- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 21. Ternopil - Vane /
265-266

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torskfiske - Torskinge - Torsklevertran - Torsksläktet - Torslanda - Torslunda - Torsmånad - Torso - Torssell, Astri - Torssell, Robert - Torsslow, 1. Olof Ulrik - Torsslow, 2. Stig - Torstenson, Lennart

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

265

Torskinge—T orstenson

266

kg, varjämte en del avsattes i färskt tillstånd.
Ett annat viktigt norskt t. är loddetorskfisket i
Finnmarken under april—juni. Det gäller dels
utlekt skrei, som återvänder från de sydliga
kustbankarna, dels ung (4—7-årig) torsk (loddetorsk),
som då från havet söker sig in mot kusten. Ibland
uppträda även stora mängder kolja, som då ge en
viktig bifångst; dessutom förekommer längs hela
norska kusten under alla tider av året fiske efter
kust- och fjordtorsk. Norge bedriver även t. vid
Shetlandsöarna, Färöarna, Island, Björnön,
Spetsbergen och Grönland. Stora kvantiteter av
fångsterna beredas till klippfisk och torrfisk. T. vid
Newfoundland idkas under sommaren dels i
närheten av kusterna och på de stora bankarna
därutanför, dels vid Labrador. Under vintern fiskas
i de djupa fjordarna på sydkusten av
Newfoundland. I fisket deltaga ej blott fiskare från
Newfoundland och Canada utan även från U.S.A.,
Frankrike, Portugal och Spanien. Nu användas i
stor utsträckning ångtrålare. Större delen av
fångsten beredes till klippfisk.

Klippfisk, fläkt, torrsaltad, pressad och
därefter, vanl. på klippor men även på konstgjord
väg, torkad torskfisk, huvudsakl. torsk men även
sej, kolja och långa. Beredningen är olika för
olika marknader. Världsproduktionen är c:a 250
mill. kg per år.

Torskinge, sn i Jönköpings län, Västbo hd, i
det vidsträckta mossområdet n. om sjön Bolmen;
62,37 km2, 479 inv. (1955). Genomflytes i v. av
Storån. 649 har åker. Egendom: Liljenäs.
Kyrkan härstammar från medeltiden. Ingår i
Fors-heda, Bredaryds och T. pastorat i Växjö stift,
Västbo kontrakt. Tillhör storkommunen Forsheda.

Torsklevertran, se Fiskleverolja.

Torsksläktet, zool., se Torskfiskar.

Torslanda, sn i Göteborgs och Bohus län, V.
Hisings hd, omfattar Hisingens västligaste del,
närmast v. om Göteborg; 23,07 km2, 673 inv.
(1955). Fiskläge: Hällsvik. Omfattande
sommarbebyggelse. Tillhör Säve, Björlanda och T.
pastorat, Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Utgör tills, m. Björlanda storkommunen
Torslanda; 67,03 km2, 2,031 inv. (1955). — IT.
ligger flygplatsen Götebor g-T o r s 1 a
n-da (11 km v. om Göteborgs centrum) med
stationsbyggnad, reservkraftstation m. m.

Torslunda, sn i Kalmar län, Algutsrums hd,
mittemot Kalmar; 55,72 km2, 1,988 inv. (1955).
Är en av Ölands skogrikaste och bördigaste
socknar med 2,142 har åker; omkr. 2,000 har
alvar-mark. Vid kusten Färjestaden (se d. o.) med
Björnhovda villasamhälle (881 inv. 1951), vid
Skogsby på landborgskrönet Ölands folkhögskola.
Kyrkan nybyggd 1776. Pastorat i Växjö stift,
Ölands medelkontrakt. Utgör tills, m. Glömminge,
Algutsrum, N. Möckleby, Gårdby och Sandby
storkommunen Torslunda; 232,04 km2, 4,436
inv. (1955); i Ölands domsaga.

Torsmånad, se Januari.

Torso [tå’rså], bålen i människokroppen;
stympad staty, av vilken endast bålen finns i
behåll (således utan huvud, armar och fötter el. ben).

Torsse’11, A s t r i, skådespelerska (1879—1951).

T. debuterade 1897 på Eldoradoteatern i
Kristiania, var 1899—1906 och 1909—11 anställd vid
Svenska teatern samt 1906—09 och 1911—13 vid
Dramatiska teatern. Hon gästspelade senare med
stor framgång i Stockholm, Göteborg och
landsorten samt i Oslo och Bergen. Äkta känsla,
finaste humor, fantasi och temperament utmärkte
i lika hög grad hennes tidigare, sällsynt finstämda
framställningar av den unga flickans spröda
känsloliv som hennes senare tolkningar av såväl
skådespelets som komediens mogna kvinnokaraktärer.

Torsse’11, Bengt Robert Magnus,
jordbruks-forskare (f. 1893 V5), agronom 1915, fil. lic. 1929,
assistent vid Sveriges utsädesfören., Svalöv, 1917,
föreståndare för dess filial vid Ultuna 1918—43,
doc. vid Lantbrukshögsk. 1935—43. Han är sedan
1944 Lantbruksakad:s sekr. med titeln prof. T.
har bedrivit en framgångsrik
växtförädlingsverk-samhet samt gjort ingående undersökningar i
fråga om ärternas kokningsegenskaper, klöver- och
luzernfröodling, rödklöverns
befruktningsförhål-landen m. m.

Torsslow. 1) Olof Ulrik T., skådespelare
(1801—81). T. var 1816—19 elev och 1819—34
anställd vid de kungl. teatrarna, ledde 1835—43
eget sällskap och
somrarna 1835—42
Djurgårdsteatern, båda till
1837 tills, m. P. J.
Deland, var 1843—46
och 1854—56 anställd
vid Nya (Mindre)
teatern, även som
styresman för scenen,
ledde 1846—54 samma
teater och var 1856—
61 styresman för
scenen vid Kungl.
teatern. Han uppträdde
sedan endast
tillfälligtvis, sista gången

1863. T. var romantikens store skådespelare
på svensk scen. Ett olyckligt benbrott 1833
hämmade för en tid hans verksamhet som
skådespelare men endast för att hans av
flammande ingivelse burna, av virtuos teknik
behärskade, ej sällan geniala framställningskonst
sedan skulle slå ut i full blom. Som teaterledare
förde han en vägande repertoar, och hans
inflytande som instruktör och förebild sträckte sig
över följ, generation. T. var sedan 1830 g. m.
skådespelerskan Sara Strömstedt (1795—
1859), som var en ypperlig tragedienn.

2) Stig Olof T., den föreg:s sonsons son,
teaterman (f. 1908 16/io), fil. lic. 1938, fil. dr 1947.
T. var 1931—35 och 1946—47 sekr. vid
Dramatiska teatern, föreståndare för dess elevskola 1935
—36, regissör vid teatern 1943—47, chef för
Malmö stadsteater 1947—50, för Göteborgs
stadsteater 1950—53 och är sedan sistn. år åter
föreståndare för Dramatiska teaterns elevskola. T.
har utg. ”Eugen O’Neill” (1937) och ”Edvard
Bäckström och hans dramatiska diktning” (1947).

Torstenson, Lennart, greve av Ortal a,
fältherre (1603—1651). T. blev vid 15 år kam-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:23:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfga/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free