Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tofsvipa el. vipa - Tofsäxing - Tofsörn - Toft el. roddbänk - Tofta (Gotland) - Tofta (Malmöhus län) - Toftaån - Toften - Tofteryd - Toga - Toggenburg - Togliatti, Palmiro - Togo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
T ofsäxing—Togo
206
Tofsvipa, hanne. Ur ”Våra fåglar i Norden”.
ordn. brockfågelartade hörande vadarfågel,
utmärkt av en lång, spetsig nacktofs. Vingarna äro
rundade. Färgen är ovan metallglänsande grön,
huvud, bröst och stjärtspets svarta, eljest vit.
Längd 30—34 cm. T. lever av maskar, insekter
och små snäckor. Nordgränsen sammanfaller med
ekens. Äggen läggas i en grop i marken. T. hör
till de tidigast ankommande flyttfåglarna men
flyttar i augusti.
Tofsäxing, Koeléria glau’ca, ett vanl. 3—5 dm
högt, blågrått, tuvbildande gräs med
två—treblommiga småax i axlik vippa, upptill ludna strån
och rännformiga blad. Växer på sandfält i Skåne
och på Öland.
Tofsöm, Lophoaè’tus occipitälis, till de
falk-artade dagrovfåglarna hörande afrikansk örn med
långa vingar, kort stjärt, höga ben och svartbrun
fjäderdräkt. Bakhuvudet bär en stor fjäderbuske.
50—60 cm lång.
Toft el. roddbänk, sittbräde för roddare
el. styrare i en båt.
Tofta, sn på mell. Gotland, Banda ting, på
västkusten, strax s. v. om Visby; 38,19 km2, 436
inv. (1954). Skogigt platåområde. Vid Ny revs
udde avslutas n. Gotlands klintkust mot s. v. 834
har åker. Skjutfält för Gotlands art.-kår och
Gotlands reg., omkr. 6 km långt och 2 km brett.
Fisklägen: Gnisvärd och Blåhäll. Badort med
utmärkt sandstrand. Kyrkan från slutet av
1200-talet. Ingår i Eskelhems och T. pastorat, Visby
stift, Medelkontraktet. Tillhör storkommunen
Stenkumla.
Tofta, sn i Malmöhus län, Rönnebergs hd, på
Landskronaslätten, strax s. ö. om Landskrona;
9,46 km2, 344 inv. (1954). 811 har åker.
Egendomar: Axeltofta och Häljarp. Ingår i
Asmund-torps och T. pastorat i Lunds stift, Rönnebergs
kontrakt. Tillhör storkommunen Rönneberga.
Toftaån, biå till Lagan.
Toften, sjö i v. Närke, s. om Kilsbergen, ge-
nomfluten av Närkes Svartå, som i T. förenas
med Laxån; 18 km2, 75 m ö. h.; 18 m djup. Nära
T:s utlopp ligger Hasselfors bruk.
Tofteryd, sn i Jönköpings län, östbo hd, kring
och ö. om övre Lagan; 101,53 km2, 587 inv. (1954).
Närmast Lagan skogbevuxen sandslätt,
däromkring småkuperad skogsbygd. 1,196 har åker. Vi
1952 utbröts Skillingaryd (se d. o.) ur T. för att
bilda egen köpingskommun. Den nuv. kyrkan är
från 1835. Pastorat i Växjö stift, östbo
kontrakt. Tillhör storkommunen Klevshult.
Toga [tå’-], lat. (jfr te’gere, täcka),
fornro-merskt överplagg, skuret halvcirkel formigt, av
vitt ylle, vid sorg av dunklare färg; skinande vit
t. (t. candida) bars som festdräkt och av
ämbets-sökande (candidati); t. praetexta var en t.
candida med purpurbräm, använd av vissa
ämbetsmän och av gossar. Bruket av toga inskränktes
med tiden till staden Rom, och t. betraktades som
den fredlige medborgarens dräkt. Den bars ej av
ringare folk och kom efter Augustus ur bruk
utom för ämbetsmän och som fest- och hovdräkt.
— Se bild 8 å pl. vid Dräkt och bild å sp. 203
vid Romersk konst.
Toggenburg [tå’ganbork], landskap och
fordom grevskap i kant. S:t Gallen, Schweiz.
Togliatti [tålja’ti], Palm i ro, italiensk
politiker (f. 1892), jur. dr, efter i:a världskriget
verksam som kommunistisk journalist, flydde
under fascisttiden till utlandet och vistades
mestadels i Ryssland, deltog i spanska inbördeskriget,
återvände 1944 till Italien och blev där
kommunisternas ledare. April—juni 1944 var T. minister
utan portfölj i Badoglios regering, juni—dec.
s. å. under Boroni, juni 1945—juli 1946
justitieminister under Parri och Gaspari. I juli 1946
utträdde T. ur regeringen för att helt ägna sig
åt arbete i kommunistpartiets tjänst. Han blev
1948 led. av senaten.
Togo [tå’gå], 1884—1919 tysk koloni i
Väst-afrika (se karta vid Franska Västafrika),
sträckande sig med en medelbredd av 160 och en längd
av 575 km norrut från Slavkusten vid
Guinea-bukten. Togobergen nå upp till 1000 m ö. h.
Jordbruk är huvudnäring; vid kusten odlas jams,
majs, ris och bananer, i det inre batater, hirs och
jordnötter. Numera finnas även stora bomulls-,
kakao- och oljepalmodlingar. Främsta
infödings-stammar äro ashanti och ewe.
T. besattes av tyskarna 1884 och förvandlades
till en tysk koloni. 1914 erövrades T. efter 1 :a
världskrigets utbrott av franska och brittiska
trupper. 1919 erhöllo Storbritannien och
Frankrike av N. F. mandat över området; detta
delades genom inbördes överenskommelse mellan dessa
makter i en fransk och en brittisk intressesfär.
1946 erhöllo de båda staterna förnyat
mandatär-skap över T., denna gång av FN. — Det
franska mandatområdet, T:s ö. del, omfattar 56,703
km2 med 1,014,669 inv. (1951), därav 1,465
européer, av vilka mer än 2/s äro bosatta i områdets
administrativa centrum Lomé (32,715 inv., därav
1,076 européer). — Det brittiska
mandatområdet T ogol and, T:s v. del, som ej når ned
till kusten, omfattar 33,776 km2 med en 1950 be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
