Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tonfisksläktet - Tonga, thonga (batonga) - Tongagraven - Tongaland, Amatongaland - Tongaöarna, Vänskapsöarna - Tongking, Tonking - Tonic - Tonica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
229
Tonga—Tonica
230
Tonfisk, vägande 386,8 kg, fångad på spinnspö utanför
England.
såväl i Medelhavet och Atlanten som i Stilla
havet. Vid Sveriges västkust har den vid upprepade
tillfällen fångats i stort antal. I Medelhavet är
den föremål för omfattande fångst med nät och
nätgårdar. Köttet är fast, fett, välsmakande och
skattas högt. I Kalifornien och annorstädes (även
i Sverige på västkusten) bedrives fångst av t. på
krok som ett förnämligt sportfiske. Även
användas snörpvadar, t. ex. inomskärs i Norge.
Tonga [eng. utt. tå^gaj, t hon ga
(batong a), negerfolk av bantugruppen i
Mozambiques s. kustland, starkt influerade av zuluerna.
De äro betydande bl. a. genom sitt antal (c:a
750,000).
Tongagraven [tå’q(g)a-], se Stilla havet.
Tongaland [eng. utt. tå’x)galändj, A
mato n g a 1 a n d, nordostligaste delen av Zululand,
Natal; c:a 1,550 km2, 13,500 inv. Är nu delvis
naturreservat.
Tongaöarna [tå’ij(g)a-],
Vänskapsöar-n a (eng. Friendly Islands), ögrupper i Stilla
havet, v. om Tongagraven på samma
undervattens-rygg, som uppbär Nya Zeeland och
Kermadec-öarna (se karta vid Oceanien); 696,7 km2; 45,667
inv. (1951). Huvudstad: Nukualofa på Tongatapu.
— T. bestå av c:a 150 öar. De indelas i 6 grupper,
varav de viktigaste äro Tongatapu i s., Haapai i
mitten och Vavau i n. De flesta öarna äro låga
korallöar och sällan över 30 m ö. h.; T:s största
ö, Tongatapu (430 km2), når i allm. blott 7 m ö.
h. Omkr. 11 öar äro höglänta och av vulkaniskt
ursprung, ss. Tofua med verksam vulkan (506
m ö. h.) och Kau (1,031 m) i den v. raden samt
Vavau längst i n. Isolerade i n. v. mellan
Samoa-öarna i n. ö. och Fidjiöarna i s. v. ligga Niufoou,
Tafahi och Niuatobutapu, av vilka den förstn.
1946 drabbades av en så våldsam vulkanisk
öde-läggelse, att de 1,300 inv. evakuerades och
överflyttades till Eua i Tongatapugruppen. —
Klimatet är milt och hälsosamt (malaria är en okänd
sjukdom); medeltemp. är för Tongatapu i aug.
20% i febr. 2Ö°i; årsnederbörden är 1,950 mm.
—• Huvuddelen av infödingarna äro av polynesisk
härkomst med ståtligt utseende och gott intellekt
samt beräknades 1951 till 44,460; dessutom
funnos 235 européer. Omkr. hälften av befolkningen
bor på Tongatapu. Infödingarna äro kristna men
uppdelade på flera samfund; 49% äro metodister,
13,6 °/o romerska katoliker, och 18% tillhöra
Tonga frikyrka. Bland kulturväxter märkas
kokospalm, banan, apelsinträd, jams och arrowrot.
Vita kunna ej äga, endast arrendera jord på T.,
och plantagedrift spelar här icke någon roll.
Viktigaste exportvaror äro kopra och bananer.
Nukualofa, som ligger på n. sidan av Tongatapu, är
hamnstad. Regelbunden ångbåtsförbindelse finns
med Nya Zeeland. — T. upptäcktes 1616 av J. Le
Maire, besöktes 1643 av Tasman, 1774 och 1777
av Cook, som på gr. av befolkningens gästfrihet
gav ögruppen namnet Vänskapsöarna. T.
förenades 1845 till en enda infödingsstat, som sedan
1900 står under brittiskt skydd. Författningen är
konstitutionell monarki med en lagstiftande
församling av 21 medl.
Tongking [-k-], Ton kin g, fr. Tonkin,
för-utv. franskt protektorat i Bortre Indien, en del av
Franska Indokina, har sedan 1946 uppgått i
republiken Viet-Nam; 115,700 km2, 9,851,200 inv.
(1943). Huvudstad är Hanoi med 217,000 inv.
(1951). Det inre av T. är ett lågland, som
avvattnas av Song-koi och dess bifloder och i v. och
s. omgives av berg. Befolkningen, som utgöres
av annamiter, livnär sig huvudsakl. av jordbruk;
odling av ris, majs, sockerrör, tobak, kaffe och
te. Före 2:a världskriget hade T. ett
exportöverskott på ris, vilket numera förvandlats till ett
underskott, som man söker utjämna genom import
från Kambodja. Silkesmaskodlingen har stor
utbredning, men hela produktionen förbrukas på
hemmamarknaden. Gruvdriften producerar något
tenn, stenkol och kalksten. T :s hamnstad är
Hai-phong vid Tongkingviken. — Ehuru en del av
Annam, visar T. i sin historiska utveckling vissa
särdrag. De franska försöken att ockupera T.
lyckades först 1885 efter svåra och förödande
strider. 1903 blev T. säte för generalguvernören
för Franska Indokina (i Hanoi). Det förenades
under 2:a världskrigets slutskede med Annam och
Kochinkina till republiken Viet-Nam, vars
ställning inom Franska unionen reglerades genom
fördrag 1949—50.
Tonic, se Tonic water.
To’nica. 1) (Med.) Toniska medel, se
Stärkande medel.
2) (Mus.) T., t ö n i k a, skalans grundton, den
ton, efter vilken tonarten benämnes. Även
beteckning för treklangen på grundtonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
