Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tropism - Tropofyter el. tropofila växter - Tropopaus, Troposfär - Tropp - Troppau - Troppo - Trosa - Trosartikel - Trosa-Vagnhärad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
T ropof y ter—Trosa-V agnhärad
394
att en starkare tillväxt beror därpå, att i den från
ljuset vända sidan av stängeln ett ämne,
tillväxtämnet el. a u x i n e t, ökar sin koncentration.
Inom djurriket äro de tropistiska företeelserna
i olikhet med förhållandena hos växterna täml.
sällsynta och förekomma mera typiskt endast hos
sådana former, som föra ett fastsittande
levnadssätt. Man särskiljer t. i olika former, alltefter
arten av det inverkande retmedlet. Vissa
hydroid-polyper böja sig och tillväxa i riktning mot det
infallande ljuset, positiv heliotropism.
Hos andra former inträder en liknande reaktion
gentemot svaga vattenströmmar, positiv
reo-t r o p i s m. Om icke några ensidiga retningar
inverka el. om de upphäva varandra, växa djuren
rätt upp från underlaget, negativ g e o t r
o-p i s m.
Tropofyter el. tropofila växter, växter,
som under en del av året äro xerofilt (se Xerofila
växter), under en annan del mesofilt (se
Meso-fyter) el. hygrofilt tillpassade. Sveriges lövträd
t. ex. äro under vegetationsperioden mesofilt,
under viloperioden (vintern) xerofilt tillpassade.
Tropopåu’s, Troposfär, se Atmosfär.
Tropp, krig sv., i) underavdelning av batteri
och skvadron; 2) signal (på signalhorn, trumpet
el. trumma), som ges, då övning skall upphöra
samt då fanan troppas (varefter den
hoprullas).
Troppau [trå’påu], tyskt namn på staden
Opava i Tjeckoslovakien.
Troppo [trå’på], it., mus., för mycket; non
t., icke alltför mycket.
Trosa, stad i Södermanlands län, vid Trosaåns
utlopp i Östersjön; 9,20 km2, 1,329 inv. (1955). T.
omfattar ett område kring åns mynning i
Stads-fjärden samt öbolandet m. fl. öar i skärgården.
T. är känt som stad från 1300-talets mitt men
låg då vid Trosa landsförsamlings kyrka 5 km
längre upp vid ån, dit vid denna tid en havsvik
nådde. Jämte handeln var fisket alltifrån början
en av stadens huvudnäringar. Handeln var
emellertid besvärande för Stockholm, som utverkade
förbud mot den 1422. T. fick privilegier av Karl
VIII Knutsson 1454. I början av 1600-talet
flyttades T. på gr. av åns uppgrundning till sin nuv.
plats, ”Trosa mynne” (Trosas [d. v. s. Trosaåns]
mynning). 1719 nedbrändes hela staden utom
kyrkan av ryssarna. Utan järnväg och med endast
bussförbindelse med den närmaste
järnvägsstationen, Vagnhärad (7 km) på statsbanelinjen
Stockholm—Nyköping, har T. länge levat helt
vid sidan av de stora stråkvägarna och den
moderna utvecklingen. T. har icke några andra
skolor än folkskola, och fabriksindustrien är
obetydlig. Den markerade folkmängdsökningen under
senare år sammanhänger med att den lilla idylliska
staden (”världens ände”) med sina vackra
omgivningar och sin skärgård blivit en omtyckt bad- och
rekreationsort och även lockat f. d. yrkesutövare
m. fl. att bosätta sig där. — T:s stadsplan
ansluter sig till den slingrande ån. Parallellt med
denna gå V. och Ö. Långgatorna, T:s
huvudgator, förenade av 7 tvärgator med broar över ån.
Än kantas på båda sidor av strandvägar med lum-
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk *1»
och för spridning av kartverkskommissionen u!s 1955-
miga trädplanteringar. Bebyggelsen består mest av
envånings trähus av gammaldags prägel, ofta
rödfärgade, ss. i den pittoreska ”Kåkstaden” i n. v.
Kyrkan är byggd 1694—1710. — T. tillhör i
judi-ciellt hänseende Nyköpings domsaga och utgör en
församling i Trosa-Vagnhärads och Trosa
stads-församlings pastorat i Daga kontrakt av
Strängnäs stift. — Litt.: I. Nilsson, ”Världens ände och
landet där bortom” (2:a uppl. 1935); C. G.
Blomberg, ”T. stads kyrka” (1943); H. Nilsson, ”T.
och Trosatrakten” (i ”Turistvägledningar”, 9,
1947).
Trosartikel, i vidsträckt mening varje särskild
lärosats el. dogm i en troslära, i inskränkt mening
var och en av den apostoliska trosbekännelsens tre
huvuddelar, ”trons artiklar”.
Trosa-Vagnhärad, sn i Södermanlands län,
Hölebo hd, kring Trosaån och staden Trosa,
mellan sjön Sillen och Östersjön; 107,« km2, 2,153
inv. (1955). Omväxlande slätt och bergsbygd;
utmed kusten skärgård. 3.167 har åker. Egendomar:
Tureholm, Stensund (med Svenska
frisksport-förb:s folkhögsk.) m. fl. Stationssamhället
Vagnhärad har 507 inv. (1951). I Lövsta
finnes skyddshem för gossar. Två kyrkor:
Vagnhärads (1200-talet) och Trosa landsförsamlings
(1200-talet, men något yngre). Ingår i T:s och
Trosa stadsförsamlings pastorat i Strängnäs stift,
Daga kontrakt. T. bildades 1926 genom förening
TROSA
Skala 1:12 500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
