Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Togo - Togo, Heihachiro - Togo, Shigenori - Toijala - Toile - Toilette - Toivonen, Yrjö - Tojo, Hideki - Tok - Tokaj - Tokajer (tokajvin) - Tokat - Tokelau Islands el. Union Islands - Tokhariska - Tokio - Tokoferol - Tokushima - Tokyo, Tokio (Yedo, Edo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Togo—Tokyo
208
räknad befolkning av 404,000 inv. och är
administrativt förenat med Guldkusten.
Togo, Heihachiro, greve, japansk
sjömi-litär (1847—1934). Han deltog som fartygschef
med utmärkelse i
kriget mot Kina 1894.
Vid rysk-japanska
krigets utbrott 1904 var
T. viceamiral och
överbefälhavare för
japanska flottan och
tillintetgjorde med
denna ryska 2:a
Stil-lahavsflottan under
Rozjdestvenskij vid
Tsushima 27/s 1905.
Efter fredsslutet
upphöjdes T. i grevligt
stånd, var chef för
marinstaben 1905—10
och blev 1912 storamiral. — Litt.: A. Lloyd,
”Amiral T.” (1905).
Togo, Shigenori, japansk diplomat och
politiker (1883—1950), ambassadör i Berlin
1937—38, i Moskva 1938—40, inträdde i okt.
1941 som utrikesminister i Tojos
militärregering och förde de sista förhandlingarna med
U.S.A. före krigsutbrottet V12 1941. Efter
motsättningar med Tojo avgick T. i sept. 1942
men inträdde i april 1945 som utrikesminister
och minister för Det större Östasien i den
sista japanska krigsregeringen. I sept. 1945
arresterades T. som krigsförbrytare och dömdes 1948
av en interallierad krigsdomstol till 20 års
fängelse.
Toijala [tai’-], köping i Tavastehus län,
Finland, s. om Tammerfors; 33 km2, c:a 6,000 inv.,
finsktalande.
Toile [tæa’l], fr., cellulltyg, utfört i
två-skaftsbindning.
Toilette [t<oalä’t], fr., se Toalett.
Toivonen [tåi’vå-], Yrjö Henrik, finsk
språkforskare (f. 1890), fil. dr 1932, prof, i
finsk-ugrisk språkforskning vid univ. i
Helsingfors 1934—48, medl. av Finlands akad. sistn. år.
T :s omfattande och betydande produktion är i
första hand inriktad på finsk-ugrisk etymologi
och ljudhistoria, men T. har även behandlat
kulturhistoriska och religionshistoriska spörsmål.
Tojo, Hideki, japansk militär och politiker
(1884—1948),
tillhörde den grupp fanatiska
arméofficerare, som
med centrum i den
japanska Kwantung-ar-mén under 1930-talet
utövade stort
inflytande på Japans
aggressiva politik. 1937 blev
han generallöjtnant
och stabschef för
denna armé. T. var 1938
—40 v. krigsminister
och blev 1940
krigsminister i Konoyes
re
gering. Sedan denna misslyckats nå uppgörelse
med U.S.A., bildade T. i okt. 1941 ny
regering, där han som stats-, krigs- och
inrikesminister samlade makten i arméns hand. Även
T. tvekade inför det nu aktuella alternativet
krig med U.S.A. och gjorde i nov. ett sista
försök att nå fredlig lösning. Sedan
förhandlingarna strandat efter den utmanande
amerikanska noten av 26/u, genomdrev han de beslut,
som V12 ledde till det japanska blixtangreppet på
Pearl Harbor. Under de första krigsåren utövade
T. diktatorisk makt men måste efter de
amerikanska framgångarna i Stilla havet avgå i juli
1944. Efter kapitulationen arresterades T. i sept.
1945 och gjorde då ett misslyckat
självmordsförsök. 1948 dömdes han till döden av en
interallierad krigsdomstol och avrättades 23/i2 s. å.
Tok, bot., se Potentilla.
Tokaj [tå’kaj], stad i n. ö. Ungern, vid
Bodrogs inflöde i Theiss; c:a 6,000 inv. T. är sedan
gammalt berömt för sitt vin, tokaj er.
Toka’jer (tokaj vin), ungerskt dessertvin,
av druvor från Hegyallyabergen, sött, brungult
och starkt aromatiskt, som vid årliga marknader
säljes i staden Tokaj.
Toka’t, stad i n. ö. Turkiet, vid vägen Samsun
—Sivas, omkr. 620 m ö. h.; c:a 25,000 inv. Säte
för armenisk ärkebiskop. Vin-, frukt- och
trädgårdsodling.
Tokelau Islands [tåu’klåu äidandz] el.
Union Islands, tre atoller i Stilla havet, på 8—
io° s. br., c:a 500 km n. om V. Samoa; 10 km2,
1,580 inv. (1951). Export av kopra. T.
annekterades av engelsmännen 1889—92 och tillhöra sedan
1949 Nya Zeeland.
Tokhäriska, se Tochäriska.
Tokio, se Tokyo.
Tokoferol [-å’l], vitamin E., se Vitaminer.
Tokushima, hamnstad och huvudstad i ken
Tokushima, Japan, vid Kii-sundet på ön Shikokus
östkust; 80,700 inv. (1945). Bomullsspinnerier.
Livlig samfärdsel med Osaka.
To’kyo, Tokio (förr Yedo el. Ed o),
Japans huvudstad och världens med avseende på
folkmängden 3:e stad, ligger på s. delen av ön
Hondo längst in i Tokyo-bukten vid mynningen
av floden Sumida och utgör ett naturligt centrum
för den fruktbara och tättbefolkade
Kwanto-slätten; 578 km2, 6,277,500 inv. (1950; 6,778,804
1940). Fram till mitten av 1400-talet fanns här
endast ett litet fiskläge. Uppförandet av ett starkt
daimyo-fäste 1457 på det nuv. kej sarpalatsets
plats blev impulsen till en kraftig uppblomstring,
ehuru det verkliga uppsvinget kom först 1603,
då T. (vid den tiden Yedo) blev huvudstad i
sho-gunväldet Tokugawa. Under de följ. 250 åren
var T. shogunens residensstad och hade då en tid
en befolkning på 1 mill. inv. När omsider
sho-gunväldet gick under 1867, blev T. det nya
Japans huvudstad och kejsarens residensstad och
bär sedan dess sitt nuv. namn. — Affärs- och
industriområdet i ö. T. genomdrages av gator,
som skära varandra i räta vinklar, samt av ett
nätverk av flodarmar och kanaler, vilka
nödvändiggöra ett stort antal broar. Denna stadsdel har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
