Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tomas Simonsson - Tomat - Tombak - Tombola - Tommelilla - Tomfjäll - Tomgång - Tomism - Tommarp - Tommarp, Västra - Tommarp (Tomarp) - Tommy el. Tommy Atkins - Tomsk - Tomson, Ragnar - Tomt - Tomtabacken - Tomtbok - Tomte, tomtegubbe, (tomte-) nisse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Tomat—T omte
226
nung Erik 1439 och gav sitt bistånd till Kristofers
svenska tronkandidatur. Sin mest
anmärkningsvärda insats har T. gjort som diktare. Hans
”Fri-hetsvisa” (tidigare uppfattad som 2 dikter, en
”Engelbrektsvisa” och en ”Frihetsvisa”) är en
agitationsdikt, tillkommen 1439, och utmärker sig
för en mäktig, patetisk kraft och ett rikt
bildspråk. Den riktar sig mot Erik av Pommern och
dennes anhängare och är ett fullödigt uttryck för
kyrkans och rådets konstitutionella frihetsideal.
Enl. en nyare teori är den direkt påverkad av
John Babours skotska rimkrönika. — Litt.: E.
Lönnroth, ”Biskop Thomas’ Frihetsvisa” (i
Scan-dia, 1931); G. Langenfelt, ”Biskop Thomas”
fri-hetsstrofer och medeltida skotsk frihetsdiktning”
(i Kyrkohistorisk årsskr., 1941).
Tomät, Solänum lycope’rsicum (Lycope’rsicum
escule’ntum), bot., se Potatissläktet, sp. 437.
To’mbak, se Mässing.
Tombola [tå’m-], nummerlotteri, vid vilket
lotterna dras ur ett hjul el. trumma; även själva
trumman.
Tomelilla, köping i Ingelstads hd i
Kristianstads län och församling i Tomelilla, Tryde och
Spjutstorps pastorat i Ingelstads kontrakt av
Lunds stift, 15 km n. ö. om Ystad; 3,72 km2, 3,533
inv. (1954). Med öppnandet av Ystad—Eslövs
järnväg 1866 började den lilla byn omvandlas
till stationssamhälle. T. blev municipalsamhälle
1899 och köping 1921 med 1,941 inv. T. blev
egen församling 1926. Sedan
kommunsammanslagningen Vt 1952 äro med T. förenade
socknarna Ullstorp, Benestad, Ramsåsa och Tryde; T
o-m e 1 i 11 a köpingskommun har en areal av 76,50
km2, med 6,499 inv. (1955). T. är ett betydande
handelscentrum för en rik landsbygd. Bland
industrierna märkas slakteri, ett av Sveriges
största, tillhörande ö. Skånes andelsslakterifören.,
jäst-, sprit- och stärkelsefabrik, tillhörande
Svenska jästfabriks ab., Palms konfektionsfabrik (100
arb.), Palms mössfabrik m. fl. fabriker. T. har
samrealskola, folkhögskola (S. ö. Skånes
folk-högsk., gr. 1907) och lantmannaskola,
hembygds-museum, ”Byagården”, samt konstmuseum, det
första på den svenska landsbygden, med
värdefulla saml. av främst skånsk konst. En
Milles-staty, ”Diana”, har skänkts av konstnären till
köpingen. Kyrkan av tegel uppfördes urspr. som
begravningskapell 1907 och tillbyggdes 1924. Ett
friluftsbad färdigställdes 1952.
Tomfjäll, bot., se Gräs.
Tomgång, det drifttillstånd hos en maskin,
transformator el. dyl., som kännetecknas av att
ingen effekt uttages.
Tomi’sm, Tomas’ från Aquino lärosystem, vars
anhängare kallas t o m i’s t e r. — Adj.: T o m i
s’-t i s k.
Tommarp. 1) Storkommun i Järrestads hd i
Kristianstads län, bestående av socknarna
Bols-hög, Ö. Tommarp, ö. Vemmerlöv och Stiby;
76,20 km2, 3,867 inv. (1954).
