Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trygger, 1. Ernst - Trygger, 2. Carl - Trymskvida - Trymå - Trypanosomer - Trypsin - Tryptas - Tryptofan, indolyl-alanin - Tryserum - Trysil - Trysilelv - Trysunda - Tråd - Trådbuss - Tråddragning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Trymskvida—Tråddragning
416
slog en ministären Brantings proposition i
ar-betslöshetsfrågan och denna avgick, blev T.
statsminister. Som sådan verkade han för en
sam-förståndslösning i försvarsfrågan, men hans från
högersynpunkt mycket moderata proposition
förkastades 1924; efter riksdagsvalen på hösten
s. å. avgick ministären, då valutgången visat,
att en lösning av försvarsfrågan i enlighet med
T:s intentioner ej var möjlig. T., som 1920—
22 var svensk delegerad vid N. F. i Genève och
1922 vid den ekonomisk-finansiella konferensen
i Genua, innehade 1928—30 posten som
utrikesminister i A. Lindmans 2:a högerministär. —
T. framstod länge som den svenska
högkonservatismens mest lysande och stridbare
företrädare, självständig, insiktsfull och
fosterlandsälskande. Han visade stort intresse för svenskt
näringsliv och deltog aktivt i ledningen av
industri-o. a. ekonomiska företag. Han publicerade ett
flertal politiska skrifter samt ett antal juridiska
arbeten, bl. a. ”Kommentar till utsökningslagen”
(1897—1904, 2:a uppl., h. 1, 1916).
2 ) Carl T., den föreg:s son, affärsman,
tidningsman (f. 1894 23/s), jur. kand. 1917,
innehade olika befattningar i ab. Göteborgs bank 1923
—33, verkst. dir. och chefred, för Svenska
Dagbladet 1934—40, sedan sistn. år styr.-led. och
verkst. dir. för olika företag, styrelseordf. i
Box-holms ab., ab. Iggesunds bruk, ab. Separator m.fl.
Trymskvida, eddadikt med mytologiskt ämne,
även kallad ”Hammarhämtningen”. Medan Tor
sov, blev hans hammare Mjollner stulen av
jätten Trym. Denne vägrade att återlämna den,
om han ej finge Fröja till maka. Förklädd till
brud och med den listige Loke som täma
beger sig då Tor till jättevärlden. Då vigseln skall
ske, bäres hammaren in ”för att viga bruden”.
Men när Tor får den i sin hand, reser han sig
och krossar hela den församlade jätteflocken. —
T. är ett poetiskt mästerverk. Dikten är
knappast, som förr antagits, särskilt gammal; en
svensk forskare (P. Hallberg i Arkiv för
nordisk filologi, 1954) har rent av gjort gällande,
att den författats av Snorre Sturlason.
Trymå, större väggspegel, som går ned till
golvet el. täcker muren ovanför en öppen spis,
ett konsolbord el. dyl. Fr. trumeau betyder urspr.
murpelaren mellan två fönster; sedan spegel,
som fyller dylikt väggparti.
Trypanosomer [-sä’-], ett släkte spiralformiga
djurflagellater, som hos människan förorsaka
sömnsjuka, hos boskap naganasjuka (se
Tsetse-flugan), beskällarsjuka m. fl.
Trypsin. Den äggviteklyvande verkan av
bukspotten tillskrevs tidigare ett enhetligt enzym,
benämnt t. Nyare undersökningar ha visat, att
t. i pankreassaften ej är ett enhetligt enzym.
Bukspotten anses numera innehålla 3 ferment el.
grupper av ferment med spjälkande verkan på
äggvita och äggvitenedbrytningsprodukter: 1)
proteinas, som angriper den naturliga el.
de-naturerade äggvitan och nedbryter den till
po-lypeptider, 2) p o 1 y p e p t i d a s, som nedbryter
polypeptiderna till dipeptider, och 3) d i p e p t
i-d a s, som klyver dipeptiderna till fria
amino
syror. En del äggviteämnen angripas ej av
bukspottens proteinas, förrän de först fördigererats
med pepsin. Bukspottens proteinas och
polypep-tidas måste även först aktiveras av en i
bukspotten och tarmsaften förekommande aktivator, som
fått namnet enterokinas. Bukspottens
proteinas och polypeptidas benämnas med ett
gemensamt namn t r y p t a s.
Tryptäs, kem., se Trypsin.
Tryptofän, i n d o 1 y 1-a 1 a n i n, en
aminosyra, som härleder sig från aminosyran alanin
(a-amino-propionsyra) på så sätt, att en
väteatom i den senare är ersatt med en indolrest.
Äggviteämnen, vilka ej innehålla t., äro
ofullständiga, och t. är således en nödvändig
beståndsdel av vår föda.
Tryserum, Kalmar läns nordligaste sn, i N.
Tjusts hd, invid Valdemarsviken; 186,77 km2,
1,464 inv. (1954). Består av odlade småslätter,
skilda av skogiga bergpartier, samt skärgård.
3,649 har åker. Egendomar: Fågelvik (se d. o.),
Hornsberg m. fl. Kyrkan av sten byggd 1785.
Ruin av kyrka från omkr. 1200. Ingår i T :s
och Hannäs pastorat i Linköpings stift, N. Tjusts
kontr. Tillhör storkommunen Tjust—Ed.
Trysil, herred i Hedmark fylke, Norge; 2,996
km2, c:a 8,400 inv. Ligger vid gränsen mot
Sverige kring Klarälvens (Trysielvs) dalgång.
Rik skogsbygd. Timmerflottning till Sverige.
Trysilelv, se Klarälven.
Trysunda, fiskläge i Nätra sn i
Ångermanland.
Tråd. 1) Av spunnet fibergarn hoptvinnad
ända. Sytråd består vanl. av tre tvinnade
bom-ullstrådar. — 2) Om järntråd se d. o.
Trådbuss, elektromotordriven omnibus, som
medelst två strömavtagare erhåller ström från
två parallella luft-kontaktledningar.
Strömavta-garstängerna äro av sådan längd, att bussen kan
avvika 4 å 4,5 m åt varje sida. Strömavtagarna
förses i regel med glidskor och kol som
kontaktmaterial, vilket ger långt mindre radiostörningar
än vid användning av kontaktrullar (trolleys),
som i England och U.S.A. åtm. förr var
vanligast (härav den i utlandet ofta nyttjade
benämningen trolley bus). T. infördes i Göteborg 1940
och i Stockholm 1941.
Tråddragning, arbetsmetod för framställning
av klenare tråd av metall, varvid ämnet el.
äm-nestråden till hela
sin längd tvingas,
dragés, genom
allt mindre
öppningar i ett
verktyg av hårdare
material,
dragskivan. T.
sker i s. k.
dragbänkar el. i
dragmaskiner, försedda med ett el.
flera roterande
dragblock, på
vilka tråden
upp-lindas, alltefter
Dragskiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
