Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tryckpress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Tryckpress
412
enl. tre olika metoder, näml, dels mellan två
plattor, i digelpressar, där stilen står på
den ena plattan (fundamentet) och trycket
verkställes av den andra (digeln), dels i
cylinder-pressar, där fundamentet är bibehållet men
trycket verkställes av en cylinder, dels i r o t
a-tionspressar, där tryckformen är anbragt
på formcylindern och trycket sker medelst en
el. flera tryckcylindrar.
De äldsta t. voro av trä efter mönster av vin- el.
ostpressar. Tryckformen placerades på undre brädan
(fundamentet), färgen påfördes med färgbollar
(tam-pon), och papperet pålades direkt el. fästes vid
överbrädan (digeln), som därefter skruvades till. Träpressar
användes med en del förbättringar in på 1800-talet, då
de började utbytas mot t. av järn med på särskilda
skenor rörligt fundament och med digeln, löpande i ledare,
höj- och sänkbar genom en knäled, som kunde böjas
el. rätas ut genom en hävstång (bängel). Även med
andra förbättringar blevo dock dessa anordningar
enbart handpressar, där tryckningen var besvärlig och
tidsödande.
Den nutida digeltryckmaskinen har endast
själva digelpressprincipen gemensam med den gamla
handpressen. Den första digelpressen framställdes i
början av 1800-talet, men först genom konstruerandet
av det s. k. libertysystemet (med såväl
fundament som digel svängande mot varandra) vid årh:s
mitt fick den praktisk användbarhet. Omkr. 1870
byggde amerikanaren Gally en maskin med stillastående,
lodrätt fundament med cylinderfärggivning och
svängande digel, den numera allmänna typen. Vid digelns
utgångsläge ilägges på dess däckel papperet. Samtidigt
gå färgverkets valsar ned och upp över fundamentets
tryckform, varefter digeln svänger upp mot tryckformen,
tillräckligt för avtryck, och sedan återgår i
utgångsläge, det tryckta arket uttages, nytt ilägges, och
tryckningen fortgår. Tryckhastigheten varierar mellan 700
och 1,200 ex. per tim. med format upp till 40 X 50 cm.
Man har konstruerat även maskinell pappersiläggning,
och av intresse är en av svensken A. Lagerman 1902
framställd automatmaskin med en tryckhastighet av upp
till 3,000 ex. per tim. I digelpress utföras vanl.
tryckalster av mindre format, s. k. accidenstryck, och den
har därför även fått namnet accidens press.
Svårigheten att i handpress trycka större format
förde i början av 1800-talet sachsaren König in på en
helt ny tryckteknik. I sin 1812 byggda
cylindertryckmaskin begagnade han den princip, som sedan dess blivit
den bärande och nu allmänt tilllämpade, näml, fast
roterande tryckcylinder (med tryckpapperet) och mot
denna framfört plant, rörligt fundament (med
tryckformen). Med denna maskin uppnådde han den då
oerhörda hastigheten av 800 tryck per tim., och typen
kallades Schnellpresse, försvenskat snällpress,
som blivit dess allmänt vedertagna benämning. I de
nutida pressarna fasthålles tryckarket av gripare på
den med lämpligt underlag, däckel (av papper, filt el.
gummiduk), klädda cylindern. Genom
kugghjulsutlös-ning sättes samtidigt tryckcylindern och det på skenor
löpande fundamentet i gång i likriktad, jämn rörelse,
varvid tryckarket successivt pressas mot tryckformen,
som lika successivt på papperet avsätter tidigare genom
ett valssystem påförd färg. Före nästa tryckning måste
fundamentet återgå till sitt utgångsläge. Cylindern står
därvid, med i detta fall avjämnad undersida, stilla
(stoppcylinder) el. fortsätter — automatiskt upplyft så
mycket, att fundamentet går fritt tillbaka — att rotera
Schematisk bild av litografisk snällpress.
med oförminskad hastighet och lika automatiskt
gripande det till reds liggande pappersarket (t v å t
urspress). Detta pappersarkets framförande,
iläggningen, kan ske för hand, men numera användas alltmer
särskilda iläggningsmaskiner, som framföra ark efter
ark till sin plats genom friktion med roterande
gummi-trissor el. pneumatiskt genom sugvårtor. En av de
bästa iläggningsapparaterna anses den av svensken E.
