Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trappsläktet - Trappsnitt, Trappsten - Traryd, Traheryd - Traryds kraftverk - Trasimeno, Lago, el. Lago di Perugia - Trass - Trassat - Trassel - Trassent - Trassera - Trast - Trastamara - Trastevere - Trastfåglar - Trastfältet - Trastsläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
321
Trappsnitt—Trastsläktet
322
Sångtrast, hanne, (t. v.) och koltrast, hanne. Ur ”Våra fåglar i Norden”.-
mell. Europa, och förflugna ex. anträffas stundom
i Sverige.
Trappsnitt, Trappsten, en slipningsform för
ädelstenar.
Traryd, Träheryd, sni Kronobergs län,
Sunnerbo hd, kring Lagan, n. ö. om Markaryd;
113,42 km2, 4,315 inv. (1955). Småkuperat
skogs-och mossområde. 1,045 har åker. I kyrkbyn och
stationssamhället Traryd (676 inv. 1954)
finnas filfabrik m. m. samt Traryds kraftverk.
Några kilometer längre ned vid Lagan ligger
Strömsnäsbruk (1909—51
municipalsam-hälle; 2,081 inv.) med sulfitfabrik och
pappersbruk (se Strömsnäs bruks ab.) samt samrealskola.
Kyrkan byggdes 1859—60. Sedan Vt 1952 bildar
T. jämte Hinneryd Traryds köping i
Sunnerbo fögderi och domsaga (344,85 km2, 5,787
inv., 1955). Pastorat i Växjö stift, Sunnerbo
kontrakt.
Traryds kraftverk, i Lagan, omedelbart v. om
Traryds kyrka, ägare Sydsvenska kraft-ab.,
byggdes 1941—45 med två turbiner om tillsammans
13,200 kW och 16,5 m fallhöjd.
Trasimeno [-zimä’nå], Lago, el. Lago di
Perugia, insjö i Umbrien, mellersta Italien, v.
om Perugia; 259 m ö. h.; 129 km2, största djup
6 m. Vid T., forntidens (Lacus) Trasimenus,
besegrade Hannibal romarna 217 f. Kr.
Trass, en i Rhentr akten förekommande
vulkanisk tuff (trakyttuff), som i malet tillstånd i
blandning med bränd kalk ger ett cement.
Trassät, se Trassera.
Trassel, rester av bomullsgarnsspolar samt
brutna el. skadade sådana, varmed man icke kan
väva. Man skiljer mellan varptrassel och
väfttrassel, och blott det sistnämnda är eg.
en begärlig handelsvara, brukbar till putsning och
torkning av maskiner m. m. Varptrassel, som
uppstår i bomullsfabrikerna, huvudsakl. vid
klister-maskinerna, brukar vanl. efter urtvättning av
klistret användas på produktionsstället.
Trasse’nt, se Trassera.
Trassera, hand., utställa el. draga en växel på
NF XXI — ii
någon. — Trassät, den på vilken en växel är
dragen. — T r a s s e’n t, den, som drager el.
utställer växeln, utställare.
Trast, zool., se Trastsläktet.
Trastama’ra, spansk dynasti, härstammande
från Henrik av T., som 1369 besteg Kastiliens
tron. Den utslocknade 1555.
Traste’vere, ”på andra sidan Tevere (Tibern)”,
stadsdel i Rom.
Trastfåglar, Tu’rdidae, familj av fågelordn.
tättingar, omfattande nära 600 arter och
underarter från hela jorden. De utmärkas av att
tar-seraa även framtill äro klädda med en lång
hornskena. De svenska arterna äro i regel flyttfåglar,
som livnära sig av insekter, några även av bär.
I Sverige finnas trast-, stenskvätte- och
buskskvättsläktena, rödstjärten,
näktergalen, blåhaken, r ö d
hakesån ga r e n och strömstaren.
Trastfältet, se Kosovo polje.
Trastsläktet, Tu’rdus, tillhör fam. trastfåglar.
De häcka vanl. i träd och bygga öppna bon. I
Sverige finnas följ, arter. Taltrasten el.
sångtrasten, T. musicus, är ovan olivbrun,
under vit el. vitgul med mörka, ovala fläckar.
Längd 22—24 cm. Den är allmän över hela
landet, vistas helst i granskog, och lever av insekter,
på hösten även av bär. Flyttfågel. Den kallas
även vaka och talltrast. Björktrasten
el. s n ö s k a t a n, T. pilaris, är ovan kastanj
e-brun med grå hjässa och nacke, under ljust
rostgul med svarta fläckar. Längd 26—28 cm. Den
är allmän över hela landet och trivs bäst i
björkskog, där den häckar kolonivis. Den har ett
skvatt-rande varningsrop, liknande skatans. Den flyttar
ej och lever vintertiden av oxel- och rönnbär.
Rödvingetrasten, T. iliacus, liknar
taltrasten men är mindre och har roströda sidor. Den
förekommer huvudsakl. i fjälltrakterna.
Flyttfågel. Dubbeltrasten, T. viscivorus, är ovan
brungrå, under gulvit med svarta, tvärställda
fläckar. Den är den största arten av t., 28—30 cm
lång, och förekommer sparsamt i skogsdungar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
