Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsby (municipalsamhälle i Värmland) - Torsdag - Torsebro - Torshälla - Torshälla landsförsamling - Torsion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Torsdag—Torsion
260
Fryksände sn och kommun, vid övre Frykens
nordända; 2,05 km2, 1,245 inv. (1954).
Järnvägs-och ångbåtsstation. Handels- och turistort.
Sam-realskola, länslasarett och lantmäterikontor.
Torsdag, den femte dagen i den kristna
kalendern. Dess lat. namn var Jovis dies (Jupiters dag),
och detta återfinnes i de romanska språken,
medan i de germanska guden Tors namn i stället
införts i dagnamnet.
Torsebro, se Färlöv och Fjälkestad.
Torshälla [tå’rs-], stad i Södermanlands län,
vid de nedersta fallen (Torshällafallen) i
Eskilstuna- el. T o r s h ä 11 a å n, c:a 3 km
ovanför dess utlopp i Mälaren; 17,80 km2, 5,280 inv.
(1955). Genom inkorporering av en del av
Torshälla landsförsamling Vi 1952 blev T:s areal mer
än tredubblad; till T. höra sålunda numera bl. a.
Nyby bruk och Mälarbaden.
Stadsområ-det, som alltså sträcker sig till Mälaren i n., är
delvis starkt kuperat men omfattar även stora
partier odlad jord; den egentliga staden ligger
på kullar v. och ö. om ån.
T. var urspr. en hednisk, möjl. för hela
området kring Hjälmaren och v. Mälaren gemensam
kultplats, som småningom utvecklades till
handelsort. Förutsättningar härför uppkommo omkr.
1000, då Torshällafallen bildades genom
landhöjningen, varvid T. övertog det 7 km längre söderut
belägna Tunas (d. v. s. Eskilstuna) roll som
omlastningsplats. Vidare fanns laxfiske i fallen,
vilkas kraft också torde ha nyttjats redan tidigt, ty
Torshälle kvarnar nämnas flera gånger under
medeltiden. T:s äldsta bevarade privilegier
datera sig från 1317, då T. likställdes med rikets
övriga köpstäder i fråga om rättigheter och
ut-skylder. Under 1600-talet och senare införde T.
över Västerås och Köping tackjärn från
Bergslagen för vidare befordran till de sörmländska
bruken och utskeppade till Stockholm bl. a. järn,
spannmål och tegel. Karl IX sökte främja
stadens utveckling genom att 1604 meddela T.
sta-pelstadsrättigheter (som emellertid indrogos 1636).
1659 erhöll Eskilstuna stadsprivilegier, och denna
stad överflyglade snart sin granne. Anläggandet
av Eskilstuna kanal (1855-—60) förbi och ö. om
Torshällafallen gynnade Eskilstuna mer än T.
T. hade 1940 1,920 inv. Den starka ökningen efter
1940 beror på inkorporering och stark industriell
utveckling.
Tack vare sin långsamma utveckling har T. i
sin äldre, v. om ån belägna del med krokiga gator
och trädgårdar bevarat mycket av idyll och
gammaldags svensk småstadsstämning. Så gott som
hela T. härjades av en eldsvåda 1798, varför
endast få gamla byggnader återstå. Den märkligaste
är kyrkan, vilken är gemensam för T. och
Torshälla landsförsamling. Den är av gråsten och
tegel. Nuv. långhuset är från omkr. 1325 och
tornet (av tegel) från omkr. 1450. Dess förnämsta
sevärdhet äro målningar i korets valv från omkr.
1460 av Peter målare. Altartavla av A. Törneman
(1912) och altarskåp av I. Tengbom (s. å.). Det
lilla anspråkslösa rådhuset vid torget uppfördes
1833. Av äldre byggnader märkas en kvarn från
Gustav II Adolfs tid, ”Bergströmska gården”
Rådhuset i Torshälla. Foto Rannegårdh.
från 1700-talets mitt med bevarade ursprungliga
byggnadsenheter (iståndsatt av Sörmlands
hem-bygdsförb. 1953) och en liten stuga n. om v.
brofästet, vilken anses ha inrymt den av Bellman
besjungna Lill Jans krog (”Storm och böljor tystna
re’n”). I stadsparken (Holmberget) ö. om ån
finnas ett hembygdsmuseum och en minnessten från
firandet av stadens 600-årsjubileum 1917. — T.
har icke några andra skolor än folkskolor.
Industrien sysselsatte 1950 387 arb. på 17 arbetsplatser.
Dominerande industrigrenar voro järn- och
stålmanufaktur och mekanisk verkstadsindustri.
Efter inkorporeringen 1952 av Nyby bruk är Nyby
bruks ab. det största företaget med 625 arb.
Kraftverk finnas i Torshällafallen och Nyby
bruk, båda tillhörande Nyby bruks ab. — T.
hör i judiciellt hänseende till Livgedingets
domsaga. I kyrkligt hänseende utgör T. en
församling (Torshälla stadsförsamling) i Torshälla
stads- och landsförsamlingars pastorat i
Väster-rekarne kontrakt av Strängnäs stift. — Litt.:
E. Bohrn, ”T. kyrka” (1943); A. F. Grönberg,
”T.” (i ”Svenska stadsmonogr. Eskilstuna”, 1946).
Torshälla landsförsamling, sn i
Västerrekar-ne hd, Södermanlands län, omedelbart v. om
Torshälla och Eskilstuna; 21,87 km2, 1,684 inv. (1955).
N. delen av T:s ursprungliga område med bl. a.
Mälarbaden och Nyby bruk (12,07 km2, 1,046 inv.
1951) överflyttades vid 1952 års ingång till
Torshälla stad och stadsförsamling. Förs, i Torshälla
stads- och landsförsamlingars pastorat i
Strängnäs stift, Västerrekarne kontr. Tillhör
storkommunen Hällby.
Torsiön (fr. torsion, av lat. torquère, vrida),
fys., formförändrande vridning av en långsträckt
kropp (t. ex. en tråd el. stav) kring dess
(tyngdpunkts-) axel. En rad partiklar, som före t.
befinna sig på en rät linje vid sidan av men parallellt
med axeln, äro efter t. belägna på en skruvlinje
av större el. mindre stigning. Härvid strävar
kroppen på gr. av sitt elastiska
formförändrings-motstånd att återtaga sin ursprungliga form och
måste därför i ändarna hållas belastad med ett
moment, om den torderade formen skall
bibehållas. Storleken av detta moment är vid
obetydlig formförändring proportionellt mot den
vinkel, torsionsvinkeln, som vridningen om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