2) Socken och samhälle, se östra Tommarp.
Tommarp, Västra, socken i Skåne, se
Västra Tommarp.
Tommarp (Tomarp), kungsgård i Kvidinge
NFXXI —8
sn, Kristianstads län; areal 388 har, varav c:a
300 åker. Huvudbyggnaden av gråsten och tegel,
består av fyra tvåvåningslängor, som omsluta en
borggård; den härstammar i sina äldsta delar från
medeltiden men har ändrats mycket under tidernas
lopp. Sedan 1661 har T. tillhört först danska,
därefter svenska kronan.
Tommy [tå’mi] (plur. tommies) el.
Tommy Atkins, eng., populärt namn på den
engelske soldaten, härlett från Thomas Atkins, ett
fingerat namn på militära blankettformulär från
1800-talets början.
Tomsk [-å-], huvudstad i Tomskområdet
(314,300 km2; 600,000 inv. 1947), inom
Västsibi-riska regionen, RSFSR, vid Tom och en 88 km
lång bibana till Sibiriska järnvägen; 141,215 inv.
(1939). T. är en av Sibiriens äldsta städer,
grundad 1604, 1804—1925 huvudstad i guv. Tomsk.
1810 var folkmängden endast 8,000, 1897 52,210
1910 111,400. T. är ett viktigt handels- och
industricentrum samt Sibiriens kulturella
medelpunkt. Univ., teknisk högsk. Flodhamn.
Tomson, Ragnar Valentin, författare,
kommunalpolitiker (f. 1892 21/i2), bror till
univ.-kanslern Arthur Thomson. T. var red. för
Sanningsvittnet 1925—40, för Svensk veckotidn. 1940
—46, blev borgarråd i Stockholm 1946
(kulturro-teln), är politiskt företrädare för Folkpartiet,
religiöst för Svenska missionsförbundet. T. har utg.
en rad diktsaml. samt biografiska arbeten, främst
om P. P. Waldenström.
Tomt. I vidsträcktare bemärkelse
betecknar t. såväl i stad som på landsbygden sådan
fastighet el. del av fastighet, som avses el.
begagnas för bebyggelse. Ur rä 11 s 1 i g synpunkt
är t. en särskild fastighet, vilken i stad el.
stads-liknande samhälle varit av ålder bestående som
t. el. i stad, stadsliknande samhälle el. tätare
bebyggt område på landsbygden efter upprättande
av stadsplan el. byggnadsplan tillkommit genom
tomtindelning, avseende uppdelning av
byggnadskvarter i för bebyggelse ändamålsenliga
fastigheter. I tomtindelning ingående t. skall vara
till gränserna noga bestämd genom s. k.
tomtmätning och därvid upprättad tomtkarta. Område i
stad, som ej undergått dyl. noggrann uppmätning
el. är gata, torg el. dyl., är att hänföra till
stadsäga.
Tomtabacken, Sydsvenska höglandets högsta
punkt, 377 m ö. h., s. s. v. om Nässjö.
Tomtbok, se Fastighetsregister.
Tomte, tomtegubbe, (tomte-) nisse
etc. Föreställningarna om den mystiska varelse,
som kallas t., ha i stor utsträckning utformats
under påverkan från den litterära diktningen och
den konstnärliga traditionen. Den egentliga
folktrons t. är däremot ett långt mera växlande och
svårbestämbart väsen. T. kan uppträda antingen
i människoskepnad, då vanl. som en liten grå
gubbe med långt skägg och röd el. vit tofsmössa,
el. också i djurskepnad, ja, t. o. m. som ett
nystan, en trästock el. dyl. En sammanblandning har
mycket ofta ägt rum med närbesläktade väsen
inom folktron, ss. med ”bäran”, sjörået och
skogsrået. Man kan tveka om huruvida t. närmast är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
