Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trento - Trenton - Trepanation, anatres - Trepanera - Trepang - Trepass - Treperiodsystemet - Trepidation - Treponema - Tréport, Le - Treriksröset, Koltajaure - Tre Rosor, ätt - Tre Rosor, 1. Knut Alvsson - Tre Rosor, 2. Ture Jönsson - Tre Rosor, 3. Johan Turesson - Treschow, Niels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Trenton—Treschow
338
Trepanerat kranium från
stenåldern.
mar också det stora Castello del Buon Consiglio,
en gång furstbiskopens residens.
Tre’nton [-tan], huvudstad i New Jersey,
U.S.A., vid Delaware Rivers passerande av
falllinjen, 95 km s. v. om New York och 47 km
n. ö. om Philadelphia; c:a 130,000 inv. (med
förstäder 230,000). T. har en betydande industri,
särsk. keramisk.
Trepanatiön (jfr Trepanera), a n a t r è s,
öppnande av kranieskålen på den levande. T. är
en uråldrig och över stora delar av jorden
utbredd operationsmetod, vilken i
förhistorisk tid
utövades synnerligen
ofta. T. utfördes
genom skavande med
t. ex. flintkniv el.
genom sågande med
t. ex. bronsredskap,
dels av kultiska
skäl, dels sannolikt
som medicinsk
behandling vid
skallskada för
avlägsnande av
bensplitt-ror, dels vid
hjärn-skålens sömmar för
lindrande av
hjärn-tryck, avlägsnande
av
sjukdomsdemo-ner. I nutidens
medicinska vetenskap
är t. av hjärnskålen med specialkonstruerade,
elektriskt drivna instrument, trepäner, en
förutsättning för ingrepp och operation på
hjärnhinnor och hjärna, avlägsnande av tumörer etc.
Trepanera (fr. trépaner, av grek, trypanon,
borr), se Trepanatiön.
Trèpang, zool., se Sjökorvar.
Trepass, en klöverbladsformig, av tre
cirkelsegment bildad figur, som ofta förekommer i
gotisk, arabisk och indisk arkitektur, dekoration
och konstslöjd. — Se bild 8 och 9 å pl. vid Båge.
Treperiodsystemet, se Fornkunskap, sp. 818.
Trepidatiön, astron., oriktig antik
föreställning om precessionen som en periodisk
företeelse.
Treponéma, se Syfilis.
Tréport, Le T. [la trepå’r], hamnstad i dep.
Seine-Inférieure, Frankrike, vid Engelska
kanalen; c:a 6,000 inv. Livligt besökt havsbad.
Treriksröset, off. Kol ta j aur e, gränsröse,
beläget ett stycke ut i den lilla sjön Koltajaure,
på 69° 4’ n. br., utmärkande den punkt, där
svenska, norska och finska gränserna mötas. T.
uppfördes urspr. 1897, erkändes definitivt som
gränsmärke 1901 och ombyggdes i cement 1926. Jfr
Kuokimuodka.
Tre Rosor, sedan i början av 1300-talet känd
svensk frälseätt, som i senare tid efter
sköldemärkets 3 snedställda rosor erhållit sitt namn.
Till ätten hörde bröderna svenska riksrådet Jöns
Knutsson (d. före 1498), far till nedannämn-
de T.2), och Alv Knutsson (d. omkr. 1496),
som 1457 blev norskt riksråd, far till T.i). En
son till T.3), riksrådet Gustaf Johansson (1531
—66), upphöjdes vid Erik XIV:s kröning till
greve (till Enköping, sedan till Bogesund); hans
sonson slöt ätten på 161 o-talet.
1) Knut Al vs son T. (d. 1502), en av
Norges mäktigaste män, ägde rika gods i flera
delar av landet och var 1497—99 länsherre på
Akershus. Efter denna tid föll han i onåd hos
kung Hans, begav sig till Sverige och slöt sig
till Sturarnas upprorsparti. Han intog med svensk
hjälp s. Norge men blev 1502, trots given lejd,
mördad vid en sammankomst med sin fiende
Henrik Krummedige.
2) Ture Jönsson T., den föreg:s kusin,
riksråd (d. 1532). T. deltog 1497 i resningen mot
Sten Sture d. ä. och kom i kung Hans’ nåd; han
försvarade jämte drottning Kristina Stockholms
slott mot Sten Sture d. ä. 1501—02 men
övergick därefter till Sturama. T. var nu riddare
och riksråd samt även lagman i Västergötland,
där han hade betydande gods (Lindholmen, Säm)
och län. Hans förbindelser med de yngre
Stu-rarna voro goda, och Kristina Gyllenstierna skrev
efter Sten Sture d. y:s död 1520 flera brev till
honom med uppmaning att träda i spetsen för
rikets försvar. T. slöt sig i stället till Kristian
II men övergick, sedan han först sökt hejda
Gustav Vasas resning, till den sistn. på
sommaren 1521. 1523 blev T. rikshovmästare och
användes av Gustav Vasa i olika ärenden. Jämte
Hans Brask fasthöll han de följ, åren vid den
romersk-katolska kyrkan; hans mest bekanta
uppträdande till dennas stöd mot den nya
kungamakten var vid Västerås riksdag 1527. Missnöjd
med Gustav Vasas politik och åtgärder mot
honom personligen, deltog T. som en av
huvudledarna i upproret 1529 och vann först stöd i
Västergötland o. a. landsdelar. Upproret
misslyckades emellertid, T. flydde till Danmark och
senare till Kristian II. Han deltog i dennes tåg
mot Norge 1531 och blev, ovisst på vad sätt,
dräpt i Kungälv.
3) Johan Turesson T., den föreg:s son,
riksråd (d. 1556), 1527 g. m. Sten Stures änka
Kristina Gyllenstierna. T. förhöll sig trogen
mot Gustav Vasa under faderns uppror. Som
riksråd nämnes han redan 1527; han användes
av Gustav Vasa i en mängd olika uppdrag, särsk.
militära.
Treschow [trä’skov], Niels, norsk filosof
(1751—1833). Han blev 1803 prof, i filosofi i
Köpenhamn och 1812 vid det nygrundade univ.
i Kristiania. Han blev medlem av det urtima
stortinget 1814 och ordf, i det utskott, som
ledde underhandlingarna med de svenska
kommissarierna. 18 nov. 1814—28 juni 1825 var han
statsråd och chef för kyrko- och
undervisnings-dep. Han var prokansler för univ. 1823—28. —
Som filosof förfäktade T. determinismen och
företrädde utvecklingsläran. Särsk. har han
tagit intryck av Leibniz’ individualism och den
engelska erfarenhetsfilosofien i mots. till Kant.
T. skrev den första empiriska psykologien i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
