Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpedmästare - Torpednät - Torpedtub - Torpor - Torpshammar - Torquay - Torquemada, Tomas de - Torr - Torraka - Torra vägen - Torrdestillation - Torrdocka - Torre Annunziata - Torre del Greco - Torrelement - Torreón - Torres, Luiz Vaz de - Torres’ sund - Torricelli, Evangelista - Torricellis försök - Torrington, George Byng
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255
T orpednät—T orrington
256
Franska torpedkryssaren (flottiljledaren) ”Le Malin”
(1930-talet).
hantverksavd., specialutbildad för torpeders
tekniska handhavande.
Torpednät, finmaskigt stålringsnät för
skyddande av stora fartyg mot torpeder. Före och
under 1 :a världskriget funnos t. på varje enskilt
slagfartyg, där det hängdes upp runt fartyget
på 7—8 m långa bommar. T. användes nu endast
för avspärrning av ankarplatser.
Torpedtub, cylindriskt rör för utskjutning av
torpeder. 2 olika slag av t. förekomma, ö v e
r-vattenstorpedtuber (enkla, dubbla,
trippel-, kvadruppel- el. kvintuppel-t.) äro fasta el.
vridbara, vanl. medelst maskinkraft, och kunna på
jagare riktas åt ena el. andra sidan av fartyget.
Torpederna föras in i tuben, vars bakre del
till-slutes med en lucka. När tuben från bryggan el.
skjutplatsen inriktats med tillhjälp av torpedsikte,
kastas torpeden med komprimerad luft ut ur t.
Undervattenstorpedtuber förekomma
numera främst på ubåtar, inbyggda i förstäven el.
akterstäven i varierande antal. Sedan torpeden
placerats i tuben och dess bakre lucka stängts,
öppnas en främre lucka, så att vattnet släppes in
kring torpeden. Inriktning sker med hela båten,
varpå innehållet i t. slungas ut med komprimerad
luft. — På ubåtar förekomma även svängbara
däckstuber, avsedda att användas i
undervat-tensläge. — Korgtub el. torpedkorg är
en järnram el. gallerkorg, ur vilken torpeden
lös-släppes utan initialkraft, t. ex. från
provskjut-ningsbrygga.
To’rpor, lat., ”domning”, ”dvala”,
”förslapp-ning”, med., nedsatt funktionsförmåga. — T o
r-p i d, domnad, förslappad, känslolös.
Torpshammar, industrisamhälle i Torps
kommun, Medelpad, nära Gimåns utlopp i Ljungan;
577 inv. (1951). Järnbruket nedlagt 1883; här
finnas såg, snickerifabrik och yllefabrik. Kraftverk
i Gimån (byggt av staten 1938—43), vars gamla
fåra vid T. är torrlagd. Kyrkan från 1930
Torquay [tå’ki’], hamnstad i Devonshire, i s. v.
England, vid Tor Bay av engelska kanalen; c:a
51,000 inv. Staden har ett vackert läge och
subtropisk vegetation samt är segelsportcentrum,
bad-och vinterkurort.
Torquemada [tårkäma’Öa], Tomas de,
spansk dominikanmunk (1420—98), biktfader hos
Ferdinand och Isabella av Spanien, ledare
(stor-inkvisator) 1484 för inkvisitionen i hela riket,
för vilken han skrev grundläggande instruktioner
och som han ledde med hänsynslös kraft. — Litt.:
T. Hope, ”T.” (1939).
Torr [-å-] (efter E. Torricelli), fys.,
tryckenhet, definierad som V760 av en fysikalisk
atmosfär, d. v. s. 1 mm kvicksilver.
To’rraka, zool., se Kackerlackor.
Torra vägen. 1) (Kem.) Se Kemisk analys. —
2) (Metall.) Förfarande, vid vilket glödgning
ingår, i motsats till våta vägen, där
upplösning i vätska äger rum.
Torrdestillation, upphettning och avdestillering
av flyktiga sönderdelningsprodukter utan
lufttillträde (jfr Destillation).
Torrdocka, se Docka 5).
Torre Annunziata [tå’re anontsia’ta], stad i
Italien vid Neapelbukten, nedanför Vesuvius; c:a
50,000 inv. Stort järnverk och betydande tillv. av
makaroni. Havsbad.
Torre del Greco [tå’re ... grä’kå], stad i
Italien vid Neapelbukten, nedanför Vesuvius; c:a
45,000 inv. T. har flera ggr förstörts av
lavaströmmar. Havsbad och vinterkurort.
Torrelement, fys., se Galvaniska element, sp.
674.
Torreon [tåräå’n], stad i s. v. delen av staten
Coahuila i n. Mexico, 1,130 m ö. h.; 132,100 inv.
T. grundades 1887 och har anmärkningsvärt
snabbt uppvuxit till en blomstrande handels- och
industristad och viktig järnvägsknut. Här finnas
stort smältverk och på traktens bomullsodling
baserad industri.
Torres [tå’-], Luiz Vaz de, sjöfarare, se
Torres’ sund.
Torres’ sund [tå’-], det 150—200 km breda
sundet mellan Nya Guinea och Kap York-halvön
av Australien, utgörande förbindelse mellan
Ara-furasjön och Korallhavet. T. uppfylles av
korallrev och talrika småöar, som jämte starka
tidvat-tensströmmar i hög grad försvåra sjöfarten.
Djupet överstiger i allm. ej 20 m. — T. upptäcktes
1606 av den spanske sjöfararen Luiz Vaz de
Torres, som deltog i Quiros’ expedition men
skildes från denna under en storm; upptäckten
råkade emellertid i glömska till mitten av
1700-talet.
Torricelli [tårit/ä’li], Evangelista,
italiensk fysiker och matematiker (1608—47). Efter
studier i matematik i Rom och efter att ha biträtt
Galilei i hans arbeten kallades T. 1643 till Galileis
efterträdare såsom prof, i matematik och fysik i
Florens. T. angav orsaken till att vätskor blott
kunna stiga till en viss, av lufttrycket beroende
höjd i evakuerade rör och uppfann i samband
härmed kvicksilverbarometern. Hans studier över
vätskors utströmningshastighet ledde till
uppställandet av ett efter honom uppkallat teorem, enl.
vilket hastigheten vid en vätskas utströmmande ur
en öppning är proportionell mot kvadratroten ur
vätskans höjd ovanför öppningen. Större delen av
T:s arbeten publicerades 1644 under titeln ”Opera
geometrica”.
Torricellis försök [tårit/ä’lis], fys., se
Barometer.
Torrington [tåTiqtan], Geo r ge B yng,
Vis-count T., engelsk amiral (1663—1733). T.
tjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
