Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trieste - Triewald, 1. Samuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
353
Triewald
354
(staden med förorter) 271,452. Städerna inom
jugoslaviska zonen (zon B) äro små: Capodistria
7,105 (1936), Isola dTstria 6,777 och Pirano 5,724
inv. Landsbygdens befolkning torde uppgå till c:a
70,000 och återfinnes huvudsakl. i B-zonen; större
delen av A-zonen består näml, av en ganska
ofruktbar karstplatå. 1940 utgjordes befolkningen
av 294,292 italienare, 18,150 slovener, 2,326
kroater och 1,225 av annan nationalitet. Den italienska
befolkningen dominerar i städerna, medan
slovenerna till stor del leva på landsbygden. Denna
skillnad i bosättningsområden har gamla anor.
Staden T., antikens Terge’ste, hörde liksom
hela Istrien under antiken till Romerska riket.
Slaverna, som framträdde här i början av 500
e. Kr. utgjordes huvudsakl. av slovenska bönder,
medan den romerska befolkningen levde kvar i
städerna. 1382 kom staden T. under Habsburg.
1719 gjordes T. till frihamn och utvecklade sig
tack vare en liberal ekonomisk politik till ett
viktigt handelscentrum. Genom uppkomsten av stora
rederier, skeppsvarv och kompanier (t. ex. Lloyd
Triestino 1827), bankrörelser och
försäkringsföretag samt goda järnvägsförbindelser med
Norditalien, Donau-området och övriga delar av
Mellaneuropa växte staden under 1800-talet till
en veritabel ekonomisk metropol, en hamnstad,
där handelns omfattning obetydligt understeg
Marseilles och Genuas.
Genom Österrike-Ungems upplösning efter i:a
världskriget blev staden T. liksom hela Istrien
föremål för långvariga förhandlingar mellan Italien
och Jugoslavien men tillerkändes slutl. genom
fördraget i Rapallo 1920 Italien. Under de följ, åren
investerades mycket italienskt kapital i T., vars
handel paralyserats. Full återhämtning nådde T.
först under åren före 2:a världskriget genom det
konstlade välstånd, som blev en följd av
återupp-rustningen.
1 juli 1946 gjordes staden T. med omgivande
landsbygd samt nordostligaste delen av Istrien till
ett autonomt område, Triesteområdet, och
beslutet härom vann genom fredsfördraget med
Italien 1947 laga kraft. Både på italienskt och
jugoslaviskt håll var man missnöjd med beslutet.
Det autonoma områdets integritet och oberoende
skulle garanteras av FN :s säkerhetsråd, som
också hade att utse guvernör i området i samråd med
de italienska och jugoslaviska regeringarna.
Utnämnandet av guvernör stötte emellertid på
oöverstigliga svårigheter. I avvaktan på en lösning av
denna fråga höll man fast vid den tidigare
indelningen av Triesteområdet i en brittisk-amerikansk
zon och en jugoslavisk, båda ledda av
militärre-geringar. En tremaktskonferens mellan
Storbritannien, U.S.A. och Italien i London 1952 ledde
till att italienarna fingo överta den lokala
förvaltningen i A-zonen och fingo rätt att ackreditera en
politisk rådgivare hos zonkommendanten. I
början av 1953 beslöto västmakterna att överlämna
A-zonen till Italien. Tito hotade emellertid att
med vapenmakt förhindra italiensk inmarsch i
A-zonen, och västmakternas utrikesministrar
beslöto inom kort att uppskjuta överlämnandet av
zonen. Först i okt. 1954 bilades tvisten om T.
NF XXI — 12
Enl. då träffad överenskommelse mellan Italien
och Jugoslavien skall det fria Triesteterritoriet
delas ungefär längs den dittillsvarande zongränsen,
så att zon B tillfaller Jugoslavien och zon A
Italien. Staden T. och dess hamn tillfalla Italien,
som i gengäld har fått lova Jugoslavien
frihamns-rättigheter och avstå från en liten landremsa
med övervägande slovensk befolkning i zon A.
U.S.A. har vidare ställt i utsikt att hjälpa
Jugoslavien med att anlägga en ny hamn i zon B.
Staden T. ligger på en relativt smal kustremsa
vid Triestebukten nedanför karstplatån. Gamla
staden med trånga och krokiga gator ligger kring
det på en c:a 80 m hög sandstenskulle belägna
citadellet, byggt 1508—1630. F. ö. är T. en
modem stad, vars medelpunkt är Piazza dell’ Unitå
vid hamnen. Bland de många kyrkorna märkas
katedralen San Giusto v. om citadellet. Från den
romerska tiden kvarstår en portbyggnad, Arco
Riccardo. Hamnen är väl utbyggd och tillgänglig
för de största fartyg. T. har en betydande handel
och industri (varvsindustri och mekaniska
verkstäder, oljeraffinaderier m. m.).
Triewald [tri’v-]. 1) Samuel T., skald (1688
—1743). Han blev student i Uppsala, 1713
guver-nementssekr. i Bremen och Verden och 1718
re-gistrator vid Utrikesexpeditionen, adlades 1723.
T. var en verksam anhängare av holsteinska
partiet och anställdes 1728 vid holsteinska
beskickningen i Stockholm, lämnade Sverige s. å. efter
partiets nederlag; i holsteinsk tjänst steg T. till
verkligt statsråd. — Som yngre skrev T. vers,
som utgavs av L. Salvius 1756 (”Lärespån uti
svenska skalde-konsten”). Det mesta är satirer och
epigram, de flesta övers, från franskan. T.
anslöt sig framför allt till Boileau och La Fontaine,
angrep de hantverksmässiga tillfällighetspoeterna
och den högtravande, svulstiga stilen. Hans dikt
är förståndsmässig, ofta fränt frivol. — Monogr.
av M. Lamm i Samlaren 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