Hallberg konstruerade ”Dux” vara. Efter tryckningen
föres arket mekaniskt på ändlösa band till
avläggnings-bordet. Snällpressar för tryckning samtidigt i flera
färger och för tryckning av papperets både fram- och
baksida på en gång ha även konstruerats. Snällpressen
kommer till användning för alla tryckmetoder med för
var och en anpassade anordningar (ss. fuktvalsar för
litografi, rakel för djuptryck, offsetcylinder etc.). På
gr. av att trycket sker samtidigt endast utefter
tange-ringslinjen, är det möjligt att trycka pappersformat
upp till 125 X 75 cm, och hastigheten varierar från 1,500
till 3,000 ex. per tim.
I mitten av 1800-talet blev emellertid den med
snällpressen uppnådda tryckhastigheten för ringa, särsk.
för tidn.-behov, och man sökte nya utvägar. Redan
König hade framkommit med tanken att sätta även
tryckformen på en cylinder för att komma från
fundamentets försenande fram- och återgående rörelse, alltså
rotationsprincipen. För att till fullo kunna utnyttja
denna äro emellertid två förutsättningar nödvändiga,
dels papper i långa banor för fortlöpande tryckning,
dels möjlighet att göra tryckformen rund. Den första
fanns redan för handen genom
Fourdrinier-pappersma-skinen, som levererade papper i rullar. Sedan
pappers-matriserna för stereotypering fulländats så, att man
kunde gjuta för tryckcylinder användbara böjda plattor,
kunde amerikanen Bullock 1863 bygga den första
verkliga rotationspressen. I sin nuv. utformning,
mest använd för tidn.-tryck, består den av ett el. flera
tryckverk, arbetande var för sig men placerade
tillsammans. Ett sådant tryckverk har 2 med halvrunda
stereotypplattor klädda form- el. plattcylindrar med
tillhörande färgverk och intill liggande tryckcylindrar.
På varje formcylinder fastsättas 2 plattor runt denna,
som kunna ha 2—4 sådana plattpar i bredd. Från en
pappersrulle med en diam, av 80—100 cm föres
pappers-banan oavbrutet först mellan första cylinderparet, där
framsidan tryckes, det s. k. sköntrycket, så mellan
andra paret för tryckning av baksidan, det s. k.
vider-trycket, vidare genom den s. k. falstratten, där
pappers-banan delas, vikes, skäres, falsas och ev. klistras, för
att slutl. framkomma som färdiga tidn. i långa banor.
I de stora tidn.-rotationspressarna placeras flera, t. ex.
4, tryckverk bredvid varandra, arbetande var för sig
för högst 16-sidig tidn. el. med för 2 och 2
hopkopplade falstrattar, som ge högst 32-sidig tidn. Genom att
i varje fristående el. hopkopplat tryckverk insätta 4,
resp. 2 satser lika stereotypplattor kan man fyr-, resp,
tvådubbla produktionen per tidsenhet. Tryckhastigheten
är visserligen oerhörd — i de modernaste pressarna lär
den avsevärt överstiga 30,000 varv per tim. med en
fram-matning av upp till 350 m pappersbana per min. —,
men för en stor daglig tidn. kräves det också
betydande pressresurser för att på ett par hektiska
morgontimmar producera kanske V4 mill. 32-sidiga tidn.
Tillsättningen av nya pappersrullar sker automatiskt
genom s. k. rullstjärnor el. rullvaggor utan att pressen
behöver stannas. Man har även konstruerat
rotations-pressar för samtidig tryckning av upp till 4 olika
färger.
Ehuru rotationspressen urspr. framställdes för
tidn.-tryckning, har dess användning utsträckts även till
tryckning av tidskr. och böcker i flera färger.
Särskilda anordningar ha därvid blivit nödvändiga för
skärning, falsning och häftning, för bättre och finare
färginvalsning, för möjlighet att komma åt
tryckcylindern för genomgående text- och bildupplappning och
för att förhindra smetning vid vidertrycket.
Tryckplattan har här slät baksida, under det den för
tidn.-rotationspressen är räfflad. Hastigheten uppgår till
7,000 å 10,000 ex. per tim. Rotationspressar efter samma
princip men i stark förenkling komma till användning
vid det s. k. anilintrycket, där den som
tryckform använda gummiplattan fastklistras på ett över
formcylindern spänt pappersark.
Även inom de övriga trycktekniker, där möjlighet
föreligger att åstadkomma rundad tryckform
(djuptryck och offset), användes numera rotationsprincipen.
Vid djuptrycksrotationspressen _ göres
formcylindern antingen så, att hela tryckformen inetsas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
