Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trädgårdskonst - Trädgårdskonsulent - Trädgårdsskolor - Trädgårdsskötsel - Trädgårdssnäcka - Trädgårdssovare - Trädgårdsstad - Trädgårdssångare - Trädgårdsundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
427 Trädgårdskonsulent—Trädgårdsundervisning 428
byggnadskonst, som skulle härska i Sverige under
århundraden, var även verksam inom t. (Fiholm,
Rosersberg). Vid seklets mitt verkade André
Mollet, som i Stockholm 1651 utgav arbetet
”Lustgård”, vilket fick betydelse som förebild. —
Barocken. Frankrike efterträdde Italien som
ledande nation inom t. Där utbildades genom A.
Le-nötre den sedermera för hela Europa förebildliga
barocktypen med väldiga perspektiv över vanl.
föga kuperad terräng. Längd- och tväraxlarnas
rytm stegrades av vattenkonster och kanaler.
Renässansens vanl. kvadratiska kvarter förändrades
till rektangulära. Parterrernas öppna partier
sattes som kontrast mot de slutna boskéerna.
Genom-brottsverket var Vaux-le-Vicomte (1650-talet),
huvudverket Versailles. Stilen förmedlades till det
övriga Europa genom Dezalier-d’Argenvilles
skrift ”La théorie et la pratique du jardinage”
(1709). I Sverige uppstod tiden närmast efter
1650 under M. G. De la Gardies egid en frodig
produktion av egenartad nationell prägel. Högst
nådde N. Tessin d. y. i Drottningholm med
starka influenser från bl. a. Vaux-le-Vicomte,
Versailles, Chantilly (se bild vid d. o.) och
italiensk t. Bland Sveriges talrika märkliga
barockanläggningar må ytterligare särskilt nämnas
det välbevarade Sandemar samt Rosersberg,
Steninge och Kungsträdgården, som omkr. 1700
omlades av N. Tessin d. y. och J.
Hårle-man. — 1700-talet. Barocktraditionen från
Frankrike levde kvar i några länder under hela
årh. I Frankrike började reaktionen vid seklets
mitt. Den tog sig huvudsakl. uttryck i bristande
uppskattning av det monumentala och
symmetriska till förmån för det krav på ”naturlig”
kom-ponering, som predikades i England, det enda land,
där man éj helt underkastat sig de franska
barockidealen. Redan 1712 hade J. Addison,
påverkad av Shaftesbury, pläderat för detta krav på
frigörelse. I praktiken omsattes dessa läror först
av målaren Kent, som med sin måleriska,
subjektiva trädgårdsutformning, vilken i högsta
möjliga grad skulle efterlikna ett engelskt landskap
med lummiga träd och obrutna gräsmattor, lade
grunden till den s. k. engelska parken el.
land-skapsträdgården. Bland hans första efterföljare
märkes den i Göteborg födde William Chambers,
som efter studier i Kina, vars smak kom att
betyda mycket för den nya stilen, anlade Kew
Gardens (från 1785). Ett flertal byggnader i skilda
stilarter inkomponerades i landskapet för att
väcka olika stämningar. Under 1700-talets slut spred
sig den engelska parkstilen epidemiskt över hela
Europa. Typiska exempel äro Ermenonville med
Rousseaus fingerade grav, Petit Trianon med sin
”lantgård”, parkerna i Weimar, Drottningholm,
Haga, Forsmark. — 1800-talet. I Frankrike
inträdde redan på 1820-talet en reaktion till förmån
för den speciellt franska stilen, som även spred
sig till andra länder, t. o. m. England, där man
under 1700-talet mest hänsynslöst nivellerat de
äldre arkitektoniskt utformade anläggningarna. I
Kina och Japan (se bild 8 å pl. vid d. o.)
utbildades tidigt en säregen t., som sökte
efterlikna, förädla och intensifiera naturen, en
rikt
ning, som kraftigt påverkade Europas t. under
1700-talet. Anläggningarna äro vanl. helt små
med miniatyrberg, bevuxna med allehanda träd,
små vattendrag med välvda broar, slingrande
trädgårdsgångar med flata stenar, tehus och
sten-lyktor. — I modern tid har den mindre
trädgården gått i spetsen. De offentliga parkerna ha
fått en helt annan uppgift än tidigare. Där
eftersträvas nu en intimare kontakt och ett effektivare
utnyttjande i rekreationshänseende. Lek- och
idrottsplatser, plaskdammar m. m. ha därför fått
ett allt större utrymme, gräsytorna göras större
och upplåtas för allmänheten.
Litt.: M. L. Gothein, ”Geschichte der
Garten-kunst” (2 bd, 1914); C. W. Schnitler,
”Trädgårdskonstens historia” (1917); O. Sirén, ”Kinas
trädgårdar och vad de betytt för 1700-talets
Europa” (2 bd, 1948—50); ”T. Växtmaterial
och anläggningsteknik”, red. av S. A. Hermelin
(2:a uppl. 1950).
Trädgårdskonsulent, trädgårdsman med
högsta fackutbildning, anställd av hushållningssällskap
el. annan myndighet som rådgivare åt
trädgårdsodlare. Förr ha sådana tjänstemän vid de olika
hushållningssällskapen allmänt benämnts 1 ä n
s-trädgårdsmästare, och så är ännu fallet
i vissa län.
Trädgårdsskolor, se Trädgårdsundervisning.
Trädgårdsskötsel, se Trädgård och
Trädgårdskonst.
Trädgårdssnäcka, zool., se Helix.
Trädgårdssovare, Eli’omys quercinus, till fam.
sovmöss hörande gnagare med 14 cm lång kropp,
vartill kommer den 9 cm långa svansen. Den är
ovan rödaktigt gulbrun, under vit och har runt
ögat en svart ring. Den förekommer i mell. och
s. Europa.
Trädgårdsstad, se Stadsbyggnadskonst.
Trädgårdssångare, se Sångaresläktet.
Trädgårdsundervisning. Inom den lägre
lant-bruksundervisningen ingår trädgårdsskötsel som
läroämne, delvis med rent praktiskt syfte. Vid
flera svenska lanthushålls-, lantmanna- och
folk-högsk. anordnas dels trädgårdsbetonade
lant-brukskurser (vinterkurser), dels
praktiskt-teore-tiska sommarkurser för jordbrukare el.
jordbrukardöttrar från mindre gårdar. För utbildning av
lärare vid olika slag av t. ingår trädgårdsskötsel
som läroämne både vid folkskole- och
lanthus-hållsseminarierna. Vid de senare utbildas i
särskild kurs trädgårdslärarinnor. Flera kvinnliga
trädgårdsskolor ha varit i verksamhet inom
landet. F. n. har endast en sådan (vid önnestad)
understöd av statsmedel för sin verksamhet.
Jämlikt donationsbrevet för Bergianska stiftelsen
uppehåller Vetenskapsakad. en manlig
trädgårdsskola (2-årig kurs) vid Bergielund nära Stockholm.
Av övriga trädgårdsskolor är en förlagd till
Al-narp i Skåne (statlig), en till Experimental fältet
vid Stockholm (tillhör Lantbruksakad. men
åtnjuter statsunderstöd), en till Söråker i Norrland
(drives av landstinget med statsunderstöd) samt
en till Urshult i Småland (drives av
hushållningssällskapet med statsbidrag). Vid Alnarp och
Experimental fältet vara kurserna 16 mån. med hu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
