Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torstenson, Lennart - Torstensson, Gunnar - Torstuna - Torstuna härad - Torsvi - Torsåker (kommun i Gävleborgs län) - Torsåker (socken i Södermanlands län) - Torsåker (socken i Västernorrlands län) - Torsång - Torsås (Kalmar län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
Torstensson—T orsås
268
marpage hos Gustav II Adolf och följde konungen
på hans fälttåg till Livland. Han studerade även
krigskonst i Holland. Under Gustav Adolfs
preussiska fälttåg (1626—-29) fick T. sin egentliga
krigiska utbildning. 1929 blev han chef för Hälsinge
reg. och 1630 överste för artilleriet, ett vapen,
för vilket Gustav Adolfs och T:s tid bildar ny
epok. I spetsen för artilleriet bidrog T. väsentligt
till segrarna vid Breitenfeld (1631) och Lech
(1632) samt vid en mängd fästningars intagande.
Under striderna vid
Alte Veste 1632 blev
T. av fienden
tillfångatagen och hölls
till 1633 i ett fuktigt
fängelse i Ingolstadt,
där grunden lades till
hans stora sj uklighet.
Efter utväxling tog
han åter verksam del
i kriget, bl. a. som
rikstygmästare, vartill
han utnämndes 1634.
1635 förenade han sig
med J. Banér, som vars
närmaste man han
be
traktades. Han delar med honom bl. a. äran av
segern vid Wittstock 1636, där T. förde h. flygeln.
1640 drog han sig för sjuklighet tillbaka från
krigstjänsten, blev riksråd, fältmarskalk och
generalguvernör i Pommern (1641). Därefter
kallades han att efter Banér övertaga högsta befälet
över Sveriges stridskrafter i Tyskland. I denna
egenskap löste han mästerligt den första svåra
uppgiften: att vinna auktoritet över en mestadels
av utländska trupper bestående, halvt myteristisk
armé. Därefter följde en serie snabba och
framgångsrika operationer: till Mähren 1642, vid
Breitenfeld s. å., operationerna mot Danmark 1643
och till Böhmen 1645, där han vann segern vid
Jankov 6/3 1645. Svårt ansatt av sjukdom, måste
han därefter definitivt lämna krigstjänsten och
återvände till Sverige, där han hedrades med
friherre- och grevskap (1647). 1648 erhöll han en
ansvarsfull uppgift som generalguvernör över
Värmland, Dal, Västergötland och Halland. —
Som fältherre har T. en väsentlig andel i
skapandet av Sveriges stormaktsvälde samt i förvärvet
av flera rikssvenska landskap (genom
Brömsebro-freden 1645). Som taktiker och organisatör har
han gjort en bestående insats genom nydaning av
det svenska artilleriet. Som människa nämnes T.
ädel, bildad, gudfruktig och hjärtegod. — Litt.:
L. H. Tingsten, ”Fältmarskalkarna Johan Banér
och L. T. som härförare” (1932).
Torstensson, Torsten August Gunnar,
jordbruks forskare (f. 1895 22/s), agronomexamen i
Leipzig 1921, fil. dr i Jena 1924, försöksledare
hos Svenska betes- och vallfören. 1928, förestod
från 1930 föreningens driftslaboratorium, prof, i
allmän jordbrukslära vid Lantbrukshögsk. å
Ul-tuna 1934. T. har framför allt gjort sig känd för
sina insatser för bevarandet och tillgodoseendet
av jordens mullämnesbehov och har bl. a. utg. ett
stort antal skrifter och art., propagerande för ett
bättre utnyttjande av jordbrukets
humustillgångar.
Torstuna, sn i Torstuna hd, Västmanlands län;
69,18 km2, 946 inv. (1955). Sträcker sig från
slättbygden vid örsundaån mot n. upp i skogsbygden.
3,752 har åker. Kyrkan uppf. 1793—1802 (tornet
1851). Tillhör T., österunda, Härnevi och
Ny-sätra pastorat, Ärkestiftet, Fjärdhundra kontrakt.
Ingår i storkommunen Fjärdhundra.
Torstuna härad i Västmanlands läns
Upplandsdel omfattar socknarna Härnevi, Torstuna,
österunda och Vittinge. T. tillhör Västmanlands ö.
domsaga (tingsställe Heby), Västerås och Sala
fögderier.
Torsvi, sn i Uppsala län, Trögds hd, omfattar
en bergig halvö och närliggande öar mellan N.
Björkfjärden och Grönsöfjärden i Mälaren; 16,42
km2, 124 inv. (1955). 456 har åker. Kyrkan är
från omkr. 1300. Ingår i Veckholms,
Kungs-Husby och T. pastorat i Ärkestiftet, Trögds och
Åsunda kontrakt. Tillhör storkommunen S. Trögd.
Torsåker, kommun i Gävleborgs län,
Gästriklands v. tingslag, mellan sjön Ottnaren i ö. och
Dalarne i v.; 330,85 km2, 3,865 inv. (1955).
Kuperad skogs- och bergsbygd med tätt bebyggda
dalslätter kring Hoan och dess biåar. 3,995 har
åker. Tätorter: Torsåker (590 inv. 1951),
kommunens huvudort, Hästbo (483 inv.) m. fl. Den
medeltida kyrkan ombyggdes 1754—58 (se bild 2
och 5 å pl. vid Gästrikland). Pastorat i
Ärkestiftet, Gästriklands v. kontrakt.
Torsåker, sn i Södermanlands län, Rönö hd,
på v. stranden av sjön Sillen; 37,75 km2, 242 inv.
(1955). Skogs- och bergsbygd med odlade
dalslätter. 759 har åker. Egendom: Sörby (se d. o.).
Ingår i Lästringe, T:s, Sättersta och Bogsta
pastorat i Strängnäs stift, Nyköpings ö. kontrakt.
Tillhör storkommunen Tystberga.
Torsåker, sn i Västernorrlands län,
Ångermanlands mell. domsagas tingslag, närmast v. om
nedre Ångermanälven; 95,20 km2, 1,045 inv.
(1955). Tättbefolkad jordbruksbygd i älvdalen,
kantad av öde skogs- och bergsbygd. 999 har åker.
Vid Hola ligger S. Ångermanlands folkhögskola.
Medeltidskyrka med valvmålningar från omkr.
1500. Ingår i T :s och Dals pastorat i Härnösands
stift, Ådalens kontrakt. Tillhör storkommunen
Ytterlännäs.
Torsång, sn i Kopparbergs län, Falu s.
tingslag, kring Dalälven, s. om sjön Runn; 68,90 km2,
1,009 inv. (1955). Ligger på övergången från
Tu-naslätten till skogs- och bergsbygden. 1,389 har
åker. Vid Ornäs station småindustrier, grundade
på skogsprodukter. Om socknens märkliga kyrka
se Dalarne, sp. 303. I T. ligger den bekanta
Or-nässtugan (se d. o. jämte bild). Pastorat i
Västerås stift, Falu kontrakt. T. ingår i storkommunen
Stora Tuna.
Torsås. 1) Sn i Kalmar län, S. Möre hd, vid
Blekingegränsen; 229,33 km2, 4,153 inv. (1955).
Sträcker sig från den bördiga kustbygden långt
upp i skogsbygden. 4,019 har åker. Den urspr.
medeltida kyrkan ombyggd 1777. — Förs, i T.
pastorat i Växjö stift, S. Möre kontrakt. Utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
