiaslöftet, i samband med den kyrkliga
vigseln under medeltiden av brudgummen avgiven
försäkran om sexuell återhållsamhet under den
första el. de tre första bröllopsnätterna.
Benämningen härleder sig från den
apokryfiska boken om
Tobias.
Tobie comèdia, se Olaus
Petri.
Tobissläktet, Ammodytes,
tillhör de gäddartade
benfiskarna och utmärkes av
långsträckt kropp (därav namnet
s a n d å 1) med lång
rygg-och analfena. I Sverige
finnas två arter. T o b
iskung e n, A. lanceolatus,
med en svart fläck på
vardera sidan av nosen, blir 30
—40 cm lång. T o b i s e n
Cigarrer grupp I ... t. o. m. 5,0 4,» — 12,4 —
» » II ... över 5,0 5>« — 15.4 —
Cigarrcigarretter ,, I ... t. o. m. 1,7 4,» — 6,4 —
,, „ II ... över 1,7 6,4 — 9,4 —
Cigarretter ,, I ... t. o. m. 0,75 2,4 — 3,4 —
,, ,, II ... över 0,75 4,1 — 5,«5 —
Röktobak ....................... — — 24,0 — 31,44
Tuggtobak ......................... — — 3,74 — 7,44
Snus ........................... — — 3,S4 — 5,04
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
