Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trier (stad) - Trieste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
351
Trieste
352
Trier. Porta nigra (t. v.) och domkyrkan.
Staden ligger huvudsakl. på högra flodstranden,
mellan skogklädda berg, uppbyggda av röd
sandsten, där Mosel-dalen vidgar sig kort före flodens
inträde i den smala genombrottsdalen i Rhenska
skifferbergen. Det milda klimatet och den
bördiga jordmånen gynna frukt- och vinodling, och
stadens handel med moselviner är berömd; dess
vinkällare rymma 30 mill, 1. T. är ett viktigt
samfärdselcentrum med teologisk högsk., berömt
stadsbibl. och museum. Industrien omfattar
läder-, textil- och tobaksfabriker. T. är biskopssäte
sedan 300-talet. T. blev 1944 illa åtgånget genom
luftangrepp, och före stadens erövring av
amerikanska trupper 1945 låg den under art.-eld, varvid
talrika monumentalbyggnader skadades svårt och
den klassiska borgarbebyggelsen till största
delen förintades.
T. är Tysklands äldsta stad. På dess nuv. plats
låg under förhistorisk tid den betydande
keltiskgermanska bebyggelsen Treverer, som
utvecklades till traktens religiösa och politiska centrum.
Redan omkr. 56 f. Kr. besattes området av
romarna, och kejsar Augustus grundade här omkr.
15 f. Kr. en stad, som sannolikt efter honom
kallades Augus’ta Trevero’rum. — Av de
monumentala byggnader, som uppfördes under romarväldet,
finnas många kvarlevor. En av de ståtligaste är
den 30 m höga och 36 m långa Porta nigra
(uppförd av sandsten, som svartnat av ålder); den
var den n. porten i den romerska stadsmuren och
består av 2 stora tom med 2 mellanliggande, 7 m
höga portaler. Under 1000- och 1100-talen
tillbyggdes en dubbelkyrka och ett kloster, men 1804
lät Napoleon I avlägsna de yngre tillbyggnaderna
och friläde den vackra romanska absiden. Andra
rester av romerska profanbyggnader äro
Barbara-termerna, en storartad badanläggning från
100-talet, de s. k. romerska kejsartermerna,
påbörjade omkr. 300 men som, efter vad nu företagna
utgrävningar visat, aldrig ha tagits i bruk som
termer utan tjänat något annat, ännu okänt
ändamål, amfiteatern, den äldsta bibehållna romerska
byggnaden, uppförd omkr. 100 e. Kr. (med 75 m
lång och 50 m bred arena samt 30,000
åskådarplatser), och romarbron över Mosel. T. har många
kyrkor. Omedelbart intill och v. om Porta nigra
ligger den omkr. 1050 uppförda kyrkan
Simeon-stift, vars flyglar i ö., s. och n. samt korsgång i
två våningar huvudsakl. äro ursprungliga och
utgöra en av de mest betydande resterna av tysk
klosterarkitektur. Domkyrkans kärna utgöres av
en kvadratisk centralbyggnad, som är en del av
en redan under förra hälften av 300-talet uppförd
kyrka och sålunda ett av den västerländska
kristenhetens allra äldsta tempel. Under
utgrävningar 1943—52 påträffades under den äldsta
kyr-koanläggningen resterna av ett tidigare, sannolikt
kejserligt palats. Bredvid domkyrkan ligger
Lieb-fraukirche, en av Tysklands äldsta kyrkor i gotik,
fullbordad 1270 och utförd som en 12-sidig
centralbyggnad. De båda kyrkorna ha nu återställts
efter de svåra krigsskador, som de erhöllo 1944
—45. S. om dem ligger Aula palatina, en röd
tegelbyggnad, uppförd under 300-talet och bekant
under namnet ”basilikan”. Den betraktas som en
av Europas märkligaste byggnader med halvrund
absid på n. gaveln, 67 m lång, 27,5 m bred och
33 m hög. Under bombanfall 1944 berövades den
sitt tak, murarna skadades, och hela det inre
urblåstes. Till minne av den i T. 1818 födde Karl
Marx finns ett museum med bl. a. urkunder och
dokument om Marx och hans lära; det öppnades
åter 1953. — Litt.: ”Aus der Schatzkammer des
antiken T.”, utg. av Landesmuseum Trier (1951);
H. Eichler, ”T.” (1952).
Trie’ste, ty. Triest, sloven. Trst, dels stad, dels
autonomt område, Triesteområdet, vid
Adriatiska havets nordostligaste del mellan Italien
och Jugoslavien. Triesteområdet, som omfattar
staden T. med omgivningar samt nordvästligaste
delen av halvön Istrien, har en areal av 830,77 km2
med 354,561 inv. (1941), varav komma på den
brittisk-amerikanska zonen (zon A) 222,74 km2
med 296,096 inv. (1951), därav i kommunen T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
