Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettondagen el. trettondedag jul - Trettontalet - Treudd - Treuga Dei - Trevelyan, 1. Sir George - Trevelyan, 2. George - Tre vise männen - Treviso - Trevithick, Richard - Tri- - Triad - Triandria - Triangel - Triangelmätning, triangulering, triangulation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
343
Trettontalet—Triangelmätning
344
Judas, tre, av vilka en vanl. har svärtat ansikte,
emedan han föreställer en morian, äro de tre
heliga konungarna. Ibland tillfogas Herodes och
Herodes’ dräng. I äldre uppteckningar
förekomma även Josef och Maria med barnet. — Litt.:
H. Celander, ”Stjärngossarna” (1950).
Trettontalet, se Talmystik.
Treudd, se Poseidon.
Tréü’ga De’i, se Gudsfrid.
Trevelyan [trive’ljan]. 1) Sir George
Otto T., engelsk historiker och politiker (1838
—1928), medl. av underhuset 1865—86 och 1887
—97, minister för Irland 1882—84, minister för
Skottland febr.—mars 1886 under Gladstone,
följde vid krisen i det liberala partiet med
anledning av förslaget om home rule Chamberlain
men försonades med Gladstone och var 1892—95
ånyo minister i Skottland under Gladstone och
Rosebery. T:s främsta arbeten som historiker
äro den biografiska skildringen av morbrodern,
historikern Macaulay, ”Life and letters of Lord
Macaulay” (2 bd, 1876), och ”The American
revolution” (4 bd, 1899—1912).
2) George Macaulay T., den föreg:s son,
historiker (f. 1876), prof, i Cambridge 1927. T.
har behandlat den italienska frihetsrörelsen i
”Manin and the
Vene-tian revolution 1848”
(1923) och
”Garibal-di” (1933),
omfattande tre tidigare skrifter
rörande denne. Eljest
har T. huvudsakl.
ägnat sina forskningar
åt Englands historia
under
1700—1800-ta-len. Här märkas det
grundläggande verket
”England under Queen
Anne” (3 bd, 1930—
34) och ”British
histo-ry in the I9th century
(1782—1919)” (1937) samt biografierna ”Life
of John Bright” (1913), ”Lord Grey of the
Reform bill” (1920), ”Sir George Otto
Trevelyan” (1930) och ”Grey of Fallodon” (1937).
Stor berömmelse har T. vunnit genom sina även
litterärt betydande översiktliga framställningar
”History of England” (1926; sv. övers., 2 bd,
1931) och ”Illustrated English social history”
(1944; sv. övers. ”Engelska kulturbilder”, 1951
ff.). T. har även utg. ”An autobiography and
other essays” (1949).
Tre vise männen, se Heliga tre konungar.
Trevi’so [-zå], huvudstad i prov. Treviso
(2,477 km2; 596,215 inv., 1951), Italien. T.
antikens Tarmsium, ligger på den bördiga
venetians-ka slätten c:a 30 km n. n. v. om Venedig; 39,226
inv. (1936). Väl bibehållen stadsmur, intressanta
byggnader, ss. domkyrkan San Pietro (från
uootalet) och kyrkan San Nicolö (gotisk; 1300-talet).
Trevithick [tre’vij>ik], Richard, engelsk
ingenjör och uppfinnare (1771—1833), mest känd
för sina tidiga lokomotivkonstruktioner, vilka f. ö.
lågo till grund för G. Stephensons arbeten av
liknande slag. T :s första, för bandrift avsedda
lokomotiv byggdes 1804. Det var baserat på hans
”högtrycks”-ångmaskin av 1800, en av de första
ångmaskiner, som arbetade utan kondensering.
Tri-, i sammansättningar = tre-.
Triäd, tretal, trefald.
Tria’ndria, bot., se Linnés sexualsystem.
Tria’ngel (av lat. tri-, tre-, och dngulus,
vinkel). 1) (Mat.) Figur, begränsad av tre linjer.
Ligga dessa i samma plan, kallas t. plan. Bland
plana t. äro de rätliniga de viktigaste. En sådan
t. kallas rät- el. t r u b b v i n k 1 i g, om någon
av dess vinklar är rät el. trubbig, spetsvin
k-1 i g, om alla vinklar äro spetsiga. Äro två el. tre
sidor lika stora, kallas den 1 i k b e n t, resp. 1 i
k-s i d i g. Summan av vinklarna i en plan t. är 1800,
dess yta är halva produkten av en sida (basen)
och höjden mot denna. Höjderna skära varandra
i samma punkt; detsamma gäller om medianerna
och om vinklarnas bisektriser. — Bland icke plana
t. äro de sfäriska t. (se Sfärisk triangel) av
stor betydelse.
2) (Mus.) Slaginstrument, bestående av en i
triangelform böjd stålstav, som anslås med en
liten metallstav.
Triangelmätning, triangulèring, t r
i-angulatiön, metod att bestämma läget av
punkter på jordytan genom mätning av vinklar,
kombinerad med basmätning (se d. o.) och ev.
astronomiska ortbestämningar. Metoden nyttjas
dels för erhållande av nödvändiga fixpunkter vid
framställning av kartor, dels för vetenskapliga
ändamål (bestämmande av jordens form) m. m.
Fixpunktsbestämning genom polygonmätning,
d. v. s. direkt mätning av avstånd och riktning
från punkt till punkt, är, då större noggrannhet
fordras, användbar endast vid uppmätning av små
områden och mellan på annat sätt bestämda
fixpunkter. Därför tillgripes t., som grundar sig på
att, om i en triangel en sidas längd och två
vinklar äro kända, de övriga elementen i triangeln
kunna beräknas. På för direkt längdmätning
lämpad terräng uppmätes noggrant en baslinje av
viss längd (vid rikstrianguleringen i Sverige
omkr. 6 km). Basmätningen utföres numera
allmänt med den av svensken E. Jäderin angivna
metoden medelst en basapparat, vars viktigaste
beståndsdelar äro strängar av invar, som spännas
med konstanta vikter och vilkas längder vid
denna spänning noggrant bestämmas (etaloneras).
Hänsyn tages till temp., höjddifferenser, basens
höjd ö. h., strängarnas längdförändringar m. m.
Basmätningens noggrannhet är tillfredsställande,
om medelfelet ej överstiger en milliondel av
längden, men mindre noggrannhet kan stundom
räcka.
Med basen som utgångssida utlägges i
terrängen ett nät av trianglar med för ändamålet
avpassad storlek, och vinklarna i varje triangel mätas
med teodolit, varefter sidornas längder kunna
beräknas. För kontroll och felutjämning (vid
beräkningen) mätas åtm. i huvud- och stödjenäten alla
tre vinklarna. Summan av dessa tre vinklar skall
vara lika med 1800 plus sfäriska
överskottet (triangeln, vars hörnpunkter ligga på j ord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
