Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tribun - Tribunal - Tribunat - Tribus - Tribut - Triceps - Trichinopoly - Trichophyton - Trichoptera - Trick - Triclinium - Tricolin - Tricot - Trictrac - Tridentinska mötet, Tridentinum - Tridymit - Trient - Trientalis - Trier (sjöfart) - Trier (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Tribunal—Trier
350
2) Urspr. den för det högre prästerskapet
avsedda absiden (apsis, concha) i de gammalkristna
basilikorna. Valvbågen, som bildar ingången till
absiden, kallas tribunbåge. Upphöjd plats,
talarplats, plattform, estrad.
Tribunal (lat. tribunal), domstol; hos romarna
en upphöjning, varifrån en överhetsperson ledde
offentliga förhandlingar. I de moderna språken
brukat i betydelsen domstol, t. ex.
revolutions-tribunalet.
Tribunät. 1) (Lat. tribunätus.) En tribuns
ämbete el. ämbetstid. — 2) (Fr. tribunät.) En av
folkrepresentationsförsamlingens avd. i Frankrike
enl. författningen 1799. T. sammanslogs med
lagstiftande kåren 1807.
Tri’bus, lat., del av det romerska området el.
det romerska folket. Som de äldsta t. nämnas de
s. k. stamtribus: Titienses, Ramnes och Luceres,
ur vilkas förening den romerska staten skulle ha
uppstått. Enl. en forntida uppgift äro de av
etruskiskt ursprung. Ett annat slags t. voro de enl.
sägnen av konung Servius Tullius inrättade. Han
skulle för mantalsskrivningen ha uppdelat stadens
mark i 4 t. (t. urbanae), vartill kom ett
småningom växande antal lanttribus (t. rusticae), vid
första puniska krigets slut 31, vilket antal sedan
ej ökades. Medborgarna skrevos i den t., där de
besutto jord el. hade bostad. Men som
tillhörigheten till viss t. gick i arv, blev den med tiden
mer oberoende av jordbesittning och bostad. T.
urbanae voro mindre ansedda såsom den icke
jordbesittande befolkningens t. I medborgarens
officiella beteckning ingick namnet på hans t. På
t. grundades både comitia tributa och de
reformerade comitia centuriata. Tribusinrättningen föll
småningom i glömska och bevarades blott i
staden Rom som grund för utdelning av spannmål
m. m. till fattiga.
Tribut, gärd, skatt; pålaga (som avkrävs t. ex.
ett besegrat land).
Trfceps, lat., ”trehövdad”, underarmens
sträckmuskel (se Människan, bild 2).
Trichinopoly [eng. utt. trit/inå’pali], stad i
prov. Madras, Indiska unionen, på floden
Cauve-rys h. strand och c:a 300 km s. s. v. om staden
Madras; 160,000 inv. (1941). I T. finnas flera
stora tempel. Biskop Hebers college leder sitt
ursprung från en av Dansk-Halleska missionen 1762
gr. och av C. F. Schwartz ledd missionsstation.
1915 öppnade även Svenska kyrkans mission en
station i T. med ett hem för kvinnor och en
flickskola.
Trichophyton [-kå’f-], med., se
Svampsjukdomar.
Tricho’ptera [-k-], zool., se Nattsländor.
Trick. 1) I kortspel varje taget stick över sex.
— 2) (Eng.; plur. tricks.) Knep, list.
Triclinium (lat., urspr. plats med 3
”matsoffor”), matsal i större fornromerska hus.
Tricolin (inregistrerat varunamn), mycket
fintrådigt bomullstyg av ripskaraktär, användes som
skj orttyg.
Tricot [-kå’], fr., se Trikå.
Trictra’c, fr., ett gammalt slag av brädspel.
Tridentinska mötet (lat. ConciTium Tridenti-
num), vanl. f r i d e n t i n u m, kailas det i staden
Trient (se Trento) 1545—63 med långvariga
avbrott hållna motreformatoriska kyrkomöte, som
grundläde den rom.-kat. kyrkans nuv. lära,
författning och kult. Alltsedan Luther 1518—20
vädjat från påven till ett kyrkomöte, uppstod
ständigt på olika håll kravet på sammankallandet av
ett allmänt konsilium för att avgöra
lärostridig-heterna och genomföra religiösa reformer. Det
av Paul III till Mantova 1537 utlysta kyrkomötet
inställdes och flyttades 1542 till Trient, där det
emellertid öppnades först 13 dec. 1545.
Man röstade icke nationsvis utan per capita,
varför italienarna dominerade. Besluten (decreta)
gällde 1) läran och avfattades därvid i capita,
utförligare framställningar av de antagna
dogmerna, samt i canones, korta anatemata över
kät-terska läror, 2) kyrkoförfattningen och syftade
till en inomkyrklig reformering. Dessa beslut
förkunnades högtidligt i domkyrkan vid sessioner,
inalles 25 st. Vid den fjärde sessionen bestämdes
om den heliga skrift, att Vulgataö ver sättningen
(som även innehåller apokryfema) är den enda
riktiga, och traditionen jämställdes med skriften
som troskälla. Vid den femte sessionen beslöts om
arvsynden, vid den sjätte om rättfärdiggörelsen
och vid den sjunde om sakramenten. Då trycket
från kejsaren blev besvärande, lyckades legaterna
få mötet flyttat till Bologna. Dit följde icke de
kejserliga prelaterna, och därmed upphörde
mötets verksamhet. 1551 inkallade emellertid Julius
III åter mötet till Trient. Därvid framträdde
även utsända representanter från de evangeliska
ständerna. Genom kurfurst Moritz’ tåg mot
kejsaren upplöstes mötet redan 1552. — 1562 började
det av Pius IV åter inkallade mötet sin tredje och
sista period. Tack vare kardinal Morone fingo
ärendena en snabb behandling. Vid 21 :a sessionen
beslöts om nattvardens utdelande under e n
gestalt, vid den 22 :a om mässoffret, vid den 23 :e
om prästvigningen som sakrament och vid den
sista (25:e) om skärseld, helgondyrkan och avlat.
4 dec. 1563 avslöts mötet under uttalande av ett
anatema över alla kättare. På grundval av T:s
beslut utgåvos ”Professio fidei Tridentinae”
(1564; katolska kyrkans trosbekännelse),
”Cate-chismus romanus” (1566), ”Breviarium romanum”
(1568), ”Missale romanum” (1570) och
auktoriserade uppl. av bibelövers. ”Vulgata” (1590 och
1592). — Litt.: A. Theiner, ”Acta genuina concilii
Tridentini” (2 bd, 1874); ”Concilium
Tridenti-num” (1901 ff.); J. Susta, ”Die römische Curie
und das Conzil von Trient unter Pius IV.” (4
bd, 1904—14); K. D. Schmidt, ”Studien zur
Ge-schichte des Konzils von Trient” (1925).
Tridymit, en av den polymorfa kiseldioxidens
kristallisationsformer. T. förekommer mycket
sparsamt som pneumatolytiskt mineral i vissa
sura eruptivbergarter.
Trie’nt, se Trento.
Trientälis, bot., se Duvkulla.
Trier (grek, triéres), ”treroddare”, se Galär.
Trier [trir], i Rheinland-Pfalz, Tyskland, vid
Mosel, 8 km från gränsen till Luxemburg; 75,526
inv. (1950; 21,000 1871, 76,692 1933, 88,150 1939).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
