Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trianon - Triassystemet, triasformationen el. trias - Tribad - Tribun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
347 Triassystemet—Tribun 348
barry efter ritningar av J. A. Gabriel (se bild
vid denne). Marie Antoinette uppehöll sig där
med förkärlek. I parken lät hon anlägga en
lantgård, där hon och hennes hovdamer lekte
lantliv. 1785 upplät drottningen lantgården till
bostäder åt fattiga familjer. Under revolutionen
blev denna del av T. en offentlig förlustelseplats.
Napoleon I återställde slottet för kejsarinnan
Marie Louises räkning. I Grand T. slöts 4 juni
1920 fred mellan Ungern samt de allierade och
associerade makterna. — Litt.: P. de Nolhac ”Le
T. de Marie-Antoinette” (1914).
Triassystemet, triasformationen el.
endast t r i a s, det äldsta av de mesozoiska
systemen. T. har fått sitt namn efter den utpräglade
tredelningen, som det företer i mell. Tyskland, i
skarpt skilda etager, brokig sandsten,
musse 1 k a 1 k och k e u p e r, och som länge ansågs
karakteristisk för t. Denna mellaneuropeiska
utbildning kännetecknas främst av grunda hav och
instängda havsarmar med delvis bräckt el. sött
vatten och kan sålunda ej utgöra måttstocken för
det marina t. Detta får däremot en rik utveckling
i östalperna, där avlagringar från öppet hav av
skiftande karaktär representera t. Det finns
sålunda två utbildningssätt av t., det
mellaneuropeiska och det alpina.
T:s fauna och flora. T:s fauna företer vissa
bestämda olikheter med den paleozoiska permiska
faunan; en del djurgrupper ha dött ut, t. ex.
cystidéer, blastoidéer, t e t r a k o r a
1-1 e r och t r i 1 o b i t e r, medan nya former
uppträda, ss. hexakoraller, benfiskar och
åtskilliga grupper av r e p t i 1 i e r samt de första
däggdjuren. Foraminiferer, spongier och
koraller spela endast en obetydlig roll.
Tagghuding-ar ha föga betydelse. — Armfotingarna
och musslorna äro ganska talrika.
Huvudfoting-arnas utveckling i t. företer vissa
egendomligheter ; bland nautiloiderna leva de sista
ortocera-t i t e r n a kvar, och av ammoniterna
uppträda såväl ceratiter som äkta ammoniter med
starkt utvecklad loblinje. Av belemnitider
uppträda de första formerna av släktet
Aulaco-ceras. — Av fiskar förekomma under hela t.
ganoider, lungfiskar och b r o s k f i
s-k a r, medan benfiskarna först uppträda i
översta delen av t. Av g r 0 d d j u r förekomma
labyrintodonter, bl. a. Mastodonsaurus, och av
kräldjur har man först den egendomliga
gruppen Theromorpha och vidare de första
dino-s a u r i e r n a. I de översta lagren av t. har man
funnit lämningar av de allra äldsta däggdjuren,
vilka trol. alla tillhöra pungdjuren (el. möjl.
kloakdjuren).
T:s flora utgöres övervägande av
kärlkryptogamer och gymnosperma
fröväxter, av de förra fräkenväxter och
ormbunkar, av de senare barrträd och c y k
a-dofyter. I översta t., i den rätiska etagen,
uppträder ett större antal former, som ange
släktskap med floran i äldre juran, i lias, med bl. a.
ormbunkarna Cladophlebis, Dictyophyllum etc.
och cykadofyterna Nilssonia, Anomozamites etc.
— Den brokiga sandstenen i
Mellaneuro
pas t. består av mest röda sandstenar, ställvis
inneslutande växtlämningar och obetydligt av
marina djurfossil; den torde vara dels sötvattens-,
dels kustbildning. Musselkalken är en rent
marin bildning från grunt vatten med talrika
fossil, huvudsakl. en del smärre musslor och
armfo-tingar, samt ammoniten Ceratites nodosus och
kri-noidéen Encrinus liliif ormis, Keupern är en
limnisk el. terrestrisk bildning, mest bestående av
leror och skifferleror med landväxter och
sten-kolsflötser. Den översta delen av keupern, den
rätiska etagen, karakteriseras av musslan
Avicula contorta, och denna avd., Contorta-zonen,
erbjuder en säker jämförelsepunkt mellan det
mellaneuropeiska och det alpina t. — Den marina
avlagringen i mitten av t., musselkalken, har största
betydelsen i ö., där t. övervägande är marint, och
minst i v.; i England består hela t. av limniska
el. terrestriska bildningar, new red sandstone. —
Den alpina utbildningen av t. utgöres huvudsakl.
av kalkstenar och dolomiter, t. ex. flerstädes i s.
Europa, i Himalaja, Japan, Nya Zeeland, Peru,
och kontinentalt utvecklat t. finnes bl. a. inom
de områden, som tillhöra den stora sydliga
Gond-wanakontinenten. Här förekomma just
lämningarna av landfauna, särskilt kräldjur av gruppen
Theromorpha.
Tribäd, homosexuell kvinna.
Tribün (lat. tribünus). 1) Hos romarna
beteckning för vissa överhetspersoner, urspr. med
militär uppgift. Sex tribuni militum (el. militäres)
fungerade vid varje legion för att i viss tur föra
befälet. Folkvalda t. förekommo under
stånds-stridernas dagar en tid som statschefer i st. f.
konsulerna (tribuni militum consulari po testate,
konsulartribuner). Från 207 f. Kr. valde folket
för de fyra regelmässigt uppsatta legionerna årl.
24 t., vilka alltså räknades som magistratus
(riks-ämbetsmän). Under kejsartiden utnämndes t. av
kejsaren och förde senare befälet över en kohort.
De utsågos ur riddarståndet, och fullgjord tjänst
som krigstribun var från Augustus ett villkor
för inträde på senatorsbanan. — F o 1 k t r i b
u-n e r n a, tribuni plebis, fingo i samband med
ple-bejernas första uttåg, secessio (enl. romersk
historieskrivning 494 f. Kr.), en plats i det
romerska statslivet. De voro verksamma blott inom
staden med närmaste område, valdes årl. av och
bland plebejerna på s. k. concilia plebis och voro
sacrosancti, d. v. s. hade helgad okränkbarhet.
Antalet var från 400-talets mitt tio. Deras
ursprungliga uppgift var att bringa skydd mot
statsmyndigheternas övergrepp. De framkallade t. ex.
på concilia plebis folkbeslut (plebiscita), åt vilka
de genom lång kamp förvärvade betydelsen av
lagar. Så kommo de att inordnas i räckan av
romerska ämbetsmän, med rang näst över
kvesto-rerna, och fingo rätt att sammankalla senaten
och väcka förslag i den. Deras verksamhet fick
särskilt mot republikens slut en revolutionerande
karaktär, varför Sulla inskränkte deras makt
och betog dem rätten att efter folktribunatet
inneha andra ämbeten. Men den gamla ordningen
återställdes redan 70 f. Kr. Under kejsartiden
saknade folktribunatet betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
